Sommaren 2022 har på sätt och vis varit konstig för min del. Mitt förtält blåste sönder i fjol så det skulle repareras, det blev klart tidigt på sommaren, två av glasfiberstängerna hade klyvts så antingen skulle de på något sätt sättas ihop igen eller också skulle jag skaffa nya. Det senare alternativet gick inte, men jag fick via FaceBook kontakt med en familj i Upplands-Väsby som hade ett liknande tält fast numret mindre, det köpte jag för en billig peng, så nu skulle allt vara klart för camping.
Men se det var det inte: För det första resulterade kriget i Ukraina i skenande drivmedelspriser, när E85 passerar 20:- strecket på automattank, blir det för dyrt med några längre turer med husvagn. Sedan skall de renovera facader i mitt bostadsområde, jag får alltså plocka undan allt vad vi har satt upp på balkongerna och slutligen ett omskifteligt väder, när jag ville köra ut en liten sväng för ett par dagars camping och geocaching sa SMHI att det skulle vara bra en dag, men sedan regnigt ett par dagar. Att sitta ensam i en husvagn med regnet trommande på taket kan vara ok för en dag, men flera dagar är inte roligt. Så det blev inget campande och testa av ”nya” förtältet.
Men den 27 juli skulle det bära av till en herlig vistelse på Gotland hos vännerna Rolf och Lena i Hellvi, vagnen skall sättas upp på deras tomt vid deras gamla däck de hade till deras husvagn medan de byggde huset.
Corina och jag skulle åka med färjan från Nynäshamn kl. 22.10 på kvällen, det var den billigaste avgången, så skulle vi vara i Visby 1.40 och sedan en knapp timme upp till Hellvi och sova. Det var planen, men färjan kom först iväg kl 22.50 och anlände först till Visby kl. 2.00, så jag kom först i land med husvagnen 2.10-2.15. För att lägga lite lök på laxen var det sedan lätt regn på Gotland och när vi kom utanför Visby mit Slite var det låga dimmbankar tit som tät, inte det mest ideala väder för husvagns färd mitt i natten. Men vi kom då fram, och i Hellvi var det torrt så jag kunde koppla el utan att bli blöt, en liten promenad med Corina och sedan sova.
På morgonen när jag skulle äta frukost upptäckte jag att jag hade glömd mitt te hemma, hur skulle jag klara dagen utan te? Som tur var mötte jag Lena när jag var ute att gå morgon promenad med Corina, så jag frågade om jag kunde låna lite te av henne, det gick alldeles utmärkt så dagen var räddad.
När vi alla var klara med våra morgonbestyr skulle vi försöka få husvagnen in på plats där den skall stå de närmaste veckorna. Först skulle den vändas då det inte går att göra den in framåt utan att förstöra gräsmattan, den skall altså backas in och sedan vändas igen så dörren kommer åt rätt håll. Först funderade vi på att vända hela ekipaget med bil och husvagn och sedan backa det in, då Rolf är betydligt bättre på den sorts övningar än jag, han har E-kort, föreslog jag att han skulle få äran. Men vi kom fram till att det kanske var enklare att koppla husvagnen loss från bilen och sedan vända den, koppla bilen till igen och sedan börja backa det hela in. Innan vi kom så långt att vi hade startat bilen, kom vi på att vi kanske kunde skjuta husvagnen in på plats för handkraft. Som tänkt så gjort. Vi började skjuts på samtidigt med att vi tittade längs sidorna på husvagnen så vi inte körde in i något, Lena kom också och sköt på så det gick smidigt att få husvagnen in till trädäcket, nu skulle den så vändas igen så dörren kom åt rätt håll, även det lyckades och vi fick den rullat fram så den stod vågrätt åt båda hållen.
Sedan kunde Rolf och jag börja sätta upp det ”nya” förtältet, det gick inte utan lite problem. Jag hade fått reda på att det inte hade varit använd på flera år, men att det skulle vara OK i övrigt. Det stämde inte riktigt, av de tre glasfiber stänger som skulle användas visade det sig att två var defekta, den ena fattades bara en knopp i toppen, men det var inget större problem, det fungerade ändå, den andra var strax lite värre: Det gummisnöre som skall gå mellan de 8 sektionerna och hålla dem ihop, var knäckt så den var lite svår att använda, vi fick ta en av de hela glasfiber stängerna från mitt gamla förtält, som jag hade tagit med för en säkerhets skuld. Som synes på bilden ovan står tältet fint.
På kvällen ville jag köra till Slite för att få te, jag hade visserligen fått en påse av Rolf, men han skulle ju ha den tillbaka, samtidigt sa Lena att hon saknade mellanfil, så det var till att köra iväg till Slite, som är den närmaste stad som har te från Kränku. Jag hittade inte rätt te, men väl en tesort jag ville prova, så Rolf kunde få sin påse tillbaka minus en sked. Mellanfilen fick jag springa lite runt i efter, men lyckades då hitta den på Ica, Teet fick jag på Coop, Ica har det inte.
Sedan skulle jag ha en burk till teet, den hittade jag hos Gams i Slite, och så hem till Hellvi igen. Jag hade trodd det var relativt få bilar i Slite i går kväll, men det var crousing för gamla amerikanare och A-traktorer i hotellparken, så det var smock fullt med bilar. Väl hemma igen bjöd Lena på en välsmakande kyckling gryta, det var inte alls dumt.
Det var två syften med min resa till Gotland denna sommar, för det första ville jag fira Rolfs 70 års dag och för det andra ville jag ha semester med goda vänner, tillika geocachare som jag. Ja faktisk är det Rolf och Lena som har fått Lotte och mig igång med geocaching, numera enbart jag.
Rolf och Lena hade ”sparat” geocaching hela våren och sommaren tills jag skulle komma så det var mycket att hitta gemensamt.
Vi började lite försiktigt med att en av de första kvällarna, ta en tur till Sankt Olufsholm som inte ligger så långt från där de bor, där hade kommit en s.k. adventure cache där man skall besöka flera ställen och svara på frågor för att få logga den, sedan finns det en bonus gömma i form av en fysisk geocache där man får koordinaterna när man har klarat alla frågorna. Det klarades snabbt och vi kunde logga såväl äventyret som bonus cachen. Lagom till att ta fika innan vi körde hem igen till middag.
Det hade kommit en serie cacher i Slite under våren, de låg längs en motions slinga, det hade även kommit ett par nya i själva Slite som vi tillsammans ville ta. Så en dag när vi i alla fall var i Slite för att handla, inledde vi med att geocache.
När den var klarat av, och jag hade fått loggat två cachar Rolf och Lena hade hittat tidigare, var det in till Slite för att hitta den nya geocache där. Den fanns vid ett fint minnesmörke för de baltiska flyktingar som kom till Gotland i slutet på Andra Världskriget.
Men det fanns en cache en bit utanför Slite som jag hade tittat på i fjol, då var jag ensam med Corina och inte riktigt pigg på att försöka. Den ligger vid en gammal järnvägsbro över ett dike, då var det mycket vatten i diket och man skulle ned för dikeskanten för att hitta den, då jag var ensam tyckte jag det var lite väl riskfylld. Nu skulle den hittas, diket var i stort torrt så jag kunde gå ned på ena sidan bron, gå under den och upp på andra sidan. Lena fick hålla Corina medan Rolf förevigade mina ansträngningar. Nu blev den hittat och loggat.
Sedan var det dags för fika vid en annan gammal bro över samma dike och sedan handla i Slite. En mycket lyckat dag tyckte vi alla tre.
Dagen efter var Rolf o Lena upptagna, så jag ville ta lite cachar på norra Gotland de hade tagit tidigare. Corina och jag körde iväg norröver, först til Rute Folkets Hus sedan bar det av till Fårösund där jag skulle försöka hitta en flerastegs cache på gamla KA3 regementets område, de olika stegen hittades snabbt men gömman hittade jag inte den dagen, men jag hittade den ett par dagar senare, när jag gjorde ett nytt besök efter att ha fått ett par tips av Rolf och Lena. Så det blev vidare färd till en annan geocache som ligger på en liten holme, Falholmen, utanför Ar. Det går en stig ut till den strax under vattenytan, ja vid lågvatten är det så lågt att man kan gå torrskodd ut till den. Det är ett fågelskyddsområde så det är tillträdesförbud fram till slutet på juli, men nu var det OK att gå ut till holmen. Jag hade förberedd mig genom att ta ett par andra sko med så jag slapp blöta ned mina vanliga skor, om det nu var för mycket vatten. Det var det Corina och jag fick vada ut i vatten upp över mina knän, Corina fick simma en kort sträcka, det tyckte hon inte alls om, hon ville upp och bäras, det hade inte alls gått, så var risken stor jag hade ramlat på det lite hala underlaget.
Väl ute på Falholmen var det till att promenera knapp en km ut till den geocache som ligger längst ute på holmen. Corina fick skakat vatnet av sig och sedan knalla iväg på inte speciellt lättgångat underlag, men det gick då, cachen hittades snabbt sedan var det tillbaka igen samma väg. Igen fick Corina simma ett kort stycke och igen ville hon upp och bäras, men in kom vi utan missöden och jag kunde byta skor när vi kom upp till bilen. Tyvärr hade jag inte tagit torra byxor med, de jag hade på var ganska blöta på benen, vad gör man inte för geocaching sporten.
Väl hemma igen fick Rolf ett mail i sin telefon att det hade kommit en ny geocache i Valleviken, vi skulle just sätta oss till bords, så den fick vänta tills efter maten, men sedan bar det iväg till Valleviken. Till vår stora förvåning var vi först på den geocache, trots att vi hade ätit middag efter att den blev släppt. Det är länge sedan jag har haft sådan tur.
Det skulle komma många gäster till Rolf:s 70 års dag, så han hade lånat ett partytält av sin svärson Peter. Det skulle vi sätta upp, naturligtvist blåste det rejält så det hade sina sider att få det upp och få det att bli stående, men det lyckades då efterhand.
Det blev en fin fest och runt midnatt gick Corina och jag godnatt promenad sedan blev det att somna i husvagnen. Dagen efter skulle tältet plockas ned, Lenas bror Dagge var med, så det gick snabbt att få det ned och packat ihop så Rolf kunde återlämna det till Peter.
Det har ju engång varit flera järnvägslinjer på Gotland, bl.a. fanns det en linje från Visby till Lärbro, den var i övrigt lite speciell eftersom den korsade startbanan på Visby flygplats, så man fick kolla med kontrolltornet att det gick bra att korsa startbanan innen man körde ut på fältet. Alla dessa järnvägslinjer försvann på -60 talet, men i vissa fall finns själva järnvägsbanken kvar, ja en bit av den har faktisk återuppstådd som museumsjärnväg mellan Dalhem och Roma.
Längs en av dessa nedlagda järnvägssträckor mellan Tingstäde och Othem finns en serie geocacher, Rolf och Lena hade tagit några få av dem, men jag hade inte tagit några alls, så en dag lastade vi Rolfs cykel bag på bilen, packade fika korgen och drog iväg.
Tanken var att vi parkerade bilen vid den ena ändan av serien, sedan skulle vi gå och Rolf cykla en bit av den, rolf skulle sedan cykla tillbaka och hämta bilen och köra om til andra ändan medan Lena, Corina och jag skulle fortsätta och logga de sista 10 – 15 cachar. Som sagt så gjort.
Vi skulle naturligtvis även en tur till Fårö, jag har inte varit där på ett par år, så jag ville gärna dit upp en tur. Det hade även kommit en serie nya cachar som vare sig Rolf och Lena eller jag hade loggat.
Då Ingmar Bergman ju är starkt förknippat med Fårö var ett par av cacherna med kopling till honom och ett par av hans filmer. Men vi började turen med att Rolf skulle ta bort en geocache han la ut för några år sedan vid en gammal utlastningsramp för kalksten, själva rampen som fanns där är borta, så nu plockades cachen bort. Samtidigt ville jag logga en ny cache som har kommit ute på den brygga som låg under rampen, så Corina och jag gick ut på den medan Rolf och Lena plockade bort den gamla cache.
Vårt fortsatte vår färd till ett fiskeläge där vi inte hittade cachen, den var borta visade det sig, sedan tyckte vi det verkade som det var dags för fika, så vi körde till platsen för en av Ingmar Bergmans filmer ”En passion” från 1969 där det fanns fikabord och inte att förglömma en geocache.
Efter att ha fikat gick färden vidare norröver på Fårö mot Digerhuvud där vi skulle logga en virtuel cache, d.v.s en geocache där det inte finns något gömd men där man skall ta en bild, oftast på sig själv, och skicka in till cache ägaren. Här skulle tas en bild framför en känd rauk på Digerhuvud så det gjorde vi.
Det ligger i motorsports bana på Gotland ”Gotland Ring”, den ligger i ett förre detta kalkbrott i närheten av Storugns. Det har lagts en serie cacher vid denna bana, men det är inte bara att köra till dem, man får fundera länge och väl innan man kommer rätt, man skall nämligen läsa en text nogrant, sedan använda en telefon för att klura ut vad koordinaterna är. Efter mycket funderande en kväll hade vi lösningen på dem alla 4. Så nästa dag bar det iväg, men först skulle vi ta en äventyrs cache som hade kommit vid Lärbro kyrka, medan vi tog den kom bonus cachen, den fanns inte publicerat innan, så vi kunde bli först igen på en geocache. Sedan bar det iväg till ”Gotland Ring” och cacherna där. De loggades snabbt. Nu skulle vi fika, vi hade för en gångs skuld inget med, men jag hade en geocache vid Bläse Kalkbruk, egentlig har den för hög terräng faktor för mig, men med Rolf och Lena med räknade jag med det skulle gå, sedan skulle vi fika i kalkbrukets café.
Men jag skulle ju annat medan jag var på Gotland, jag skulle även en tur till Burgsvik för att hälsa på en släktforskarbekant, hon var tidigare ordförande i Gotlands släktforskarförening och jag var kassör i samma. Vi stuvade oss in i min bil, Rolf och Lena samt Corina och jag, sedan bar det iväg söderut. Det är långt från Hellvi till Burgsvik, närmare 10 mil så det är inte en tur man tar dagligen. Vi hade bestämd att medan jag åt en god lunch med Kerstin, skulle Rolf och Lena köra till en cache Rolf ville ta in eftersom det är för långt att köra för att kolla den. Sedan skulle vi geocacha på hemvägen. Det blev många cacher vi tog på vägen hem, bl.a en på Grötlingbo udd som Lotte och jag hade försökt oss på för många år sedan när vi var ganska nya på geocaching.
Nu hittades den lätt och vi fortsatte vår färd. Det hade efterhand blivit sent så vi ville äta i Hemse, vi hittade en trevlig liten pizzeria där vi fick väldigt goda pizzor, sedan ville vi logga ett par cachar som låg i närheten. Vad vi inte hade tänkt på var att det snabbt blev mörkt och att speciellt inne bland träden var det mycket mörkt, så det blev lite geocaching i ficklampans sken. Det blev lite senare än beräknat vi kom hem till Hellvi.
Jag skulle även besöka en annan bekant på Gotland, Astrid Andersson som var gift med vår diakon i Kristi Lekamens kyrka och samtidigt en mycket god vän. Så en av dagerna stack jag iväg till Sanda med Corina. Det var en dag med ett konstigt väder, när jag körde från Hellvi var det grått och regnet hängde i luften, innan jag kom så långt började det regna, ju längre söderut jag kom desto bättre väder blev det, så när jag kom fram till Sanda kunde vi sitte ute i solen och fika medan vi pratade. När jag satte kursen norröver igen, och loggade ett par geocache på vägen, var det fortfarande sol, men efter att ha passerat Visby blev det mer och mer grått. Tanken var att jag skulle ta en challenge cache för 500 loggade på Gotland, den ligger i närheten av Martebo så det passade bra, sedan ville jag ta en serie till en fornby ”Fallets Fornby”, som ligger i närheten av Othem, samtidigt kunde Corina så få en promenad medan vi loggade den serien. När jag svängde in på avtagsvägen till fornbyn kom det en ordentlig skur, men jag chansade på att den skulle sluta efter några minuter, det gjorde den också. Sedan kunde jag gå att hitta den första i serien, det var snabbt avklarat, men även om det inte regnade var vegetationen ju blöt, så mina byxor blev rejält blöta. De nästa två klarades också av snabbt, nu var det bara att räkna fram slut koordinaterna för att ta den sista. Jag hade fotat samtliga loggar med del koordinater utom den sista, där hade jag bara antecknat siffrorna. Jag la dem in i min GPS, och här gjorde jag ett allvarligt fel. Det visade sig att samma cache ägare har lagt ut två cachar som heter nästan det samma, den ena är en mystery där man får delkoordinaterna från tre andra på vägen till parkeringen, den andra är en vanlig geocache. Det missade jag, så jag skrev in de uträknade koordinater på den vanliga geocache och gav mig iväg med Corina, det var en knapp kilometer att gå från parkeringen, jag gick på hinten när jag kom fram till fornbyn och hittade snabbt en cache samt loggade den, sedan upptäckte jag att den mystery jag trodde jag hade loggat fortfarande var ologgat i min GPS. Naturligtvis hade jag inte tagit lappen med där jag hade skrivit koordinaterna till den, så det var bara att gå tillbaka till bilen igen och hämta lappen, skriva in koordinaterna igen, den här gången på den riktiga cachen, och sedan iväg igen med Corina. Även denna cache hittades snabbt, tillbaka till bilen och sedan hem till Hellvi. Det blev något senare än jag hade räknat med innan jag kom hem.
En av dagarna vi var där kom det ett par killar som bedrev duvjakt hos Rolf o Lenas granne. Carina är vansinnigt skotträdd så det var inte alls bra, hon var orolig och kunde inte riktigt hitta någonstans att vara. Jag kunde ju inte be dem förlägga jakten till någon annan stans, så jag beslöt att ta Corina i bilen och köra ned till Sankt Olofsholm, det var så långt borta att hon inte hörde skotten.
För att variera det lite när det gäller Geocaching, finns det många sätt, men denna variant som en gotländsk geocachare har hittat på har jag inte nött förut. Frågan är hur bra man känner Gotland och de olika lokaliteterna. Varje geocache i denna serie på 6 består av ett antal bilder i form av flygfoton av olika platser på Gotland, sedan gäller det att välja först rätt plats, sedan zooma in så man har exakt samma utsnitt som på flygfotot, när man väl kommer dit får man en bokstav som man så småning om skall skriva in på en hemsida, så får man koordinaterna till den cache. Rolf, Lena och jag satt en hel helg och jobbade med dessa 6 cachar för att hitta lösningen. Så småningom lyckades vi, dock inte utan att vi vid en av dem fick fråga cache ägaren om lite hjälp.
Så nästa dag bar det iväg ut i skogen för att hitta geocachar, de hittades alla lätt och vägen var tack och lov så att man kunde köra mellan cacharna, bra av hänsyn till Rolf som inte kan gå längre sträckor.
Det blev en ny tur till Fårö, dene här gången skulle vi kombinera geocaching med att bada. Jag skulle få anledning att använda mina alldeles nyinköpta badbyxor, de första på närmare 50 år, till att bada i havet. Vi geocachade först lite och hittade ett par cahnar vid ett litet torp som en mjölnare, Nanten, hade bott i.
Vi skulle även logga ett par cachar som vi inte hittade förra gången, i alla fall den ena hade varit borta, den andra kan bara ha rullat för långt in på stenen. Nu hittades båda utan besvär.
Efter att ha badat skulle vi försöka hitta en cache som heter ”Ankan City”, ursprunget till cachen är, enligt beskrivningen, ett par flycker som lekte i skogen de hade en badanka med sig och placerade den på platsen, sedan har det bara växt.
Kan ni gissa vem denna anka skall föreställa? Det är nog inte så svart, annars läs bildtexten, så klarnar det nog.
Naturligtvis var vi även en tur i Visby medan jag var på Gotland, men vi väntade tills Medeltisveckan var slut och turisterna hade rest hem. Rolf och Lena skulle inhandla en present till en födelsedag de skulle på, men vi skulle även ta en äventyrs cache i Visby, den bragte oss runt lite varstans i Visby för att svara på frågorna. Ja alla platserna var ju kända sedan tidigare, men vad står det exakt på denna eller hin skylt? Det är ju sådant man inte kommer ihåg även om man har sett dem hundravis gångar. Det blev en lång och svettig promenad, så vi var ganska slut efter den. Det blev fika på Öster i konditoriets trädgård, sedan handla och hem till Hellvi.
Men allt roligt har tyvärr en ända, så även denna vistelse på Gotland. Husvagnen skulle vändas och flyttas så den var enkel att koppla när jag skulle åka den 23 augusti, så det klarade vi dagen innan. När det var klart ville vi ta en sista geocaching tur bl.a. för att jag kunde ta Gotlands äldsta geocache som ligger vid Hallshuk. Efter att ha loggat den och en närliggande var det dags för en fika som intogs vid en mycket fin kombinerat fika och grillplats.
Dagen efter bar det iväg med husvagnen in till Visby och färjan hem till Nynäshamn. Innan vi skulle ned till färjan stoppade vi upp på ”Träffpunkt Gotland”, en rastplats som ligger precis ovanför hamnen ut mot Södra Hällarna. Jag gick en promenad med Corina så hon hade kissat och bajsat innan vi skulle ombord på färjan, helt ute på kanten fanns det ett stängsel så man inte ramlade ned, men av någon orsak slutade stängslet precis innan denna formation, så här gick det bra att ramla ned.
En siata bild innan det bär av till färjan. Tankbåten med LNG ligger utanför Visby Hamn och i hamnen ligger Gotlands färjorna samt en av finlandsfärjorna som normalt går mellan Stockholm och Helsingfors.
Det var lite om denna sommar, nu är det si och så med värmen, nästan höstagtigt ute, men det kommer en sommar igen nästa år.