Från mitten på oktober och hela november har det stått i släktforskningens tecken. Först var det en utbildning för kursledare i släktforskning Vänersborg den 22 0ch 23 oktober, en mycket intressant och givande helg. Alltid roligt att träffa andra släktforskare från hela landet.
Sedan var det ett mycket intressant medlemsmöte i Nynäshamns Släktforskarförening där Göte Brunberg berättade om Estlands brokiga historia och estlandssvenskar. Nästan alla Estlands grannar har ju styrt i Estland i perioder: Danmark, Sverige, Tyska Orden och Ryssland ett helt par gångar.
Sedan den 12 november var det dags igen, nu var det Arkivens Dag som skulle firas, ett arrangemang som återkommer varje år och där Nynäshamns Släktforskarförening brukar vara på Nynäshamns Bibliotek. En av oss i föreningen brukar hålla ett litet föredrag sedan svarar vi på släktforsknings frågor.
I år tyckte jag vi skulle prova något nytt: Det har varit så många släktforskningsprogram på TV, ett av de mera populära är ”Vem tror du du är”. Jag tyckte vi skulle ha ett arrangemang något liknande med mottot ”Vem är du och var kommer du från” Vi skulle sedan erbjuda besökarna att ta fram en antavla på fyra generationer om de kom med data på dem själv och deras föräldrar. Med viss övertalning fick jag resten av styrelsen med på det, även om det var flera som uttryckta allvarliga farhågor att det skulle bli pannkaka av det hela. Antingen att vi inte lyckades eller att det blev för många.
Dagen kom och med en aning bävan, i alla fall från min sida, satte vi upp sex arbetsplatser på biblioteken, kopplade upp oss mot bibliotekets trådlösa nätverk och släppte in besökarna kl. 11.00. Vi blev alla sex genast upptagna med att hitta släktingar, så det tecknade bra.
Ett par damer kom till mig, den ena gick vidare till Helene som hjälpte henne. Det lyckades hitta de fyra generationerna till ”min” dam, samtidigt bestämde hon att det var så spännande att hon ville bli medlem i Nynäshamns Släktforskarförening. Sådant är ju också roligt. Hennes väninna som Helene hade tagit hand om ville också vara med i föreningen.
Men det var ju inte bara Helene och jag som hade besökare på dagen. Som sagt det var full fart från vi öppnade. Maria, Hans, P-O och Nanne hade också besökare som de kunde hjälpa.
Det gick slag i slag från kl. 11.00 fram till i alla fall kl. 13.30. Vi hade alla lite överraskningar att berätta för våra respektive besökare. Jag hade en som var helt övertygad om att en släkting hade flyttat till Lidingö på tiotalet, det hade hon inte, hon hade först flyttat till Lidingö på trettiotalet. En annan fick plötsligt en annan bild av sina farföräldrar, en familjehemlighet blev avslöjat. För en van släktforskare är det ju inget ovanligt, men det kan bli lite omskakande för andra.
Så man kan väl säga att mitt tjat inte var så tokigt ändå. Många besökare och många glada gick från med helt ny information om sin släkt. Jag hade ingen orsak att vara orolig.
På onsdagen den 16 november åkte Birgitta Sandberg och jag till Västerhaninge Bibliotek, vi hade blivit ombedda i Nynäshamns Släktforskarförening att deltaga i deras ”Äldremingel”. Det var väl en sådär upplevelse.
Vi blev placerade i släktforskarrummet på övervåningen, det var väl helt OK, vi satte upp ett bord med våra böcker och CD/DVD skivor samt gjorde klart till att ta emot besökare. Tyvärr skulle de mitt emot vara en jazzkonsert, det gjorde att dörren in till oss blev stängd medan den pågick. När den var slut var det en kvarts paus, då öppnades dörren och rummet blev snabbt fullt med besökare som vi skulle försöka hjälpa på den kvart det var till nästa evenemang, sedan samma sak igen. Dörren stängdes så vi inte störde boktipset som pågick tre kvart, en kvart paus där vi fick besök, sedan var det Gospel och stängd dörr tre kvart.
I de pauser det fanns mellan de olika punkter och den sista tiden där det var mingel med cider och tilltugg fick vi besökare, men medan olika aktiviteter pågick i hörsalen mitt emot satt vi instängda. Det var inte så roligt.
Om vi skall hjälpa Västerhaninge Bibliotek i framtiden får vi nog ha en annan ordning på hur vi skall kunna visa släktforskning.
In emellan har jag även haft tid att forska lite i min egen släkt. Jag håller som bäst på att komplettera alla sidogrenarna till mina släktingar i den raka linjen. Det tar sin lilla tid att kolla upp dem, även om jag har haft mycket hjälp av Christine Karlssons förarbete, en släkting från Skåne som jag samarbetar med.
En av mina släktingar kom olyckligt av daga då han krockade med ett tåg. Jag försöker få fram mer om detta, men tyvärr har polisrapporten gallrats ut, så nu gäller det att hitta viken tidning som kan ha skrivit om det. 1930 var det ju inte så vanligt med bilar som krockade med tåg, ja det är det ju tack och lov fortfarande inte.
Ett par kurser har jag också hunnit att starta upp, en nybörjar kurs i släktforskning och en kurs i Disgen 2016, så onsdag och torsdag kvällarna vet jag vad jag skall göra. Då har jag trevliga kursdeltagare att ta hand om.
Så det har varit en mycket aktiv månad för min del, ständigt något på gång. Nu stundar Jul och Nytt Års firande med familjen. Ja ett styrelsemöte i släktforskarföreningen och ett medlemsmöte skall klaras av, men från 10 december är det familjen som står i centrum.