Kategori: Lite av varje

I fjol överraskade Rolf och Lena mig med att de kom till fastlandet med husvagnen i juli, vi körde sedan tillsammans till Mariefred och campade några dagar, geocachare och tittade på den vackra lilla staden.

Vi tyckte alla tre det var så lyckat, så vi ville försöka samma sak i år, nu med lite bettre planering. Så i maj började vi prata om att hitta en lämplig plats inte så långt från Nynäshamn, max runt 15 mil. Vi tittade på Eskilstuna, men den plats de hade vid Mälaren verkade vara drabbat av en konflikt mellan kommunen och ägaren, så det var osäkert. Efter visst funderande fram och åter fastnade vi för Farstanäs Camping söder om Järna och Södertälje. Enligt hemsidan såg det bra ut, jag hade sett campingen för flera år sedan då Lasse och Eva bodde i Järna som nygifta. Så vi bokade två platser från 2-6 juli, fick bekräftelse den 27 maj med en prisuppgift på 1600:- per plats inkl EL, incheckning från 14.00 avresa 12.00.

Med tanke på att det var så många år sedan jag hade sett platsen, borde jag kanske ha kört förbi och kollat hur det egentligen såg ut en av de gångar jag var i Södertälje för att förnya mitt pass, men vi litade på informationen från hemsidan, det borde vi inte ha gjort.

Rolf och Lena kom med en tidig morgonfärja den 2 juli, så de passade på att vila ett par timmar innan vi skulle ge oss iväg, även att få lite lunch/fika så vi kom iväg från Nynäshamn strax efter 12.00, det är ju inte så långt till Järna, bara drygt 6 mil.

Vi var framme vid Farstanäs kl 13.45, vi var mycket förvånade över två saker: För det första var receptionen obemannad och det fanns ett anslag att den först öppnade 14.00, för det andra var campingplatsen i stort helt tom, jag tror det fanns max 10 enheter fördelade över en mycket stor camping med plats för minst 100 enheter. Mitt i semestern vad hade hänt?

Förklaringen kom när vi checkade in: Vi fick reda på att det enbart fanns ett servicehus, precis nedanför receptionen, att det enbart fanns en dricksvatten kran och att den satt i servicehuset, att på södra ändan av campingen ovanför badstranden fanns det endast bajamajor och inget dricksvatten. Å den andra sidan kunde vi placera husvagnarna i stort som vi ville, så vi parkerade som ni ser på bilden med markiserna mot varandra, lite trevligare när man campar tillsammans. Det var inte heller något problem att köra senare än 12.00 på lördagen. Det passade oss bra då Rolf och Lena skulle med en sen färja åter till Gotland, så vi avtalte att checka ut kl. 18.00.

Under de 4 dagar vi fans där var det i stor inte en enda som låg där mer än en, på sin höjd 2 nätter. Det borde ha fått Södertälje kommun som äger och driver platsen att fundera lite, men det gör det inte. 400:-/dygn är den definitivt inte värt som det ser ut i dag.

När vi hade fått parkerat och kopplat el, satt upp markiserna och plockat ut bord och stolar var det dags för lite fika.

Efter fikat blev det lite snack om vad vi skulle göra nästa dag, titta på kartor och på geocaching appen i telefoner och plattor. Sedan gick vi på lite geocaching jakt, det fanns två ganska nära campingen så dem skulle vi hitta. De hittades snabbt och kunde loggas.

När vi kom tillbaka efter det började det bli dags för lite mat, det skulle bli hamburgare. Rolf och Lena har en gasolgrill som kan kopplas till ett gasol uttag i deras gasolkoffert, så den plockades fram och tändes, när den var varm las hamburgarna på och vi kunde äta runt 19.00 – 20.00. Något senare fika och sedan kojade vi väl vid 23.00. Vi var ju alla tre lite trötta då vi hade varit uppe tidigt, Rolf och Lena redan vid 04.00 för att hinna med färjan, jag kunde som längre till 07.00 men tidigt var det i alla fall.

Vi hade bestämd att vi nästa dag skulle till Ytterjärna och Antroposofernas anläggning där, så efter lunch stack vi iväg. Dumt nog hade vi inte tagit fika med, vädret så lite tveksamt ut men höll sig torrt. det första vi skulle ta var en s.k. äventyrs cache, det vill säga en cache där man skall besöka ett antal ställen och svara på en fråga, när man sedan kommer till slutet får man koordinaterna till en bonus cache. Oftast är det en promenad till 5 olika ställen som kan klaras av på mellan en halv- till en hel timme, så även här. Vi kom på en mycket trevlig tur runt i parken. Första stopp var Bruno Liljefors hus och ateljé, han köpte runt sekelskiftet en bit mark och byggde en bostad samt ateljé.

Där skulle vi titta speciellt på en skulptur som stod på terrassen.

Men i stället för en massa text vill jag visa en kavalkad av de miljöer vi passerade på vår vandring, texten finns så under varje bild.

Med kulturhuset var promenaden slut och vi hade fått sett en stor del av Ytterjärna blomsterpark som den kallas. Vädret höll sig torrt under turen. Nu skulle vi bara hitta bonusen. Här blev det fel, Rolf och jag missförstod varandra, så vi la båda felaktiga koordinater in i våra respektive GPS:ar, som vi sökte och som vi stack oss på en rosenbuske. Slutligen fick vi ge upp. Jag skickade ett mail till de som hade gjort serien för att kolla om vi hade lyckats göra något tokigt. Fick snabbt svar och så upptäckte vi felet, jag hade hört fel på en siffra som jag hade antecknat sedan hade Rolf gått på min anteckning och felet var ett faktum. När det blev rättat hittades den snabbt nästa dag.

Vi hade som sagt inte tagit fika med, så efter vår promenad satte vi kursen hem till campingen för fika. Efter fikat körde vi till Järna för att handla lite vi hade glömd.

Efter en trevlig middag, i dag var det inte grill, kom det regn som hade hängd över oss till och från hela dagen, en ordentlig skur blev det så vi båda fick tömma vatten av markiserna. Senare på kvällen när vi fikade bestämde vi var vi skulle köra dagen efter, det blev Järna. Även där fanns en äventyrs cache som skulle visa det gamla Järna. Nu kom vi ihåg fika, vi funderade lite på var vi skulle parkera, vi bestämde oss för kyrkan eftersom det där fanns en virtuell cache, man skall ta en bild på en runsten tillsammans med en själv och en skylt med geocaching namn och datum. Där fick vi stå i 3 timmar, det fanns även en park där vi kunde sitta och fika när vi kom så långt.

Sedan var det till att promenera till 5 olika platser i Järna, de var inte alla lika intressante, delvis för att man höll på med lite nybygge på en av dem, men det var roligt att se den delen av Järna och få lite ny information.

Vi började vid Järna station, från början var det ju en vanlig station på Södra Stambanan med godsmagasin och mycket annat, i dag är det enbart pendeltågen som stannar, fjärrtågen kör förbi utan stopp.

Vi fortsatte vår färd genom Järna, nu skulle vi över på andra sidan av järnvägen, där fanns den gamla skridsko fabriken, i dag skola, ju det har funnits en fabrik för skridskor i Järna under många år.

Vi fortsatte vår färd nu tillbaka mot centrum igen, men först skulle vi stoppa vid en gatukorsning för att titta på ett par hus.

Vi hade efterhand kommit runt i Järna och sett delar av byn jag i alla fall inte hade sett förut, trots att jag ju var där några gångar medan Lasse och Eva bodde där.

Nu var det lagom med fika så tillbaka vid bilen tog vi fikakorgen ut och placerade oss i parken för att fika. Vi satte oss under ett stort träd då det droppade lätt.

Efter fikat skulle vi ta lite vanliga geocache, den ena av dem var en riktig pers att ta, och så hittade vi den inte ens. Det visade sig att den inte hade hittats på flera år.

Nå det var inte bara misslyckande, vi hittade en som inte skulle finnas vid vattentornet och vi hittade en på en ganska rolig väg, ”alternativa vägen”, enligt beskrivningen används den vägen främst, när man har varit och festat och skall hem utan att riskera bli stoppat av Polisen. Undrar om det inte är en skröna.

Järna kan även stoltsera med att ha en laxtrappa, och naturligtvis ligger det en geocache där. Laxtrappan ligger delvis under järnvägsbron så det är lite lågt i tak så att säga. Vad värre är att det är dålig GPS mottagning under bron, så man får gå på vad andra har skrivit. Rolf var den som fick syn på den på en balk under bron. För mig var det en nyhet, jag har aldrig sett en laxtrappa förut.

Redan var sista hela dag på Farstanäs Camping, det var ju fortfarande ett antal ställen av de planerade vi inte hade besökt. Delvis för att vädret var minst sagt skiftande, ena ögonblicket skinnade solen, nästa ögonblicket vräkte regnet ner, så tur är var de flesta kraftiga regnskurar antingen på kvällen/natten eller också mycket korta medan vi satt i bilen på väg från den ena cache till den andra. Men fredag tecknade till att bli ganska fin, så vi beslutade att först köra till Saltå och ta ett par cacher där, sedan till Hölö och göra samma sak. I Hölö var vi 2013 med om ett event som heter FAD (Fumble after dark) där tanken är att man skall geocacha på kvällen i ficklampans sken. Nu skulle vi geocacha i dagsljus.

I Saltå fanns en äventyrscache, vi skulle besöka 5 olika platser och slutligen få koordinaterna till en bonus. Så vi parkerade vid Saltå Kvarn och gick igång, d.v.s först skulle vi en liten tur på andra sidan E 4an för att hitta en traditionell cache som låg där. Det gick snabbt, sedan var det igång med äventyret: Det blev lite gående fram och åter, den började vid butiken, sedan skulle man gå till kvarnen och tillbaka till området vid butiken igen, så det var inte så långa sträckor men lite fram och åter.

Nästa stopp var en särpräglat kyrka ”Kristofferuskyrkan” från 1996, det är trossamfundet ”kristussamfundet” som har byggd den. Ett trossamfund med viss koppling till Antroposof rörelsen.

Det rinner även en å förbi Saltå och över en å skall det naturligtvis finnas en bro eller två, i Saltå finns en bra som brinner tankerna på den franska konstnären Calude Monéts målning av en japansk bro.

Efter att ha hittat alla de 5 stationer var det dags att hitta slutet, här mötte vi en hiskelig drake, men den var på gott humör så den sprutade inte varken eld eller vatten.

Innan vi körde från Saltå skulle vi naturligtvis ha lite gott från butiken vid kvarnen, jag ville ha fullkorna mannagryn, det har de haft men har inte mer, så jag fick nöja mig med en ostbrioche till frukosten lördag morgon. Lena köpte lite fikabröd och en flute till senare användning, sedan bar det iväg till Hölö. Där parkerade vi vid skolan, samma ställe där eventet hade varit 2013. först skulle vi samla ihop en passande aptit till fikat, så vi gick på skogspromenad och loggade en geocache, sedan tillbaka till parkeringen. Lagom tills vi kom började det småregna, men det var inget problem, precis bredvid fanns ett litet lusthus eller liknande med tak över, där kunde vi sitta och fika, njuta av de goda kanelbullarna från Saltå Kvarn och det medhavda the och kaffe. Även i Hölö fanns en äventyrscache för att visa det historiska Hölö, det blev en promenad från stationen längs Centralvägen och tillbaka igen. Ja någon station finns inte längre i Hölö, inte ens pendeltågen passerar, men det har funnits och det finns fortfarande vissa spår från den tiden. Efter att vi hade loggat bonus cachen och lite annat var det tid att hitta en butik, vi hittade en liten konsum butik där man verkligen har klämd det mesta in på lite  yta, det var nästan en hel labyrint att komma runt. Men vi lyckades att hitta det vi ville ha, sedan hem till Farstanäs.

En trevlig kväll med grill och ett glas vin till maten var ingen dum avslutning på den dagen.

Lördag skulle vi ju resa hem, då Rolf och Lena först skulle med färjan kl. 22 hade vi fått lov att stanna till 18.00. Efter lunch beslöt vi oss för att köra till Ytterjärna igen, det fanns ett par cachar vi inte hade loggat. Som sagt så gjort, vi hade gjort det mesta klart i husvagnarna innan vi körde så det inte skulle bli för stressigt.

Vi gick igen en tur i Ytterjärna blomsterpark och var förbi Ytterjärna kyrka, den ville jag gärna ha sett, men det skulle vara bröllop så det gick inte. Fikat tog vi på en utsiktsplats precis bredvid kyrkan, så bilden från den får bli sista bilden från turen.

Väl hemma igen packade vi snabbt det sista, kopplade husvagnarna och stack iväg. när vi kom in till Södertälje gjorde jag ett fel, jag missade ett sväng så vi fick vända längre fram för att komma tillbaka på rätt väg igen, det resulterade i att det blev lite väl stressigt när vi kom hem till Nynäshamn. Rolf och Lena skulle ju ha lite att äta innan de skulle med färjan, jag skulle ha parkerat husvagnen men det gick.

Vi hade 4 härliga dagar med många utflykter och se nytt, geocachade gjorde vi, det blev i genomsnitt 8 stycken per dag plus äventyrscacharna, så det var inte så illa för ett gäng pensionärer.

Ibland vill man testa antingen utrustning eller film för att se hur det passar mig och hur kvaliteten är.

Har jag köpt katten i säcken eller ej?

I vår har jag först testat ett nytt objektiv jag hittade på Tradera, jag ville ha ett objektiv som mer eller mindre kunde sitta permanent på min Minolta Dynax 700si, så jag inte skulle ”låna” en optik från min Minolta Dynax 800si varje gån jag skulle fotografera.

Nu fanns det en på Tradera, en macro ZOOM 28-80 mm, perfekt som normalzoom, den var lagt ut till ett startpris på 50:-, jag bjöd 50:- och avvaktade auktionens slut. Otroligt nog var det ingen som bjöd över så jag fick den för 50:- plus frakt, allt som allt gick det på 109:- allt inklusive. Ett motljusskydd till det fick jag även tag i, men där hörde turen upp, det gick på 225:- inklusive frakt.

En orsak till det låga intresse kan vara att Minolta har gjort denna optik i två omgångar, den första serien var tydligen inte så lyckat vara sig i byggkvalitet eller optisk kvalitet. Nu skulle det bli spännande att se om jag hade köpt katten i säcken eller den var ok. Först testade jag den med min Alfa 200 digital kamera, det är samma objektivfattning, jag kunde inte se några problem, jag fotade en tidningssida då kan man se men om det är någon distortion, det var det inte. Så en film i kameran och ut att fota.

Jag ville verkligen testa hur det var med macro funktionen på optiken. Nu skall det bli intressant att se hur den fungerar till landskap.

Jag kan bara konstatera att den fungerar alldeles utmärkt, jag har alltså inte köpt någon katt vare sin i säck eller något annat.

Fungerar Lottes gamla Fujica Drive måntro fortfarande?

När Lotte och jag möttes i 1966 och efterhand beslutade oss för att först förlova oss och senare gifta oss året efter, hade min mor två små halvformat kameror, en hon använde flitigt och en som hon inte använde mer, hon tyckte den var för tung. Denna andra kameran fick Lotte låna och senare ta över. Det var en Fujica Drive. Den hade den finess att den hade ett fjädervärk så man dra upp och sedan ta många bilder snabbt efter varandra, en likadan kamera satt på -60 talet i Polisens Trafipax bilar såväl i Danmark som i Sverige. Halvformat skall jag kanske förklara vad det är: Ett normalt småbilds negativ är 24 x 36 mm stort, ett halvformat är alltså 18 x 24 mm stort. För att bilderna skall bli bra ställer det stora krav på optiken, negativen skall ju i princip förstoras dubbelt så mycket som från ett normalt småbildskamera. På sextiotalet kom det ganska många halvformat kameror, Olympus började väl, ja de kom även med en systemkamera för halvformat ”Olympus Pen F”, Canon kom med Canon Dial, även den med fjädervärk och Fuji kom med Fujica Half och Fujica Drive.

Den kamera har stått oanvänd i det närmaste 40 år, ja tid efter annan har vi vridit lite upp på fjäderverket och tryckt av ett par gångar så slutare och bländare inte beckar ihop, men ingen fil i kameran. Nu fick jag en ide att jag skulle kolla om den fungerade med film i, så jag satte en film i kameran och började ta lite bilder.

Bilden är kanske inte 100% skarp, men det är absolut ett snapshot, jag kom förbi och såg att en av pojkarna skulle hoppa, så jag tog kameran upp till ögat och tryckte av. Men jag ville ju även se hur den klarade ett lite lugnare motiv.

Så kameran fungerar alltså i stort som den skall även om den inte har använts de senaste 40 åren, det enda felet, och det är även ganska irriterande, är att det är ostabil frammatning, ibland lite för långt mellan 2 bilder, ibland lappar de över varandra med några 10delars mm. Frågan är om jag vill lägga ned pengar på att få detta rättat till.

Testa en ny film, skall jag byta filmfabrikat för svart/vitt?

Jag har sedan jag började fotografera analogt igen för något år sedan, företrädesvis använd Fomapan, ett gammalt märke som har funnits på marknaden sedan 1921, fabriken ligger i Tjeckien närmare bestämd i Böhmen. De är billiga men de har tyvärr ett par fel, den känslighet som anges på förpackningen håller inte alltid, och de är ganska korniga, så jag ville prova något annat.

Ilford från England har också varit med länge, men deras normala film FP4 och HP5 är ganska dyra även om de är bra. Emellertid har de kommit med en billigare film Kentmere, gjord på samma fabrik i England men betydligt billigare.

Så jag köpte en Kentmere 100 och en Kentmere 400 för att se hur de uppför sig, om de passar mitt sätt att fotografera och framkalla. Jag provade först en Kentmere 100, det passar ju bra till sommaren med 100 ISO, med 400 ISO är risken stor att man i starkt solljus blir för låst med tid/bländare kombinationer.

Dessa två bilder får representera Kentmere Pan 100, jag tycker den fungerar fint, har en bra gradation och ett fint korn samt håller den känslighet som står på förpackningen.

Ja det var så slut på min lilla blogg om att testa film, objektiv och kamera.

Jag fyllde 80

I maj månad hade jag en rund födelsedag, jag blev 80, i sig inte så imponerande i dag men i alla fall något som är lite speciellt, som alla runda födelsedagar. En dag där saknaden av Lotte blev lite extra påtaglig. Tyvärr ramlade det samman med Lasse och Evas silverbröllop, dålig planering för 25 år sedan, då tyckte vi det var roligt att de gifte sig på min födelsedag, nu ställde det till problem.

Nå helt utan firande blev jag nu inte, Lottes och mina goda vänner på Gotland hade beslutat att de skulle ge mig en födelsedagsmiddag. Så Rolf och Lena kom till Nynäshamn ett par dagar innan, vi skulle ju även göra annat än att äta, till exempel geocacha lite på ställen de inte hade varit förut. Vi var på Torö och en tur i Haga slottspark, vi hälsade dock inte på Victoria och Daniel, det verkade som de skulle ha något kallas. Men vi geocachde och fick en trevlig dag ut av det.

På dagen hade vi en mycket trevlig middag på en restaurant här i Nynäshamn, då det föll samman med att en närliggande restaurant hade jubileum, var vi ensamma gäster. En fördel för oss, men kanske inte så roligt för krögaren. Nå vi fick mycket god mat med ett gott vin till och gick efterföljande hem och drack the. Stort tack till Rolf och Lena för en mycket trevlig dag och kväll.

En överraskning och tur till Mariefred

I slutet på juni funderade jag på att jag ville ut att campa en sväng, men det var ett problem: Jag fick en lite obehaglig överraskning från Skatteverket. Lotte och jag hade fått fel information när vi blev pensionärer 2008, vi fick ju båda pension även från Danmark och den beskattas i Danmark, vi hade fått informationen från Skatteverket, att då den beskattas i Danmark skall den inte tas upp i deklarationen i Sverige. Det visade sig att detta var fel, så plötsligt hade jag en skatteskuld på 13.000. Skatteverket var så snälla att de bara ville ha det som avsåg 2022, men jag tycker det räckte mer än väl. Att det blev så mycket var ju bl.a. för att jag redan hade fått utbetalt min skatteåterbäring för 2022. Så goda råd var dyra, tack vara min svärdotters hjälp löste det sig. Men det betöd ju också at mina campingplaner fick ändras en aning, jag fick hålla mig inte så långt från Nynäshamn av hänsyn till drivmedels kostnaden. Semesterresan till Gotland i augusti hade jeg redan bokat och betalat färjebiljetten, så där var inget problem. Efter visst funderande kom jag fram till att det nog skulle bli Mariefred, det ligger inte så långt från Nynäshamn och campingplatsen verkade inte heller så dyr. Men det fanns andra alternativ som också var lockande, Mörkö och en camping i Roslagen Lotte och jag besökte när vi körde till Umeå på släktforskardagar för många år sedan. Det var även klart att det skulle vara i början på juli då jag var tvungen att resa till Köpenhamn för att besöka Borgerservice och fixa mitt inloggning på Danmarks elektroniska myndighets mail. Men mer om det senare.

Jag hade pratat lite med Rolf o Lena om mina funderingar, när jag så en dag ringde och berättade, att jag var lite fundersam om jag skulle strunta i det eller ej, sa Rolf att de hade bokat sig in på Mariefreds camping den kommande helgen, det skule ha varit en överraskning när jag kom till Mariefred, men nu var de tvungna att tala om för mig så jag inte avstod. Överraskning blev det ju i alla fall.

Det blev till att ringa Mariefred camping och boka en plats. Jag hade fått reda på var de hade bokat så jag ringde och bad att få platsen bredvid, det gick bra. Det var meningen vi skulle ha kommit dit nästan samtidigt, men jag hade missförstådd när färjan var inne, så jag kom en timmes tid senare. Då visade det sig att det inte var det enda missförståndet. På campingplatsen hade kommunikationen mellan personalen gått lite snett, så ”min” plats var uthyrd till en annan. Nå det löstes elegant utan problem, han hade också nyss kommit så det var inget problem för honom att flytta och jag baxade vagnen in bredvid Rolf och Lenas vagn.

Det blev mycket trevliga dagar i Mariefred, vi geocachade naturligtvis och tittade på Mariefred samt i parken runt Gripsholm Slott.

Men vi promenerade naturligtvis även i själva Mariefred, där finns bl.a en liten smalspårig museums järnväg och en förnäm stationsbyggnad, och så hittade vi geocachar.

Strax utanför Mariefred, på vägen ut till campingen, ligger en gammal kyrkoruin och naturligtvis ett par geocache, men det finns även något annat nämligen en bildsten som är inmurat i kyrkoruinen. Det mest konstiga är att bildstenen tydligen är från efter kristendommens införande då den innehåller ett kristet kors.

Efter några härliga dagar gick färden hem igen, för Rolf och Lena till Gotland för min del till Nynäshamn och göra klart till resan till Köpenhamn. Även om det inte var sol varje dag hela dagen tyckte vi alla tre det var fina dagar vi fick i Mariefred.

Fram och åter till Köpenhamn på en dag.

Som jag skrev innan blev det problem med mina möjligheter att logga in på myndigheterna i Danmark, man har ändrat från det gamla systemet där man hade ett kort med engångs koder till ett nytt system liknande det vi har i Sverige med Bank ID, i Danmark är det dock staten som har skapat en ID lösning ”Mitt ID”. Nu skulle jag ha en sådan app i min telefon. Att få appen var inget problem, men att få den att fungera, eller rättare bli registrerat i systemet var problemet, mitt namn ställer till det då det innehåller en bokstav som inte finns i det danska alfabetet nämligen ü. Det kunde inte lösas per telefon, jag skulle personligen möta upp på ”Borgarservice” i Köpenhamn medförande ett giltigt pass, och visade det sig senaste skatteuppgörelse från Danmark. Om jag hade varit uppmärksam på det ett årstid innan, kunde det ha klarats med den gamla inloggningen, men det hade jag alltså inte. Jag hade inte förstådd att ”Nem ID” skulle gå i graven helt, bara att banken i Danmark slutade använda det.

Nå det blev alltså till att boka en resa till Köpenhamn TOR på en dag, det gick bra med X2000, även om jag fick byta tåg i Hässleholm på turen ned på grund av en brand i ett sockerbruk som låg nära järnvägen, men det gick bra det med. Väl framme i Köpenhamn var det till att sätta kursen mot Nyropsgade, som tur är vet jag ju var den ligger som gammal köpenhamnare. Naturligtvis blev det även lite bilder från Köpenhamn och jag ville även geocacha lite när jag nu var där.

Jag var i god tid inne på Stockholms C, det är man tvungen att vara när man skall med pendeltåget från Nynäshamn, i sommar var det förseningar och inställda tåg vart och vart annat ögonblick, så jag fick tid att ta ett par bilder innan avresan från Stockholm C.

Väl framme på Københavns Hovedbanegård, ju det heter det i Danmark inte Köpenhamn C, ville jag ha en bild på själva tåg hallen, en imponerande träd konstruktion som har stått i mer än 100 år.

Men sedan var det till att sätta fart mot Nyropsgade, jag hade en tid att passa och tågbytet i Hässleholm hade stulit några minuter av denna tid.

Nå jag kom fram till ”borgerservice” i tid och kom fram till en vänlig dam, sedan visade det sig att jag även skulle ha haft min senaste skatteuppgörelse med, det var det ingen som hade sagt, men som tur är kunde det lätt fixas på stället och jag kunde få mitt ”mitt ID” aktiverat såväl i appen i telefonen som en en lilla kodvisare, liknande dem man får från bankerna här i Sverige, jag har om appen skulle krångla. Sedan turen tillbaka till Hovedbanegården igen, nu havde jeg bedre tid så jag kunde turista lite och hitta ett par geocache jag hade laddat ned i min GPS.

En av dem låg vid denna sjö ”Sankt Jörgens Sjö” som jag har gått runt många gångar som barn, tidigare en del av Köpenhamns vattenreservoar.

Den ser inte alls ut som i min barndom, nu är det promenadstigar runt den och en mängd vass i kanterna, en riktig oas för fåglarna och köpenhamnarna.

Köpenhamn innehåller många intressanta byggnader som till exempel denna som passande nog heter ”Buen”. Gatan var tidigare en av Köpenhamns mest befarade gator så man skulle lösa det med ett kontorshus, alltså byggde man det som ett valv över gatan, smidigt eller hur?

Men jag skulle ju hem till Nynäshamn igen och det betad att jag skulle till Hovedbanegården så jag vill avsluta detta reportage från resan till Köpenhamn med ett par bilder av två berömda byggnader nära Hovedbanegården. Arne Jakobsens SAS hotell från sextiotalet och hotell Astoria från tretiotalet.

Hotell Astoria ägdes ursprungligen av DSB, därav deras gamla symbol ”Vingehjulet” på taket. Arkitekten skulle bygga ett hotell, men det fick inte vara för brett då tomten var ganska smal mellan två gator, så han löste det med en smal bottenvåning och sedan kunde han breda ut sig på de övriga våningarna. SAS hotellet som man ser på den andra bilden är ritat av den berömda danska arkitekten Arne Jakobsen, inte bara själva hotellet ritade han men även möbler och annan inredning ritade han. När det byggdes på sextiotalet var det Danmarks högsta hotell.

Johanna på fotoexkursion i Lövhagen.

Mitt barnbarn Johanna sa för ett par år sedan att hon ville fotografera analogt, alltså med ett kamera som använde film, hon fick ett från min samling som hon kunde börja med, och senare hittade jag en nyare kamera, En Minolta Dynax 500 si som jag köpte till ett bra pris och hon fick. I juli ville hon gärna ha en tur med mig för att lära sig mer om fotografering, så hon kom ut med tåget och så körde vi en tur ut i Lövhagen och fotograferade, det var kanonväder så det var alla möjligheter för att det skulle bli bra. Hur hennes bilder blev vet jag inte, men jag fotade naturligtvis också så här är ett litet kollage av bilder på Johanna.

Så gick den delen av sommaren, i augusti reste Corina och jag till Gotland med husvagnen för att besöka Rolf o Lena och njuta av lugnet, Corina kan springa lös på tomten och när vi är ute på promenad. Men mer om det kommer i nästa avsnitt av min blogg.

I december ett par veckor innan Jul upptäckte vi att vår hund Ester hade en knöl på bröstet, ja knölen hade hon i och för sig haft sedan vi fick henne, enligt veterinären var det mest troligt en fett knöl och den verkade inte besvära henne.

Men nu hade den växt kanske mycket på kort tid och det droppade blod från den. Ett besök hos veterinären gav det sorgliga besked, att det hade utvecklat sig till en galloperande cancer och med tanke på hennes ålder, ville en operation vara oförsvarlig. Vi fick fatta det tunga beslutet att låta henne somna in.

Så det var en lite tråkig Jul för vår del, men vi kunde glädjas över alla de goda minnen vi hade med Ester de 4 år vi fick ha henne.

Vi var överens om att vi skulle ha hund igen, men vänta  till efter Nytt År.

Ny hund

I februari var det dags, efter mycket sökande och många mail till olika som hade hundar till salu, eller rättare hundar som skulle omplaceras, fick vi omsider napp. Visserligen hade vi bestämd att vi den här gången skulle ha en hane, som vi alltid har haft innan vi fick Ester, men i alla fall körde vi ut till Täby och tittade på en blandras tik som var 3 år gammal. Familjen bodde trångt och det fungerade inte riktigt med hund och arbete/studier.

Vi föll pladask för Corina, som hon heter, och tog henne med hem. Hon är Esters diamentrala motsats i temperament: Ester var mycket bestämd, hon skulle nog bestämma när hon mötte andra hundar, Corina är mycket försiktig och morrar de eller skäller går hon. Hon vill ständigt kela, det kan hon inte få nog av.

Är hon inte absolut omöjlig att stå för, det tyckte vi i alla fall att hon var.

Att det så sedan har visat sig, att den information vi fick inte var helt komplett så att säga är en annan sak.

Hon har varit gatuhund i Grekland, det visste vi inte. Ju att hon var från Grekland visste vi, men inte att hon har varit gathund. Det upptäckte vi när en ung dam tog kontakt med oss efter att jag hade lagt bilder ut på FaceBook med Corina.

Hon berättade att hennes pappa hade hittat henne i ett skjul med tre valpar, de hade sedan tagit hand om henne och valparna. Fått henne till veterinär och kastrerat så det inte blev fler valpar. Det förklarar nog henns försiktighet. Lotte och jag blev hur som helst mycket glada för henne, och jag kunde gå långa promenader med henne, till glädja för oss båda.

Våren 2020 betöd även ett sorgligt avslut.

Lotte blev sämre under våren 2020, hon fick problem med blåsor på benen, så ASIH kom dagligen och bytte förband för att få rättsida på det, hon fick även rosfeber så hon fick stora antibiotika doser. Men i det stora och hela fortsatte Lotte med sina aktiviteter Canasta i PRO Ösmo och på Rosengården i Nynäshamn. Sedan kom Covid 19 pandemin och så var det slut med alla den sortens aktiviteter, hon och jag skulle båda stanna hemma, ingen kontakter med andra människor utöver sjukvårdspersonal. Joon fick gå att handla åt oss. Alla möten och andra aktiviteter inställda.

Lottes kvarvarande njure började bli trött, hennes njurvärden var för höga, de började prata om dialys på njurmedicin på KS i Huddinge. Så vi var till deras dialys avdelning på Rosenlunds sjukhus, för att prata med dem vilken form av dialys Lotte skulle ha. Men det lyckades dem att få värdene ned på det normala igen, så det blev skjutet på framtiden.

Lottes stora scooter var i behov av service, så nu när Lotte i alla fall inte kunde köra så mycket runt, blev den skickat in på hjälpmedelscentralen för översyn. Det lille Lotte skulle köra, kunde hon så göra på den lilla promenad scooter vi köpte åt henne i fjol.

I början på juni kom den tillbaka igen, vi hade ju kanonväder i juni, så Lotte tog en tur ned på hamnen med den och satt en timmes tid på havstrappen och pratade med sina väninnor från Rosengården.  Hon kom hem igen efter någon timme och satte scootern in i sitt garage.

På kvällen blev Lotte dålig så jag fick ringa efter ambulans, tyvärr kunde vi inte få dem till att köra henne på Huddinge utan de ville köra henne in till SÖS. Lotte hade fått sepsis, alltså blodförgiftning och var knappt kontaktbar.

Jag fick inte köra med in då SÖS var stängd för alla på grund av Covid 19, så jag fick stanna hemma. Jag pratade med sjuksköterskorna dagligen, och den 9 juni på hennes födelsedag, var Lotte vaken men för trött till att prata i telefon, dagen efter kunde jag prata en liten stund med henne och lämna alla födelsedagshälsningarna, nästa dag skulle Lotte överföras till Geriatriken i Nynäshamn. Tyvärr fick hon ett återfall fredag morgon, hon spydde och fick maginnehåll i lungarna, så hon blev överfört till IVA och vi blev kallade in till henne. Joon och jag kunde köra in, Lasse fick inte komma in då han hade en lätt förkylning. Joon och jag var där merparten av fredagen, vi fick en präst att komma och ge henne de sjukas salvelse. Lördag var vi också därinne och det verkade som det gick åt rätt håll, men tyvärr var Lottes hjärta mycket svagt. Läkarna berättade att hon hade dubbla klaff fel, några klaffar stängde inte som de skulle och några öppnade inte som de skulle. Det fanns dock ett lutet hopp om att hon skulle klara det.

Söndag blev hon överfört till en vanlg vårdavdelning, de kunde inte göra mera på IVA och henns värden var normala. Jag blev ringd upp av läkaren som sa att det nog var nära slutet så han tyckte vi skulle komma in alla tre. Vi var så inne några timmar på kvällen den 14 juni och körde sedan hem igen. Jag skulle ju bl.a. ta hand om Corina.

Måndag morgon den 15 juni kl. 6.00 ringde de och sa att Lotte syresättning plötsligt hade gått mycket ned, vi borde så snart som möjligt komma in, men det var ingen brådska. Tyvärr visade det sig, att det hade varit bråttom, Lotte dog den 15 juni kl. 6.20 så även om vi hade styrtat iväg med det samma, hade ingen av oss hunnit in i tid.

Så tyvärr slutade 53 års äktenskap den 15 juni 2020

Nu skulle pojkarna och jag så igång med all det som följer efter ett dödsfall: Bouppteckning, alla arangemang med begravning, hur det skall ordnas och så vidare.

Lotte hade önskat att kremeras och bli satt i minneslunden, det satte speciellt Lasse och barnbarnen sig emot, de ville ha en grav att gå till. So kompromisset blev att Lotte blev kremerat och satt i askgravlunden, där finns en liten platta med hennes namn och födelseår och dödsår, så man har en grav att gå till. Det är även plats för mig när den tiden kommer. Vi hade en fin ceremoni enligt katolsk ritual, fader Manuel förrättade mässan och det var våra vänner från Gotland, en av våra grannan, några av Lottes Canasta väninnor från Ösmo och Rosengården samt ett par från församlingen. Efter hade vi en minnesstund i vår föreningslokal.

Med denna bild av Lottes grav på Nynäshamns kyrkogård vill jag sluta detta blogg inlägg.

Efter att vi kom hem från Släktforskardagarna i Halmstad började dramatiken.

Lotte välte med sin permobil i slutet på september vilket resulterade i en sjukhusvistelse på närmare tre månader. Så det blev inte så mycket gjort förra hösten, ja fram till strax innan Jul var Lotte sjuk då det naturligtvis blev komplikationer. En olycka kommer ju sällan ensam.

Men efter årsskiftet har det ständigt gått framåt med Lotte så nog om elände för den här gången.

Vårens gotlandsresa

Vi fick i guldbröllopspresent av våra vänner Rolf och Lena med familj ett presentkort till Destination Gotland, det skulle vi naturligtvis försöka få mest möjligt ut av. Vi vill ju gärna besöka våra vänner på Gotland så mycket som möjligt, Rolf och Lena med deras barn och efterhand barnbarn, är nästan som familj.

Så till Kristi Himmelsfärd bestämde vi att vi skulle åka till Gotland, vi skulle ta husvagnen med ned, då Rolf och Lena bor de flesta helgerna på deras tomt i Hellvi på norra Gotland.

Vi gjorde husvagnen klar, den skulle besiktigas i år, så det var det första som skulle ordnas, det gick utan problem.

En av vår son Joons vänner hjälpte oss med att få en billig resa till Gotland, så det fanns pengar kvar på presentkortet till senare användning.

Rolf hade klippt gräset ned på tomten, så det fanns en iordninggjort plats för husvagnen när vi kom, med lite dirigerande fick vi husvagnen att stå som vi ville. Rolf hjälpte med att sätta förtältet upp och så var vi klara.

Ett par härliga dagar i fint väder, ja en morgon såg vi en trana på en åker bredvid tomten. Jag hade min kamera nerpackat i husvagnen, så det fick bli en bild med mobilkameran.

Rolf och jag gick ut att geocacha en dag, en hobby vi har gemensamt, det blev först några vi kunde köra till och bara gå en kort sträcka, men sedan blev det början på en serie han har på Kyllaj Hajdar.  Det var en bit att gå, bäst som vi gick började min ena sko kännas konstig. Det var en del av sulan som hade släppt i limningen, nå det var bara att traska på och så fixa det när vi kom hem till Nynäshamn igen.

Allt trevligt får ju tyvärr en ända, så även denna lång helg, söndag kväll bar det av till Nynäshamn igen. Nu skulle vi inte återvända innan sent på sommaren. Husvagnen fick stå kvar på Gotland, vi skulle inte använda den på fastlandet i sommar.

Inte visste vi när vi åkte hem från Gotland i maj, att det skulle bli en sådan sommar som det blev. Temperaturen steg ständigt och parkerade sig på runt 30 grader C, det är för varmt enligt vårt tycke, vara sig Ester, Lotte eller jag trivs i sådana temperaturer. Och allt blev snustorrt så det var ständigt risk för bränder i skog och mark. Ja det blev det ju också men tack och lov inte här eller på Gotland.

Sommarens resa till Gotland

I slutet på juli bar det av igen till Gotland, för att resa billigast möjligt, hade jag bokat resa till och från Gotland med väldigt sena färjor. Vi åkte från Nynäshamn strax innan midnatt den 24 juli och var framme i Visby runt 3.00 på morgonen. Den enda som hade sovit under hela överfarten var nog Ester, Lotte och jag hade suttit och blundat till lite men inte sovit riktigt.

Väl iland bar det av till Hellvi och husvagnen. Rolf hade berättat att han hade flyttat på den, så den stod mera i skugga än när vi var där i vår. Han hade hittat en perfekt plats under ett par ekar, så den var i skugga det mesta av dagen. Nödvändigt med dagstemperaturer på mellan 28 och 30 grader C.

På vägen dit var det dimma på flera ställen, oftast var det bara en lät dimma nere vid marken, men ibland var det tät dimma så man fick sätta farten ned för att inte riskera köra på något eller någon.

När vi väl kom fram och hade fått lastat ur bilen, samt plockat ut det från husvagnen som inte kunde vara där när vi skulle sova, gick jag en liten promenad med Ester, klockan hade ju efterhand närmat sig 4.00 så solen höll på att stiga upp och skingra dimmorna.

När vi hade sovit några timmar var det dags att göra i ordning på riktigt, sätta upp förtältet och sätta ihop möblerna till förtältet. Medan vi höll på njöt Ester av att bara kunde gå ut och gå fritt på tomten.

När det var klart var det bara att njuta, och försöka hitta lite skugga så det inte blev för varmt.

Vi riktigt njöt det, lugnet och tystnaden med svalorna svirrande i luften runt oss. Torsdag den 26 fyllde Rolf och Lenas dotter Susanne år, så det blev det vanliga telefonsamtal med födelsedags sång på danska, något som jag har gjort sedan hon var barn. Nu har det blivit en tradition som inte får missas. Fredag var vi samman med Rolf och Lena till födelsedagskalas hos Susanne och Peter med deras barn och Peters föräldrar.

Torsdag kväll gick jag en promenad med Ester och passade på att ta denna bild av månen över Susanne och Peters gård.

På fredagen fyllde vår yngsta son Joon år, han hade också kommit till Gotland, fast med en mera normal avgång under torsdagen, så han skulle också firas. Då Joon bodde hos sin kompis som först hade ledigt på lördagen, blev det till att vi firade Joon då, enligt hans eget önskemål med middag på Max i Visby.

När vi väl hade firat Joon och körde tillbaka till Hellvi igen, skulle vi handla lite i Slite, det ligger på vägen. Medan vi var där ville jag geocacha lite då det ligger ett par gömmor i närheten. Den ena ligger vid en gammal försvars anläggning från Krimkriget, ja Sverige deltog inte i det, men byggde olika anläggningar för att hindra de krigsförande parter att nyttja svensk farvatten. Några hade byggd upp en hel mur ut mot viken. Det såg ganska fint ut så jag kunde inte låta bli att ta en bild med telefonen.

En av dagarna vi satt och njöt tystnaden samt svettades i värmen såg vi en ganska stor insekt promenera på bordet, vi har senare fått reda på vad det är för en, men det har jag naturligtvis glömd.

I de flesta fallen handlade vi i Slite, inte för att det ligger närmast, det gör Lärbro, men det är ett större samhälle med flera butiker. Emellertid  händer det att turen går till Lärbro, som denna dag när jag blev skickat iväg för att handla lite småsaker. Strax innan man kommer till Lärbro ligger det en medeltida källare. Ja det roliga är att ingen visste om den innan det hus som hade byggts ovanpå den på 1700 talet skulle renovera golvet. Verktygen försvann genom golvet och man trodde huset var byggd direkt på marken. Så man skulle kolla vad det var som var under huset, så hittade man en hel källare. Huset finns inte mer, men källaren finns kvar.

Frånsett det roliga med att geocacha ser man mycket man annars inte skulle se, som denna källare. Den är inte skyltat på något sätt.

Vi var och besökta andra vänner på Gotland, Lotte skulle besöka en gammal studiekamrat som numera jobbar i Visby, medan de två damer drack kaffe geocachade Ester och jag längs muren och en bit längre söderut. Vi fick på så sätt båda motion.

Vi besökte även Nils och Anitha i deras sommarstuga i Sjonhem och vår gamla kyrkoherde samt goda vän Sven-Erik Pernler och hans hustru Ingun i Bara.

En dag då det inte var helt så varmt, ”endast” runt 25 grader C lovades det, beslutade jag att Ester och jag skulle ta de resterande cachar på Kyllaj Hajdar, det rörde sig om 5 stycken placerade runt kanten på hajdarna. Så jag packade ryggsäcken med en vattenflaska till Ester och en större flaska till mig , inte för att jag dricker mer, men för att kunna fylla Esters flaska upp, det är nämligen sådan en smart en som även är skål hon kan dricka av.

Sedan bar det av till parkeringsplatsen och upp på hajdarna, det var varmt, det gick inte lång tid innan jag var helt genomblöt i skjortan så den åkte av och ner i ryggsäcken. Kanske inte så klokt med tanke på solen, men det gick bra. Det blev mycket travande för oss båda, vi fick pausa några gångar för att dricka vatten och ta igen oss lite, men det lyckades då efterhand att ta dem alla. Då var vi också båda gott trötta.

Väl hemma vid husvagnen igen var det skönt att sitta och slappa av. Vi var just då ensamma eftersom Rolf och Lena var på Fårö med radioklubben ett par dagar, så jag tog de svettiga kläderna av och fick Lotte till att duscha mig med vattenslangen, den hade legat i solen så det var närmast en varmdusch jag fick, men skönt var det.

Eftersom det var så varmt blev det inte de stora aktiviteter, men ett par dagar var jag då ute att geocacha lite, ibland hade jag Ester med så hon fick lite motion, men ofta fick hon stanna hemma då det blev hiskelig varmt i bilen.

En av dagarna skulle jag ta en cache vid en gammal skjutbana, när jag parkerade bilen fick jag syn på två tranor som stod i vassen bara ett femtiotal meter från mig, jag hade tyvärr ingen kamera med mig så mobilen fick tjänstgöra som kamera. Bra de har blivit så bra efterhand äben om de ju inte står mål med en riktig kamera,

Även 14 dagars semester på Gotland får ett slut, det hade nära blivit panik när vi skulle hem, jag upptäckte plötsligt att våra biljetter var till dagen innan vi hade planerat hemresan. Det jag hade missat var att avgången var att i och med vi skulle resa kl. 01.00 var det natten mellan tisdag och onsdag och inte, som jag trodde, natten mellan onsdag och torsdag. Nå med hjälp från Henrik, Joons kompis, lyckades det att boka om så vi kom med natten mellan torsdag och fredag i stället.

Vi hade gott om tid efter att ha körd från Hellvi till Visby, så vi åt en pizza i husvagnen och handlade de sista sakerna innan vi skulle ombord på färjan, Ester skulle ju också gå en promenad så hon klarade att ligga i bilen de timmar resan tog. På promenaden passade jag på att ta denna solnedgångs bild från Hällarna ut över Östersjön, det kan väl vara ett passande avslut på denna blogg.

Det är efterhand länge sedan jag skrev något här senast, det har varit så mycket att stå i så det har inte riktigt blivit av. Man måste prioritera.

Vi har haft vinter, i alla fall oom man skall tro almanackan, men det har varit en konstig vinter. Kallt några dagar sedan tö igen, snö i mängd en dag men nästa dag är det plusgrader så det smälter bort.

Så blev det i alla fall vår, men den har inte heller varit riktigt som den brukar. April har varit kallare än den brukar vara, där har det varit nästan 20 grader den ena dagen och bara några få plusgrader den nästa dagen, men nu har vi maj och det verkar som det skall bli riktigt vår nu.

Annars var det väldigt dramatisk i vår lilla familj i slutet på april. Vår hund Ester blev plötsligt dålig, hon var helt ointresserad av sin mat. Det var i samband med att hon löpte så det började också vara konstigt, plötsligt mycket rikligare än vanligt, så det löp ned för hennes bakben och på hennes svans.

Det blev till att ringa veterinären, naturligtvis hände det på en fredag så ingen hade möjlighet att ta hand om henne. Nästa samtal gick till djursjukhuset i Bagarmossen, där var hon välkommen.

Vi körde ut dit med henne och kom in, vi fick sitta en stund och vänta, men inte alls länge tyckte jag, sedan kom vi in på ett undersökningsrum. Sjuksköterskan satte dit en shunt i hennes ena framben och tog samtidigt ett par blodprov. Sedan kom veterinären, en ung kvinnlig veterinär som var väldigt snäll när hon undersökte Ester, det gick bra att hon fick ligga kvar på golvet, veterinären satte sig ned till henne.

Hon kunde konstatera att så mycket blod och den typ av blod, det var inte vanligt löpblod, så Ester skulle till ultraljud då man misstänkte livmoder inflamation. Misstanken besannades tyvärr, så det var till att lämna Ester på sjukhuset och köra hem igen. Ester skulle opereras och det hoppades men att det skulle bli av under kvällen, problemet var att de även hade fått en hund in med en svår förlamning och det var inte säkert man hann med båda.

Fram på kvällen ringde veterinären och meddelade att Ester nu var opererat och att operationen hade gått bra, hon var vaken men naturligtvis ganska matt. Hon hade fått fjärnat livmoder och båda äggstockar, så det var ju en ganska stor operation. Hon ville ringa nästa förmiddag om när jag kunde hämta Ester.

Jag hämtade Ester fram på eftermiddagen, hon var fortfarande ganska matt, men när hon kom hem var något av det första hon gjorde att kasta sig över sin mat.

Nu var det till att gå kortare turer med Ester någon vecka, tyvärr gick det bara en vecka så var det galt igen. Ester verkade slö på morgonen så jag tog tempen, något jag hade gjort de första dagarna efter att hon kom hem, men då den ständigt var normal slutade jag. Nu var tempen uppe på 40 så det var att ringa Bagarmossen igen och åka ut med det samma. Ester åter undersökt med ultraljud och det såg ut som det höll på att bildas en böld där den ena äggstock hade suttit. Så Ester blev inlagd igen och fick antibiotika dropp, sedan hoppades man att man skulle slippa operera igen. Som tur är svarade hon bra på behandlingen, så man fick stopp på infektionen med antibiotika, men Ester fik stanna från fredag till söndag så man var helt säkra på att det fungerade. Sedan fick jag fortsätta med antibiotika tabletter när hon kom hem några dagar. Nu är Ester helt frisk igen och kan gå sina vanliga långa turer.

Mitt i allt detta skulle Lotte och jag fira att vi har varit gifta i femtio år, vi hade alltså guldbröllop. Första gången ester blev sjuk var en vecka innan dagen, andra gången var det dagen innan som jag fick sitta på djursjukhuset med Ester.

Men vi fick firat vårt guldbröllop den 6 maj i strålande sol och riktigt trevlig värme.

Lasse och Eva med barnen var naturligtvis här, sedan var det våra vänner från nära och fjärran och några av våra grannar som flyttade hit från England för ett årstid sedan.

Ja tänk som tiden dock går, inga av oss ser ut i dag som på bilden, nå det är kanske inget att förvånas över.

Ett år efter vårt bröllop fick vi vårt första barn, Lasse, under semestern den sommar anlade jag skägg och har haft det sedan, så inga av barnen har sett sin pappa utan skägg.

Men det var väl festen jag skulle skriva om, icke om gamla minnen.

Nu är vi tillbaka i det vanliga igen. Vi håller för fullt på att planera inför sommaren, vi vill ju gärna en tur till Danmark för att hälsa på vår danska familj som vi inte har sett på några år. Även en liten tur till Tyskland för att hälsa på min bror Günter som jag inte heller har sett på flera år. Men innan det skall vi ha Ester vaccinerat och skaffat pass till henne, ju hon skall ha pass även för att åka till Danmark.

Så det dröjer kanske tills sommar innan det kommer en nästa blogg från mig.