Året 2023 augusti till december

Resan till Gotland

I augusti reste Corina och jag med husvagnen till Gotland, vi tog en sen färja, det var billigast, och väl i land i Visby satte vi kursen mot Hellvi. Vi hade i förväg avtalat med Rolf och Lena hur vi skulle göra när vi kom fram, sedan kunde vi nästa dag med gemensamma ansträngningar flytta husvagnen in på plats där den skulle stå medan vi var där. Det gick bra, sedan sätta förtältet upp, sätta möbler i förtältet, koppla ström till husvagnen så kylskåpet kunde köra på EL och jag kunde se på TV samt ladda telefon, batterier till GPS och dator.

Vår plats denna sommar, där vi brukar stå skall det byggas växthus, men denna plats är det inte heller några fel på, vi trivdes båda två.

Men någon undrar förstås varför Corina och jag reser till Gotland i augusti när sommaren går mot sitt slut. Det finns två orsaker till det, för det första fyller Rolf år i augusti och det vill vi gärna fira, för det andra är den värsta turistinvasion över och det betyder att det är mindre överbefolkat, inga långa köer till Fårö färjan och lättare att se sevärdheter och natur. Ju jag vet vi också är turister, men vi känner oss icke som det, jag har trots allt bott på Gotland i mer än 20 år, även om det efterhand är länge sedan.

Såväl Corina som jag njuter att vara på Gotland, Corina kan gå lös på tomten och när vi går promenad, men hon är lite rädd för korna som går i hagarna, nå det är ju också en fördel, så behöver jag inte vara nervös för att hon skall ge sig på att jaga dem.

När vi är på Gotland blir det mycket geocachande, Rolf och Lena var ju de som en gång i tiden satte Lotte och mig igång med att geocacha. Rolf och Lena har naturligtvis loggat de flesta cachar på Gotland, men det lyckades oss att hitta några som de inte hade loggat än.

En dag körde vi till Fårö för att geocacha, det fanns några vid Norrgatt som Rolf och Lena inte hade loggat än, så där började vi vår tur. Sedan blev det väl en 10 – 15 cachar avbrutit av fika och avslutat av middag på en högst märklig krog ”Kutens Bensin”. Det ser ut som en bilskrot och trädgårdsmöblerna har definitivt känd bättre dagar, men maten är det inget fel på och priserna är humana.

Mitt i Norrgatt ligger det en liten holme med en fyr, det hade jag ingen aning om, men nu vet jag. Lena är visst igång med att fota något.

Det är en bra bit att promenera från parkeringen, men det tyckte speciellt Corina om, det var ju många nya luktar att pröva. Väl ute vid de yttersta raukarna hade vi tur att en segelbåt passerade tät under land på väg in till Fårösund.

Raukområdet var helt okänd för mig, trots de många år vi har bott på Gotland. Nå här är båten på vägen in.

Någon hade även skapat ett litet konstverk på stranden, faksisk inte alls så dumt tycker jag.

Vem som har gjort det vat jag inte men jag tycker det är fint.

Men det var ju inte så att vi alltid var tillsammans, Rolf, Lena och jag, ibland tog jeg på egna turer antingen för att logga cachar de redan hade loggat, eller för att de var upptagna av annat, eller det var något jag ville se de inte var så intresserade av.

Då vi bodde på Gotland var jag ganska ofta ute vid en fågelsjö som heter ”Storsund” i närheten av Gothem, det brokar vara tranor och andra intressante fåglar att titta på. Ja medan det gamla fågeltorn fanns övernattade jag i det en gång för att fota på morgonen. Numera går det inte då det bara är en plattform överst och inte ett hus som det var innan. Men det är annat som har ändrats: Det har för några år sedan byggds en spång från en parkering ut till tornet så man slipper gå genom skogen. Tyvärr visade det sig att man nog har byggd spången, men man har inte underhållit den, så det var varningar för att den sina ställen var ganska osäker att gå på, eller rättare man skulle se sig för då några plankor var lösa. Corina och jag körde till Storsund en dag och gick ut till fågeltornet, Corina ville inte med helt upp, så jag satte henne på halva vägen. Tyvärr var det inte många fåglar att se, lite svanor men inte mycket annat. Däremot var det lite intressanta träd att se på vägen till och från.

Det är konstigt som tallarna kan vrida sig, som till exempel denna.

I år var vädret lite ostabilt i augusti, nu kom mycket av det regn bönderna gärna hade sett betydligt tidigare på sommaren, men Rolf och Lenas svärson Peter kunde få skörden i hus medan det var torrt. Det var ju inte så att det regnade varje dag, men många dagar började med moln och stänk för att sedan gå över till att bli hur fina som helst.

Rolf skulle ju firas, den väsentliga orsaken till att jag åker till Gotland i augusti, han blev 71 i år, så det var inte lika stort kalas som i fjol men mycket trevligt med barn och barnbarn, Lenas bror och syster med hennes make. God mat och trevlig samvaro för oss alla.

Var jag då inte alls i Visby när jag nu var på Gotland? Ju visst var jag det, till på köpet under Medeltidsveckan, en vecka jag inte har besökt sedan slutet på -80 talet. Det var så att jag hade tagit några bilder på en av de första medeltidsveckorna, i år var det jubileum och man hade frågat om man kunde använda dessa bilder i ett bildspel man skulle visa. Det fick man så jag ville in och se hur det blev.

I den lilla byggnaden på vänster bild körde man bildspelet, på högra bilden undrar Corina och jag över några ”medeltids människor” utanför Söderport.

Som jag skrev innan var det inte alla dagar Rolf och Lena var med ute att geocacha, de har ju naturligtvis loggat de flesta cachar på Gotland. De hade ju även annat att göra än att hålla mig med sällskap. Så ibland körde Corina och jag ensamma ut, bl.a. var vi en dag på Fårö för att logga några cachar som Rolf och Lena hade klarat av sedan länge.

Den första var vid ett litet fiskeläge som syns på bilden nedan.

Först loggade vi en vid ett litet fiskeläge jag inte visste om fanns, bryggan var lite trasig, men det gick att gå på den.

Sedan körde vi upp på norra Fårö och loggade två stycken, båda var en rejäl lång promenad delvis i sand, ja en av dem ligger i den stora flygsands dyna ”Ullahau” som ligger på norra Fårö

På vänster bilden sitter Corina och undrar över varför husse ständigt skall fotografera. På den höger lite rötter från Ullahau

En av dagarna körde Corina och jag en tur till Lergrav och Furilden, jag hade en idé om att jag ville ha lite bilder från dessa två platserna. Lergrav är ju speciellt med sitt rauk område och Furilden för att det har varit kalkproduktion på ön, så det är såväl kalkbrott som rester av fabrik och utskeppnings hamn.

Nog ett av de mest fotograferade objekt på Gotland: Lergravs porten med fiskeläget i bakgrunden.

Som sagt jag fortsatte från Lergrav till Furilden, det är inte så långt ifrån. Ön har haft en kalkindustri, sedan blev det försöksanläggning för Bofors sprängmedel och avspärrat för allmänheten. Bofors har fortfarande en semesteranläggning på ön. Nu finns ruiner från kalkindustrin och den har varit flitigt använd i olika film- och TV serier. Nedan en bild av fabriksruinen till vänster och från ett av kalkbrotten till höger.

Kalken skulle ju bort från ön, och det gick med skepp så det finns en kran och brygga. Bryggan och kranen var tät besatt med fåglar, företrädesvis skarv.

Nu har skarvar och andra fåglar tagit över brygga och kran.

Det blev naturligtvis många turer runt på Gotland antingen bara Corina och jag eller tillsammans med Rolf och Lena.

En av dagarna vill vi köra ned runt Östergarn och Kräklingbo, Det fanns ett par geocacher Rolf hade lagt ut han ville arkivera, då han tyckte det var för långt att köra för att underhålla dem, det fanns även lite inga av oss hade loggat innan.

En av de första var vid denna gamla vattenkvarn, jag tror jag fotograferade den första gången någon gång i mitten på -80 talet, då var den i två våningar och man kunde gå upp på övervåningen, nu är det väl bara en fråga om tid innan den raser ihop helt till en hög med kalksten.

Den gamla vattenkvarnen i Kräklingbo,. Den hade något så avancerat som en vattenturbin och inget skovelhjul.

Men vi fortsatte vår resa längre ned mot Östergarn, på vägen skulle vi även hitta en geocache i ett änge, där låg en gammal ek som hade ramlat i en storm.

Den gamla eken är ganska imponerande även om det bara är en liten del av trädet som ligger på marken.

Vi hade en trevlig eftermiddag med att gå runt och leta gömmor , vi hittade även en fin plats att fika, och det är viktigt när man är på tur.

En av de geocache vi loggade var en flera stegs där man skulle hitta en minnessten. Minnesstenen var uppsatt under kriget då en ung militär minröjare och en lokal bonde skulle desarmera en ilandfluten mina. Det gick katastrofalt illa, båda blev dräpta då minen exploderade. Till minne av det finns en minnessten och en multi geocache.

Här står Rolf och Lena och räknar fram koordinaterna till slutgömman.

Frånsett det tragiska var det en mycket trevlig tur den eftermiddag.

En av dagarna ville jag en tur till Slite och fotografera lite, det första ställe vi bodde på Gotland när familjen flyttade över i 1985 var ju Slite, där bodde vi tills eftersommaren 1987 då vi flyttade till Visby.

En liten kollage av bilder från kvarnudden i Slite

En av de sista dagarna Corina och jag var på Gotland körde vi ned i det gamla kalkbrottet som ligger på Sankt Olofs Holm, där var jag ju nere i februari, nu ville jag ha lite bilder från sommaren.

Här är ett par bilder från brottet, lite mera inbjudande kanske än de från i vintras?

Nästan överallt på Nora Gotland kan man se Cementa (eller Heidelberg Cement som det väl formellt heter i dag) och deras anläggning. Även från Sankt Olofs Holm syns den tydligt.

Det är svårt att missa Cementa i Slite, även från Sankt Olofs Holm

En av dagarna medan Corina och jag var på Gotland fick Rolf ett mail från personalklubben på hans gamla arbetsplats, det var en inbjudan till att besöka Veteranbåts Flottiljen på Gålö i september, för det första frågade han om jag hade lust att hänga med, det skulle kosta 500:- inklusive lunch, och för det andra om de kunde bo hos mig. Det var positivt svar på båda delarna.

En tur till Gålö och Årsta

Så en dag i september kom Rolf och Lena på besök, de kom på fredagen då vi skulle vara ute på Gålö ganska tidigt på lördagsförmiddagen. Det var en mycket intressant omgivning av kunniga guidar, Rolf och jag fick båda prova sitta i rorgängarens stol på en vedette båt.

Här sitter vi och lotsas vi styr båten under färd. Ju jag vet det är lite barnsligt men ibland får man vara det även som gamla gubbor.

Det var även intressant att se de gamla torpedbåtarna sol numera ligger på Gålö, en utveckling från de första små lätta till de senare med gasturbinmotor när det skulle gå riktigt snabbt.

En Vedettebåt vi var ombord i och en av de små motortorbedbåtarna.

Vi geocachade även lite efter avslutat besök på Veteranbåts Flotiljen, en på Gålö som ligger vid några jättegrytor, jag hade loggat den för något år sedan men aldrig brytt mig om att gå upp på berget och se dem, ibland kan det bli lite besvärligt med hund om det är lite svår gånget stig. Nu var Corina inte med.

Jättegrytorna på Gålö

Efter att ha varit på Gålö tog vi en sväng förbi Årsta Slott, det ligger ju inte så långt från och geocachare lite där.

Bla. besökte vi en gammal husgrund, ja det var väl inte så gammal men det enda som fanns var trappa och fundament, huset var borta. Sedan fanns det även ett renoveringsobjekt av obeständig härkomst.

Vad det är för märke får någon annan försöka lista ut, vi lyckades inte.

Sedan var det dags att sätta kursen hem mot Nynäshamn och få något mat. Dagen efter blev det lite lugnare, Rolf o Lena skulle ju med färjan hem till Gotland igen på kvällen.

Hösten och vinteren i Nynäshamn

I närheten av Nynäshamn, nå ja egentligen är det Ösmo om man skall vara helt korrekt, ligger det en fågelsjö som heter Östra Styren, där har jag tidigare kört ut många gångar och fotograferat, men de senare åren har det inte varit så ofta. Nu ville jag köra därute en dag då det var bra väder för att se dam jag kunde få syn på några fåglar. Det finns ett fint fågeltorn som Corina inte alls tycker om att gå upp i, men med övertalning går det.

Denna dag var det en del fåglar att titta på, bl.a en stor flock häger fanns det, så jag fick lite bilder på dem.

Häger flockan lyfte plötsligt och jag försökte fånga en bild på dem.

En av dagarna i höst tog Corina och jag även ut til Lövhagen för att promenera, det gör vi nu ganska ofta, men det är inte alltid jag har kamera med, nu hade jag och tog lite fotos av Corina samt Knappelskärs lagunen.

Corina på några av klipphällarna och lagunen vid Knappelskär.

Det närmar sig slutet på denna blogg, ja det närmar sig även slutet på året, i alla fall i blogg sammanhang, så jag vill avsluta med ett par bilder med snö.

Dessa döda träd står i en konstgjort sjö som ligger längst ute bredvid Alhagen, bredvid den gamla DECCA station.
Sjön är anlagt av hänsyn till sjöfågel jakt, så ibland bedrivs det jakt i området.

En av Corinas och mina andra populära promenader är ned genom skogen vid Nicksta, över Svedviks ängar och upp förbi Nynäs Gods. Där kan man finna denna gamla lada.

Den gamla ladan vid Nynäs Gods.

Ja det var så det året, när detta skrivs har vi passerat årsskiftet med 3 veckor och skriver 2024.

 

 

 

 

 

 

Året 2023 maj till juli

Jag fyllde 80

I maj månad hade jag en rund födelsedag, jag blev 80, i sig inte så imponerande i dag men i alla fall något som är lite speciellt, som alla runda födelsedagar. En dag där saknaden av Lotte blev lite extra påtaglig. Tyvärr ramlade det samman med Lasse och Evas silverbröllop, dålig planering för 25 år sedan, då tyckte vi det var roligt att de gifte sig på min födelsedag, nu ställde det till problem.

Nå helt utan firande blev jag nu inte, Lottes och mina goda vänner på Gotland hade beslutat att de skulle ge mig en födelsedagsmiddag. Så Rolf och Lena kom till Nynäshamn ett par dagar innan, vi skulle ju även göra annat än att äta, till exempel geocacha lite på ställen de inte hade varit förut. Vi var på Torö och en tur i Haga slottspark, vi hälsade dock inte på Victoria och Daniel, det verkade som de skulle ha något kallas. Men vi geocachde och fick en trevlig dag ut av det.

Ett kollage av bilder från vår geocaching på Torö

På dagen hade vi en mycket trevlig middag på en restaurant här i Nynäshamn, då det föll samman med att en närliggande restaurant hade jubileum, var vi ensamma gäster. En fördel för oss, men kanske inte så roligt för krögaren. Nå vi fick mycket god mat med ett gott vin till och gick efterföljande hem och drack the. Stort tack till Rolf och Lena för en mycket trevlig dag och kväll.

En överraskning och tur till Mariefred

I slutet på juni funderade jag på att jag ville ut att campa en sväng, men det var ett problem: Jag fick en lite obehaglig överraskning från Skatteverket. Lotte och jag hade fått fel information när vi blev pensionärer 2008, vi fick ju båda pension även från Danmark och den beskattas i Danmark, vi hade fått informationen från Skatteverket, att då den beskattas i Danmark skall den inte tas upp i deklarationen i Sverige. Det visade sig att detta var fel, så plötsligt hade jag en skatteskuld på 13.000. Skatteverket var så snälla att de bara ville ha det som avsåg 2022, men jag tycker det räckte mer än väl. Att det blev så mycket var ju bl.a. för att jag redan hade fått utbetalt min skatteåterbäring för 2022. Så goda råd var dyra, tack vara min svärdotters hjälp löste det sig. Men det betöd ju också at mina campingplaner fick ändras en aning, jag fick hålla mig inte så långt från Nynäshamn av hänsyn till drivmedels kostnaden. Semesterresan till Gotland i augusti hade jeg redan bokat och betalat färjebiljetten, så där var inget problem. Efter visst funderande kom jag fram till att det nog skulle bli Mariefred, det ligger inte så långt från Nynäshamn och campingplatsen verkade inte heller så dyr. Men det fanns andra alternativ som också var lockande, Mörkö och en camping i Roslagen Lotte och jag besökte när vi körde till Umeå på släktforskardagar för många år sedan. Det var även klart att det skulle vara i början på juli då jag var tvungen att resa till Köpenhamn för att besöka Borgerservice och fixa mitt inloggning på Danmarks elektroniska myndighets mail. Men mer om det senare.

Jag hade pratat lite med Rolf o Lena om mina funderingar, när jag så en dag ringde och berättade, att jag var lite fundersam om jag skulle strunta i det eller ej, sa Rolf att de hade bokat sig in på Mariefreds camping den kommande helgen, det skule ha varit en överraskning när jag kom till Mariefred, men nu var de tvungna att tala om för mig så jag inte avstod. Överraskning blev det ju i alla fall.

Det blev till att ringa Mariefred camping och boka en plats. Jag hade fått reda på var de hade bokat så jag ringde och bad att få platsen bredvid, det gick bra. Det var meningen vi skulle ha kommit dit nästan samtidigt, men jag hade missförstådd när färjan var inne, så jag kom en timmes tid senare. Då visade det sig att det inte var det enda missförståndet. På campingplatsen hade kommunikationen mellan personalen gått lite snett, så ”min” plats var uthyrd till en annan. Nå det löstes elegant utan problem, han hade också nyss kommit så det var inget problem för honom att flytta och jag baxade vagnen in bredvid Rolf och Lenas vagn.

Det blev mycket trevliga dagar i Mariefred, vi geocachade naturligtvis och tittade på Mariefred samt i parken runt Gripsholm Slott.

Gripsholm Slott, Rolf och Lena studerar en informations tavla.

Men vi promenerade naturligtvis även i själva Mariefred, där finns bl.a en liten smalspårig museums järnväg och en förnäm stationsbyggnad, och så hittade vi geocachar.

Ett kollage från Mariefred

Strax utanför Mariefred, på vägen ut till campingen, ligger en gammal kyrkoruin och naturligtvis ett par geocache, men det finns även något annat nämligen en bildsten som är inmurat i kyrkoruinen. Det mest konstiga är att bildstenen tydligen är från efter kristendommens införande då den innehåller ett kristet kors.

Kyrkoruinen utanför Mariefred och bildstenen som är inmurat i den.

Efter några härliga dagar gick färden hem igen, för Rolf och Lena till Gotland för min del till Nynäshamn och göra klart till resan till Köpenhamn. Även om det inte var sol varje dag hela dagen tyckte vi alla tre det var fina dagar vi fick i Mariefred.

Fram och åter till Köpenhamn på en dag.

Som jag skrev innan blev det problem med mina möjligheter att logga in på myndigheterna i Danmark, man har ändrat från det gamla systemet där man hade ett kort med engångs koder till ett nytt system liknande det vi har i Sverige med Bank ID, i Danmark är det dock staten som har skapat en ID lösning ”Mitt ID”. Nu skulle jag ha en sådan app i min telefon. Att få appen var inget problem, men att få den att fungera, eller rättare bli registrerat i systemet var problemet, mitt namn ställer till det då det innehåller en bokstav som inte finns i det danska alfabetet nämligen ü. Det kunde inte lösas per telefon, jag skulle personligen möta upp på ”Borgarservice” i Köpenhamn medförande ett giltigt pass, och visade det sig senaste skatteuppgörelse från Danmark. Om jag hade varit uppmärksam på det ett årstid innan, kunde det ha klarats med den gamla inloggningen, men det hade jag alltså inte. Jag hade inte förstådd att ”Nem ID” skulle gå i graven helt, bara att banken i Danmark slutade använda det.

Nå det blev alltså till att boka en resa till Köpenhamn TOR på en dag, det gick bra med X2000, även om jag fick byta tåg i Hässleholm på turen ned på grund av en brand i ett sockerbruk som låg nära järnvägen, men det gick bra det med. Väl framme i Köpenhamn var det till att sätta kursen mot Nyropsgade, som tur är vet jag ju var den ligger som gammal köpenhamnare. Naturligtvis blev det även lite bilder från Köpenhamn och jag ville även geocacha lite när jag nu var där.

Jag var i god tid inne på Stockholms C, det är man tvungen att vara när man skall med pendeltåget från Nynäshamn, i sommar var det förseningar och inställda tåg vart och vart annat ögonblick, så jag fick tid att ta ett par bilder innan avresan från Stockholm C.

Det berömda räcket i avgångshallen på Stockholm C och från plattformen när mitt tåg håller på att köra in.

Väl framme på Københavns Hovedbanegård, ju det heter det i Danmark inte Köpenhamn C, ville jag ha en bild på själva tåg hallen, en imponerande träd konstruktion som har stått i mer än 100 år.

Ett par av plattformarna och den förnäma trädkonstruktion över spåren.

Men sedan var det till att sätta fart mot Nyropsgade, jag hade en tid att passa och tågbytet i Hässleholm hade stulit några minuter av denna tid.

Nå jag kom fram till ”borgerservice” i tid och kom fram till en vänlig dam, sedan visade det sig att jag även skulle ha haft min senaste skatteuppgörelse med, det var det ingen som hade sagt, men som tur är kunde det lätt fixas på stället och jag kunde få mitt ”mitt ID” aktiverat såväl i appen i telefonen som en en lilla kodvisare, liknande dem man får från bankerna här i Sverige, jag har om appen skulle krångla. Sedan turen tillbaka till Hovedbanegården igen, nu havde jeg bedre tid så jag kunde turista lite och hitta ett par geocache jag hade laddat ned i min GPS.

En av dem låg vid denna sjö ”Sankt Jörgens Sjö” som jag har gått runt många gångar som barn, tidigare en del av Köpenhamns vattenreservoar.

Sankt Jörgens Sjö med Planetariet i vänster sida med det sneda taket

Den ser inte alls ut som i min barndom, nu är det promenadstigar runt den och en mängd vass i kanterna, en riktig oas för fåglarna och köpenhamnarna.

Köpenhamn innehåller många intressanta byggnader som till exempel denna som passande nog heter ”Buen”. Gatan var tidigare en av Köpenhamns mest befarade gator så man skulle lösa det med ett kontorshus, alltså byggde man det som ett valv över gatan, smidigt eller hur?

Buen över Väster Farimagsgade, en gång en av de mest befarade gatorna i Köpenhamn. Lägg märke till reklaman på facaden.

Men jag skulle ju hem till Nynäshamn igen och det betad att jag skulle till Hovedbanegården så jag vill avsluta detta reportage från resan till Köpenhamn med ett par bilder av två berömda byggnader nära Hovedbanegården. Arne Jakobsens SAS hotell från sextiotalet och hotell Astoria från tretiotalet.

Till vänster Hotell Astoria och Huvedbanegårdens avgångssida, till höger SAS hotellet ritat av Arne Jakobsen

Hotell Astoria ägdes ursprungligen av DSB, därav deras gamla symbol ”Vingehjulet” på taket. Arkitekten skulle bygga ett hotell, men det fick inte vara för brett då tomten var ganska smal mellan två gator, så han löste det med en smal bottenvåning och sedan kunde han breda ut sig på de övriga våningarna. SAS hotellet som man ser på den andra bilden är ritat av den berömda danska arkitekten Arne Jakobsen, inte bara själva hotellet ritade han men även möbler och annan inredning ritade han. När det byggdes på sextiotalet var det Danmarks högsta hotell.

Johanna på fotoexkursion i Lövhagen.

Mitt barnbarn Johanna sa för ett par år sedan att hon ville fotografera analogt, alltså med ett kamera som använde film, hon fick ett från min samling som hon kunde börja med, och senare hittade jag en nyare kamera, En Minolta Dynax 500 si som jag köpte till ett bra pris och hon fick. I juli ville hon gärna ha en tur med mig för att lära sig mer om fotografering, så hon kom ut med tåget och så körde vi en tur ut i Lövhagen och fotograferade, det var kanonväder så det var alla möjligheter för att det skulle bli bra. Hur hennes bilder blev vet jag inte, men jag fotade naturligtvis också så här är ett litet kollage av bilder på Johanna.

Johanna på Knappelskär i Lövhagen

Så gick den delen av sommaren, i augusti reste Corina och jag till Gotland med husvagnen för att besöka Rolf o Lena och njuta av lugnet, Corina kan springa lös på tomten och när vi är ute på promenad. Men mer om det kommer i nästa avsnitt av min blogg.

 

Resan till Gotland 2020

Efter at det var klart med begravning och bouppteckning efter Lottes död, kände jag ett stort behov av att komma bort en tid. Jag behövde ladda batterierna som man säger.

Jag frågade våra goda vänner Rolf och Lena på Gotland om jag fick komma dit ner med husvagnen ett par veckor. Det gick alldeles utmärkt. Så jag bokade plats på färjan vecka 32 för att vara där fram till den 19 augusti. Joon ville också bort från Nynäshamn nåon vecka, så han kom med och skulle bo hos sin kompis Henrik inne i Visby.

Det var lite spännande för oss alla tre, Joon, Corina och jag, nå ja nog mest Corina eftersom det var första gången hon skulle resa med färja. Joon hade insisterat på att vi skulle boka en hundhytt fram och åter, tur var det eftersom Destination Gotland bytte ut färjan på hemvägen till en av de äldre färjorna med sämre placering av husdjur.

Rolf och Lenas hus där vi stod med husvagnen i 14 dagar.

Det är inte världens bästa bild, det är klippt från en liten videofilm som jag hade tänkt placera här, men det blev bara ljud, ingen bild.

Det var varmt, därför ligger Corina i skuggan och Rolf sitter under solseglet

Geocaching och annat på Gotland.

Det nästan första som hände efter att vi hade blivit etablerade, var att vi skulle fira Rolfs födelsedag, något som jag for skämmas över att jag hade glömd. Den enda ursäkten jag har, är att det var så mycket efter Lottes död, så det hade fallit i glömska. Nå presenten löstes snabbt, jag hade en flaska chianti stående i husvagnen, den fick Rolf. Jag vet han tycker om rött vin.

En rolig tillställning på lördagen med besök av Lenas syster Elisabeth och hennes make Anders samt av Lenas bror Dagge, Rolf och Lenas två döttrar Seal och Susanne samt Susannes make Peter och deras tre barn. En trevlig kväll med god mat och trevlig samvaro. Rolf och Lenas son Johnny kunde tyvärr inte vara med då han jobbade.

Vi var även ute att geocacha ett par dagar, första dagen hade vi Seal med, vi hade bestämd vi skulle till Fårö och ta cacharna som ligger med anknytning till Ingmar Bergman, det är en hel serie.

En av alla fusk raukar på Fårö från krigets tid. Då såg den säkert äkta ut från havet.

Det blev en trevlig tur på Fårö, jag har inte varit på Fårö på flera år, de senaste par gångar LOtte och jag har varit på Gotland på sommaren har det antingen varit för varmt eller också har vi inte haft lust att sitta flera timmar i kö för färjan. Tack vara Corona var det ingen kö så vi kom snabbt över.

 

Medan Rolf, Lena och Seal åt lunch, jag hade ätit innan vi körde, gick Corina och jag en liten promenad för att se på omgivningen. Jag har inte varit på denna delen av Fårö förut även om jag medan vi bodde på Fårö ofta körde dit upp antingen före eller efter den värsta turistsäsong.

Ett litet s.k. lambgifte, ett hus så lammen (som får kallas på Fårö) kan söka skydd

Det var rätt roligt att se denna delen av Fårö, medan vi bodde på Gotland körde vi aldrig ut den vägen, jag vet egentligen inte varför, men vi tyckte väl inte den var så intressant så det var mest på andra sidan och nora delen av Fårö vi kom.

Nu fick jag se något nytt och det var ju inte helt dumt.

Dagen efter skulle jag en tur in till Visby av två orsaker, för det första skulle jag hälsa på den nuvarande kyrkoherde i vår gamla församling, han har fika varje onsdag eftermiddag så det var ju ganska passande. Sedan ville Joon också att vi skulle träffas när vi nu var på Gotland båda två. Vi reste ju över tillsammans och skulle resa hem igen tillsammans, men han var samman med Henrik i Roma och hans föräldrar och jag uppe i Hellvi hos Rolf och Lena. Så efter att ha fikat gick jag en promenad i Visby, gick in i Botaniska trädgården en sväng, där har hänt mycket, ruinen av S:t Olofs kyrka har alla åren varit helt omöjlig att se, den har varit totalt överväxt med murgröna. Den har man numera frilagd så man kan se det som är kvar av kyrkan. 

Sankt Olofs kyrkoruin i Botaniska trädgården.

Det var ganska fint i Botaniska trädgården, ja det är det nu alltid om jag skall vara helt ärlig. Det var förvånande många människor även om det på inget sätt var trångt, det var gott om plats till alla så vara sig Corina eller jag blev trampade på eller klämde.

Men vi såg något ganska roligt, vi är ju vana från vi bodde i Visby att se turister i lite mer eller mindre konstiga kläder, ibland verkar det som de tror de är på stranden när de går och handlar i bikini. Nå men vi såg en äldre man promenera runt i Botaniska trädgården ikläd röda badbyxor, han var tillsammans med några andra äldre män och enligt dialekten absolut ingen turist, det var lite udda tyckte vi nog. Nå det var mycket varmt den dagen.

Nordre gravar ned mot havet.

Efter att ha gått genom Botaniska trädgården gick Corina och jag utanför muren och promenerade längs den upp mot Öster Centrum, en fin promenad fick vi.

Men vi skulle ju även hälsa på Joon, så jag satte Corina in i bilen och sedan körde vi ned till Norderstrand där vi mötte Joon, han hade varit att handla på Kränku åt såväl Lasse som mig så vi fick lite the med hem  till fastlandet. Deras theblandningar är speciella.

Joon och Corina vid strandpromenaden nedanför Norderstrand Camping

Vi hade en trevlig eftermiddag tillsammans innan färden gick tillbaka till Hellvi igen.

 

 

 

Mer geocaching på Gotland.

Väl hemma i Hellvi igen var det till att njuta av en trevlig kväll med svalor och avslappning.

Rolf slappar av i kvällssolen och Corina tittar på
Svalungar sittar på ledningarna mellan flygövningarna

 

 

 

 

 

Nästa dag for vi på geocaching igen, den här gången gick turen upp på nora Gotland i närheten av Ar och vägen ned till Bläse längs stranden, där fanns en serie cachar som jag ville ta, ja några av dem hade Rolf inte heller tagit, så det var lite till oss båda. Den här gången åt vi båda lunch innan vi körde hema från, Seal ville inte med, så vi stuvade lite om i min bil och körde alla i samma bil, Lena fick dela baksäte med Corina, det gick bra sa de båda två. Sedan bar det iväg upp till Ar på norra Gotland och cacharna runt de gamla kalkbrotten där.

Det blev tidvis en mycket skumpig väg där SAABen verkligen fick bekänna färg, nå det gick bra utan några missöden.

En av de första vi tog låg vid en fin badstrand där vi också passade på att fika.

Badstranden vid Ar.

Det fanns även en geocache vid stranden, den låg i den bit som sticker ut i bakgrunden. Efter fikan och promenaden ut till geocachen fortsatte vi vår färd ned längs kusten mot Bläse, medan vi stoppade tit som tät för att geocacha, Corina fick springa lös om det inte var andra i närheten, det tyckte hon var roligt.

Corina geocachar, nå ja hon springer mest och sniffar medan husse söker.

 

 

 

 

 

Det blev väl en 8-10 cachar på den turen, efterhand blev det lite sent även om solen fortfarande stod högt på himlen så vi kom överens om att följa Corinas uppmaning.

Vid den sista geocache demonstrrade Corina att nu var hon trött av det här, så vi körde raka spåret hem till Hellvi igen.

Det blev ett kort stopp på en liten pizzeria mellan Kappelshamn och Lärbro där vi köpte pizza att ha med hem, den blev satt längst bak i bilen av hänsyn till Corina som ju satt/låg på baksätet tillsammans med Lena.

En av de sista dagerna jag var på Gotland ville jag ta en tur till Storsund nere vid Gothem, det är en står lågvattnig fågelsjö som jag ofta körde ut till medan vi bodde på Gotland, det finns trana och häger samt många simmfåglar. Jag har inte varit där på nog 6-8 år, så det skulle vara spännande att se den igen tyckte jag. Jag ville även ta ett par geocachar som fanns där i närheten. Så Corina och jag körde iväg en eftermiddag.

Storsund i dag är nästan inte till att känna igen.

Det är en kollossal ändring det har skett på de åren som har gått sedan jag var här senast, det har kommit en ny spång och stig så man går en bit längs sjön innan man kommer fram till fågeltornet, men det har även försvunnit väldigt mycket vatten, så lite vatten som det var nu har jag aldrig sett förut. Men det var fint och Corina och jag

Interiören på Kyrkbinge såg

fick en fin promenad åt fel håll längs spången, jag hade nämligen parkerat där jag brukar parkera när jag är vid Storsund. Vi hittade även de flesta av de cachar vi hade satt oss för att hitta, det var faktisk bara en vi gick bet på.

På vägen tillbaka till bilen från den officiella p-plats till den mera uofficiella där jag hade ställd bilen, kom vi förbi ett gammalt såghus. Det var en vattensåg som fick vatten från en liten bäck som rann förbi, ja det fanns även en geocache som vi passade på att ta. Normalt kunde man bara såga på vår och höst när det var mycket vatten i bäcken, under resten av året var den i det närmaste torrlagd. Jag öppnade dören i ena ändan och tog en bild av interiören. 

En av de sista dagarna vi var i Hellvi gick Corina och jag ut till Fardume träsk, Rolf berättade att det gick en stig genom skogen inte alls långt från var de bor ned till träsket, den skulle Corina och jag naturligtvis prova att gå så vi travade på genom skogen. Det var en fin promenad fram till träsket, Corina fick springa lös så hon sprang nog dubbelt så långt som det egentligen är at gå, men hon njöt det.

 

 

Här ligger Corina i gräset med ett båtlik och på den andra bilden ett utblick över träsket.

Men allt roligt har ju tyvärr ett slut, vi skulle hem igen till Nynäshamn, vi hade bokat färjan kl. 17.00 den 18 augusti, så det var bara att packa ihop efter 14 mycket trevliga dagar tillsammans med Rolf och Lena, tack för er gästfrihet.

Jag vill avsluta detta inlägg med en bild av en milsten Corina och jag passerade på en av våra promenader i Hellvi.

Milstenen vid Hellvi

En konstig höst 2019 och vår 2020

I december ett par veckor innan Jul upptäckte vi att vår hund Ester hade en knöl på bröstet, ja knölen hade hon i och för sig haft sedan vi fick henne, enligt veterinären var det mest troligt en fett knöl och den verkade inte besvära henne.

Men nu hade den växt kanske mycket på kort tid och det droppade blod från den. Ett besök hos veterinären gav det sorgliga besked, att det hade utvecklat sig till en galloperande cancer och med tanke på hennes ålder, ville en operation vara oförsvarlig. Vi fick fatta det tunga beslutet att låta henne somna in.

Så det var en lite tråkig Jul för vår del, men vi kunde glädjas över alla de goda minnen vi hade med Ester de 4 år vi fick ha henne.

Vi var överens om att vi skulle ha hund igen, men vänta  till efter Nytt År.

Ny hund

I februari var det dags, efter mycket sökande och många mail till olika som hade hundar till salu, eller rättare hundar som skulle omplaceras, fick vi omsider napp. Visserligen hade vi bestämd att vi den här gången skulle ha en hane, som vi alltid har haft innan vi fick Ester, men i alla fall körde vi ut till Täby och tittade på en blandras tik som var 3 år gammal. Familjen bodde trångt och det fungerade inte riktigt med hund och arbete/studier.

Vi föll pladask för Corina, som hon heter, och tog henne med hem. Hon är Esters diamentrala motsats i temperament: Ester var mycket bestämd, hon skulle nog bestämma när hon mötte andra hundar, Corina är mycket försiktig och morrar de eller skäller går hon. Hon vill ständigt kela, det kan hon inte få nog av.

Corina första gången vi såg henne.

Är hon inte absolut omöjlig att stå för, det tyckte vi i alla fall att hon var.

Att det så sedan har visat sig, att den information vi fick inte var helt komplett så att säga är en annan sak.

Hon har varit gatuhund i Grekland, det visste vi inte. Ju att hon var från Grekland visste vi, men inte att hon har varit gathund. Det upptäckte vi när en ung dam tog kontakt med oss efter att jag hade lagt bilder ut på FaceBook med Corina.

Hon berättade att hennes pappa hade hittat henne i ett skjul med tre valpar, de hade sedan tagit hand om henne och valparna. Fått henne till veterinär och kastrerat så det inte blev fler valpar. Det förklarar nog henns försiktighet. Lotte och jag blev hur som helst mycket glada för henne, och jag kunde gå långa promenader med henne, till glädja för oss båda.

Våren 2020 betöd även ett sorgligt avslut.

Lotte blev sämre under våren 2020, hon fick problem med blåsor på benen, så ASIH kom dagligen och bytte förband för att få rättsida på det, hon fick även rosfeber så hon fick stora antibiotika doser. Men i det stora och hela fortsatte Lotte med sina aktiviteter Canasta i PRO Ösmo och på Rosengården i Nynäshamn. Sedan kom Covid 19 pandemin och så var det slut med alla den sortens aktiviteter, hon och jag skulle båda stanna hemma, ingen kontakter med andra människor utöver sjukvårdspersonal. Joon fick gå att handla åt oss. Alla möten och andra aktiviteter inställda.

Lottes kvarvarande njure började bli trött, hennes njurvärden var för höga, de började prata om dialys på njurmedicin på KS i Huddinge. Så vi var till deras dialys avdelning på Rosenlunds sjukhus, för att prata med dem vilken form av dialys Lotte skulle ha. Men det lyckades dem att få värdene ned på det normala igen, så det blev skjutet på framtiden.

Lottes stora scooter var i behov av service, så nu när Lotte i alla fall inte kunde köra så mycket runt, blev den skickat in på hjälpmedelscentralen för översyn. Det lille Lotte skulle köra, kunde hon så göra på den lilla promenad scooter vi köpte åt henne i fjol.

I början på juni kom den tillbaka igen, vi hade ju kanonväder i juni, så Lotte tog en tur ned på hamnen med den och satt en timmes tid på havstrappen och pratade med sina väninnor från Rosengården.  Hon kom hem igen efter någon timme och satte scootern in i sitt garage.

På kvällen blev Lotte dålig så jag fick ringa efter ambulans, tyvärr kunde vi inte få dem till att köra henne på Huddinge utan de ville köra henne in till SÖS. Lotte hade fått sepsis, alltså blodförgiftning och var knappt kontaktbar.

Jag fick inte köra med in då SÖS var stängd för alla på grund av Covid 19, så jag fick stanna hemma. Jag pratade med sjuksköterskorna dagligen, och den 9 juni på hennes födelsedag, var Lotte vaken men för trött till att prata i telefon, dagen efter kunde jag prata en liten stund med henne och lämna alla födelsedagshälsningarna, nästa dag skulle Lotte överföras till Geriatriken i Nynäshamn. Tyvärr fick hon ett återfall fredag morgon, hon spydde och fick maginnehåll i lungarna, så hon blev överfört till IVA och vi blev kallade in till henne. Joon och jag kunde köra in, Lasse fick inte komma in då han hade en lätt förkylning. Joon och jag var där merparten av fredagen, vi fick en präst att komma och ge henne de sjukas salvelse. Lördag var vi också därinne och det verkade som det gick åt rätt håll, men tyvärr var Lottes hjärta mycket svagt. Läkarna berättade att hon hade dubbla klaff fel, några klaffar stängde inte som de skulle och några öppnade inte som de skulle. Det fanns dock ett lutet hopp om att hon skulle klara det.

Söndag blev hon överfört till en vanlg vårdavdelning, de kunde inte göra mera på IVA och henns värden var normala. Jag blev ringd upp av läkaren som sa att det nog var nära slutet så han tyckte vi skulle komma in alla tre. Vi var så inne några timmar på kvällen den 14 juni och körde sedan hem igen. Jag skulle ju bl.a. ta hand om Corina.

Måndag morgon den 15 juni kl. 6.00 ringde de och sa att Lotte syresättning plötsligt hade gått mycket ned, vi borde så snart som möjligt komma in, men det var ingen brådska. Tyvärr visade det sig, att det hade varit bråttom, Lotte dog den 15 juni kl. 6.20 så även om vi hade styrtat iväg med det samma, hade ingen av oss hunnit in i tid.

Så tyvärr slutade 53 års äktenskap den 15 juni 2020

Det siata foto jag har av Lotte taget en dag när vi satt och hade roligt med telefonen.

Nu skulle pojkarna och jag så igång med all det som följer efter ett dödsfall: Bouppteckning, alla arangemang med begravning, hur det skall ordnas och så vidare.

Lotte hade önskat att kremeras och bli satt i minneslunden, det satte speciellt Lasse och barnbarnen sig emot, de ville ha en grav att gå till. So kompromisset blev att Lotte blev kremerat och satt i askgravlunden, där finns en liten platta med hennes namn och födelseår och dödsår, så man har en grav att gå till. Det är även plats för mig när den tiden kommer. Vi hade en fin ceremoni enligt katolsk ritual, fader Manuel förrättade mässan och det var våra vänner från Gotland, en av våra grannan, några av Lottes Canasta väninnor från Ösmo och Rosengården samt ett par från församlingen. Efter hade vi en minnesstund i vår föreningslokal.

Lottes grav på Nynäshamns Kyrkogård

Med denna bild av Lottes grav på Nynäshamns kyrkogård vill jag sluta detta blogg inlägg.

En liten krönika över det senaste året.

Efter att vi kom hem från Släktforskardagarna i Halmstad började dramatiken.

Lotte välte med sin permobil i slutet på september vilket resulterade i en sjukhusvistelse på närmare tre månader. Så det blev inte så mycket gjort förra hösten, ja fram till strax innan Jul var Lotte sjuk då det naturligtvis blev komplikationer. En olycka kommer ju sällan ensam.

Men efter årsskiftet har det ständigt gått framåt med Lotte så nog om elände för den här gången.

Vårens gotlandsresa

Vi fick i guldbröllopspresent av våra vänner Rolf och Lena med familj ett presentkort till Destination Gotland, det skulle vi naturligtvis försöka få mest möjligt ut av. Vi vill ju gärna besöka våra vänner på Gotland så mycket som möjligt, Rolf och Lena med deras barn och efterhand barnbarn, är nästan som familj.

Så till Kristi Himmelsfärd bestämde vi att vi skulle åka till Gotland, vi skulle ta husvagnen med ned, då Rolf och Lena bor de flesta helgerna på deras tomt i Hellvi på norra Gotland.

Vi gjorde husvagnen klar, den skulle besiktigas i år, så det var det första som skulle ordnas, det gick utan problem.

En av vår son Joons vänner hjälpte oss med att få en billig resa till Gotland, så det fanns pengar kvar på presentkortet till senare användning.

Rolf hade klippt gräset ned på tomten, så det fanns en iordninggjort plats för husvagnen när vi kom, med lite dirigerande fick vi husvagnen att stå som vi ville. Rolf hjälpte med att sätta förtältet upp och så var vi klara.

Ett par härliga dagar i fint väder, ja en morgon såg vi en trana på en åker bredvid tomten. Jag hade min kamera nerpackat i husvagnen, så det fick bli en bild med mobilkameran.

En trana på åkern bredvid tomten.

Rolf och jag gick ut att geocacha en dag, en hobby vi har gemensamt, det blev först några vi kunde köra till och bara gå en kort sträcka, men sedan blev det början på en serie han har på Kyllaj Hajdar.  Det var en bit att gå, bäst som vi gick började min ena sko kännas konstig. Det var en del av sulan som hade släppt i limningen, nå det var bara att traska på och så fixa det när vi kom hem till Nynäshamn igen.

Allt trevligt får ju tyvärr en ända, så även denna lång helg, söndag kväll bar det av till Nynäshamn igen. Nu skulle vi inte återvända innan sent på sommaren. Husvagnen fick stå kvar på Gotland, vi skulle inte använda den på fastlandet i sommar.

Inte visste vi när vi åkte hem från Gotland i maj, att det skulle bli en sådan sommar som det blev. Temperaturen steg ständigt och parkerade sig på runt 30 grader C, det är för varmt enligt vårt tycke, vara sig Ester, Lotte eller jag trivs i sådana temperaturer. Och allt blev snustorrt så det var ständigt risk för bränder i skog och mark. Ja det blev det ju också men tack och lov inte här eller på Gotland.

Sommarens resa till Gotland

I slutet på juli bar det av igen till Gotland, för att resa billigast möjligt, hade jag bokat resa till och från Gotland med väldigt sena färjor. Vi åkte från Nynäshamn strax innan midnatt den 24 juli och var framme i Visby runt 3.00 på morgonen. Den enda som hade sovit under hela överfarten var nog Ester, Lotte och jag hade suttit och blundat till lite men inte sovit riktigt.

Väl iland bar det av till Hellvi och husvagnen. Rolf hade berättat att han hade flyttat på den, så den stod mera i skugga än när vi var där i vår. Han hade hittat en perfekt plats under ett par ekar, så den var i skugga det mesta av dagen. Nödvändigt med dagstemperaturer på mellan 28 och 30 grader C.

På vägen dit var det dimma på flera ställen, oftast var det bara en lät dimma nere vid marken, men ibland var det tät dimma så man fick sätta farten ned för att inte riskera köra på något eller någon.

När vi väl kom fram och hade fått lastat ur bilen, samt plockat ut det från husvagnen som inte kunde vara där när vi skulle sova, gick jag en liten promenad med Ester, klockan hade ju efterhand närmat sig 4.00 så solen höll på att stiga upp och skingra dimmorna.

Soluppgång över Kyllai

När vi hade sovit några timmar var det dags att göra i ordning på riktigt, sätta upp förtältet och sätta ihop möblerna till förtältet. Medan vi höll på njöt Ester av att bara kunde gå ut och gå fritt på tomten.

När det var klart var det bara att njuta, och försöka hitta lite skugga så det inte blev för varmt.

Så är vi på plats för de nästa 2 veckorna, Ester njuter av att kunna gå fritt utan besvärande koppel

Vi riktigt njöt det, lugnet och tystnaden med svalorna svirrande i luften runt oss. Torsdag den 26 fyllde Rolf och Lenas dotter Susanne år, så det blev det vanliga telefonsamtal med födelsedags sång på danska, något som jag har gjort sedan hon var barn. Nu har det blivit en tradition som inte får missas. Fredag var vi samman med Rolf och Lena till födelsedagskalas hos Susanne och Peter med deras barn och Peters föräldrar.

Torsdag kväll gick jag en promenad med Ester och passade på att ta denna bild av månen över Susanne och Peters gård.

Månen över Saigs, Susanne och Peters gård.

På fredagen fyllde vår yngsta son Joon år, han hade också kommit till Gotland, fast med en mera normal avgång under torsdagen, så han skulle också firas. Då Joon bodde hos sin kompis som först hade ledigt på lördagen, blev det till att vi firade Joon då, enligt hans eget önskemål med middag på Max i Visby.

När vi väl hade firat Joon och körde tillbaka till Hellvi igen, skulle vi handla lite i Slite, det ligger på vägen. Medan vi var där ville jag geocacha lite då det ligger ett par gömmor i närheten. Den ena ligger vid en gammal försvars anläggning från Krimkriget, ja Sverige deltog inte i det, men byggde olika anläggningar för att hindra de krigsförande parter att nyttja svensk farvatten. Några hade byggd upp en hel mur ut mot viken. Det såg ganska fint ut så jag kunde inte låta bli att ta en bild med telefonen.

Ester var med att geocacha, hon tycker det är allmänt tråkigt när husse håller på med det.

En av dagarna vi satt och njöt tystnaden samt svettades i värmen såg vi en ganska stor insekt promenera på bordet, vi har senare fått reda på vad det är för en, men det har jag naturligtvis glömd.

Vår okända besökare, nå ja vår besökare som vi har glömd namnet på.

I de flesta fallen handlade vi i Slite, inte för att det ligger närmast, det gör Lärbro, men det är ett större samhälle med flera butiker. Emellertid  händer det att turen går till Lärbro, som denna dag när jag blev skickat iväg för att handla lite småsaker. Strax innan man kommer till Lärbro ligger det en medeltida källare. Ja det roliga är att ingen visste om den innan det hus som hade byggts ovanpå den på 1700 talet skulle renovera golvet. Verktygen försvann genom golvet och man trodde huset var byggd direkt på marken. Så man skulle kolla vad det var som var under huset, så hittade man en hel källare. Huset finns inte mer, men källaren finns kvar.

Den medeltida källaren, trappan går upp i en trädgård. Pelaren sägs komma från Gans Ödekyrka. Och ja, det ligger en cache även här.

Frånsett det roliga med att geocacha ser man mycket man annars inte skulle se, som denna källare. Den är inte skyltat på något sätt.

Vi var och besökta andra vänner på Gotland, Lotte skulle besöka en gammal studiekamrat som numera jobbar i Visby, medan de två damer drack kaffe geocachade Ester och jag längs muren och en bit längre söderut. Vi fick på så sätt båda motion.

Vi besökte även Nils och Anitha i deras sommarstuga i Sjonhem och vår gamla kyrkoherde samt goda vän Sven-Erik Pernler och hans hustru Ingun i Bara.

En dag då det inte var helt så varmt, ”endast” runt 25 grader C lovades det, beslutade jag att Ester och jag skulle ta de resterande cachar på Kyllaj Hajdar, det rörde sig om 5 stycken placerade runt kanten på hajdarna. Så jag packade ryggsäcken med en vattenflaska till Ester och en större flaska till mig , inte för att jag dricker mer, men för att kunna fylla Esters flaska upp, det är nämligen sådan en smart en som även är skål hon kan dricka av.

Sedan bar det av till parkeringsplatsen och upp på hajdarna, det var varmt, det gick inte lång tid innan jag var helt genomblöt i skjortan så den åkte av och ner i ryggsäcken. Kanske inte så klokt med tanke på solen, men det gick bra. Det blev mycket travande för oss båda, vi fick pausa några gångar för att dricka vatten och ta igen oss lite, men det lyckades då efterhand att ta dem alla. Då var vi också båda gott trötta.

Ester har hittat en plats i skuggan att vila lite.

Väl hemma vid husvagnen igen var det skönt att sitta och slappa av. Vi var just då ensamma eftersom Rolf och Lena var på Fårö med radioklubben ett par dagar, så jag tog de svettiga kläderna av och fick Lotte till att duscha mig med vattenslangen, den hade legat i solen så det var närmast en varmdusch jag fick, men skönt var det.

Eftersom det var så varmt blev det inte de stora aktiviteter, men ett par dagar var jag då ute att geocacha lite, ibland hade jag Ester med så hon fick lite motion, men ofta fick hon stanna hemma då det blev hiskelig varmt i bilen.

En av dagarna skulle jag ta en cache vid en gammal skjutbana, när jag parkerade bilen fick jag syn på två tranor som stod i vassen bara ett femtiotal meter från mig, jag hade tyvärr ingen kamera med mig så mobilen fick tjänstgöra som kamera. Bra de har blivit så bra efterhand äben om de ju inte står mål med en riktig kamera,

Tranorna vid skjutbanan

Även 14 dagars semester på Gotland får ett slut, det hade nära blivit panik när vi skulle hem, jag upptäckte plötsligt att våra biljetter var till dagen innan vi hade planerat hemresan. Det jag hade missat var att avgången var att i och med vi skulle resa kl. 01.00 var det natten mellan tisdag och onsdag och inte, som jag trodde, natten mellan onsdag och torsdag. Nå med hjälp från Henrik, Joons kompis, lyckades det att boka om så vi kom med natten mellan torsdag och fredag i stället.

Vi hade gott om tid efter att ha körd från Hellvi till Visby, så vi åt en pizza i husvagnen och handlade de sista sakerna innan vi skulle ombord på färjan, Ester skulle ju också gå en promenad så hon klarade att ligga i bilen de timmar resan tog. På promenaden passade jag på att ta denna solnedgångs bild från Hällarna ut över Östersjön, det kan väl vara ett passande avslut på denna blogg.

En smått dramatisk vår, och lite om vintern.

Det är efterhand länge sedan jag skrev något här senast, det har varit så mycket att stå i så det har inte riktigt blivit av. Man måste prioritera.

Vi har haft vinter, i alla fall oom man skall tro almanackan, men det har varit en konstig vinter. Kallt några dagar sedan tö igen, snö i mängd en dag men nästa dag är det plusgrader så det smälter bort.

Så blev det i alla fall vår, men den har inte heller varit riktigt som den brukar. April har varit kallare än den brukar vara, där har det varit nästan 20 grader den ena dagen och bara några få plusgrader den nästa dagen, men nu har vi maj och det verkar som det skall bli riktigt vår nu.

Annars var det väldigt dramatisk i vår lilla familj i slutet på april. Vår hund Ester blev plötsligt dålig, hon var helt ointresserad av sin mat. Det var i samband med att hon löpte så det började också vara konstigt, plötsligt mycket rikligare än vanligt, så det löp ned för hennes bakben och på hennes svans.

Det blev till att ringa veterinären, naturligtvis hände det på en fredag så ingen hade möjlighet att ta hand om henne. Nästa samtal gick till djursjukhuset i Bagarmossen, där var hon välkommen.

Vi körde ut dit med henne och kom in, vi fick sitta en stund och vänta, men inte alls länge tyckte jag, sedan kom vi in på ett undersökningsrum. Sjuksköterskan satte dit en shunt i hennes ena framben och tog samtidigt ett par blodprov. Sedan kom veterinären, en ung kvinnlig veterinär som var väldigt snäll när hon undersökte Ester, det gick bra att hon fick ligga kvar på golvet, veterinären satte sig ned till henne.

Här ligger Ester på sjukhuset med dropp och mår inte alls bra.

Hon kunde konstatera att så mycket blod och den typ av blod, det var inte vanligt löpblod, så Ester skulle till ultraljud då man misstänkte livmoder inflamation. Misstanken besannades tyvärr, så det var till att lämna Ester på sjukhuset och köra hem igen. Ester skulle opereras och det hoppades men att det skulle bli av under kvällen, problemet var att de även hade fått en hund in med en svår förlamning och det var inte säkert man hann med båda.

Fram på kvällen ringde veterinären och meddelade att Ester nu var opererat och att operationen hade gått bra, hon var vaken men naturligtvis ganska matt. Hon hade fått fjärnat livmoder och båda äggstockar, så det var ju en ganska stor operation. Hon ville ringa nästa förmiddag om när jag kunde hämta Ester.

Jag hämtade Ester fram på eftermiddagen, hon var fortfarande ganska matt, men när hon kom hem var något av det första hon gjorde att kasta sig över sin mat.

Nu var det till att gå kortare turer med Ester någon vecka, tyvärr gick det bara en vecka så var det galt igen. Ester verkade slö på morgonen så jag tog tempen, något jag hade gjort de första dagarna efter att hon kom hem, men då den ständigt var normal slutade jag. Nu var tempen uppe på 40 så det var att ringa Bagarmossen igen och åka ut med det samma. Ester åter undersökt med ultraljud och det såg ut som det höll på att bildas en böld där den ena äggstock hade suttit. Så Ester blev inlagd igen och fick antibiotika dropp, sedan hoppades man att man skulle slippa operera igen. Som tur är svarade hon bra på behandlingen, så man fick stopp på infektionen med antibiotika, men Ester fik stanna från fredag till söndag så man var helt säkra på att det fungerade. Sedan fick jag fortsätta med antibiotika tabletter när hon kom hem några dagar. Nu är Ester helt frisk igen och kan gå sina vanliga långa turer.

Mitt i allt detta skulle Lotte och jag fira att vi har varit gifta i femtio år, vi hade alltså guldbröllop. Första gången ester blev sjuk var en vecka innan dagen, andra gången var det dagen innan som jag fick sitta på djursjukhuset med Ester.

Men vi fick firat vårt guldbröllop den 6 maj i strålande sol och riktigt trevlig värme.

Lasse och Eva med barnen var naturligtvis här, sedan var det våra vänner från nära och fjärran och några av våra grannar som flyttade hit från England för ett årstid sedan.

Ja tänk som tiden dock går, inga av oss ser ut i dag som på bilden, nå det är kanske inget att förvånas över.

Ett år efter vårt bröllop fick vi vårt första barn, Lasse, under semestern den sommar anlade jag skägg och har haft det sedan, så inga av barnen har sett sin pappa utan skägg.

Men det var väl festen jag skulle skriva om, icke om gamla minnen.

Vårt barnbarn Johanna hjälpte till med att göra i ordning inför festen.

Festens huvudpersoner

Några av alla våra gäster

En till bild av gästerna.

Nu är vi tillbaka i det vanliga igen. Vi håller för fullt på att planera inför sommaren, vi vill ju gärna en tur till Danmark för att hälsa på vår danska familj som vi inte har sett på några år. Även en liten tur till Tyskland för att hälsa på min bror Günter som jag inte heller har sett på flera år. Men innan det skall vi ha Ester vaccinerat och skaffat pass till henne, ju hon skall ha pass även för att åka till Danmark.

Så det dröjer kanske tills sommar innan det kommer en nästa blogg från mig.

Mitt första blogginlägg.

Alla skriver efterhand i en blogg, så nu skall Lotte och jag också försöka. Nå ja det blir kanske mest jag i början. Men det kommer väl mera vad det lider.

Jag tänkte jag skulle börja lite med att berätta om vår rundresa i sommar.

Den började i mitten på juni där vi tog färjan till Gotland för att fira midsommar med goda vänner. De första dagarna var vi på Sandhamns Camping söder om Klintehamn

Utsikt från vår plats mot Karlsöerna.
Utsikt från vår plats mot Stora och Lilla Karlsö. Nej det är inte av dem som ligger i förgrunden.

 

 

Ester ligger och njuter solen
Även Ester, vår hund, ligger och slappar och njuter solen

 

Det var första gången sedan vi fick henne i september i fjol vi hade henne med på camping, så det var mycket spännande hur det skulle gå. Det gick utan problem.

Men vi skulle ju fira midsommar med våra vänner så här är ett par bilder från midsommarafton.

Stången skulle kläs, många kom med goda råd om hur det skulle göras
Stången skulle kläs, många kom med goda råd om hur det skulle göras

 

DSC03836
Slutligen tog Susanne och Peter över och gjorde det själv. För många kockar o.s.v.

Vi skulle ju vidare söderut, så ett par dagar efter midsommar tog vi färjan till Oskarshamn och via en övernattning på en liten naturcamping i Målilla satte vi kursen mot Skåne i hällande regn.

Vi stoppade upp på Tykarpsgrottans camping just när det var ett litet uppehälle i regnet så vi fick satt upp husvagnen och kopplat ström till den. Ut att gå en promenad med Ester, även det klarades i nästan torrväder och så lite mat och en kopp the innan vi nattade. Dagen efter var samma elände, det vräkte ner till och från, här slapp jag inte att bli blöt när jag skulle koppla ihop husvagn och bil, så vi var ganska blöta när vi startade mot Trelleborg och Skateholm camping. Just som vi kom fram slutade det regna så vi kunde placera vagnen i torrväder.

Vi hade ett par trevliga dagar på denna campingplats, jag gick turer med Ester längs stranden och naturligtvis var vi i såväl Ystad som Trelleborg och turista.

En av Ystads gränder
En av Ystads gränder

En rekonstruerat trelleborg i Trelleborg
En rekonstruerat trelleborg i Trelleborg

Det väsentliga syftet med att åka till Skåne var egentligen inte att besöka Ystad och Trelleborg, även om det var trevligt, utan att besöka en avlägsen släkting jag har i närheten av Skateholm. Vi har börjat forska lite tillsammans då det ju är samma personer vi forskar på, jag företrädesvis på min gren av släkten, hon på sin gren. Jag  hade en mycket trevlig kväll hos Christine och hennes familj.

Resan skulle gå vidare, vi skulle besöka Björn Arén i Dalsland, så turen via Gotland och Skåne är ju inte den närmaste precis, men trevlig. Innan vi lämnade Skåne skulle vi dock göra ett stopp vis Sveriges Sydligaste udde Smygehuk.

Lotte och Ester vid Smygehuk, på skylten har ni koordinaterna.
Lotte och Ester vid Smygehuk, på skylten har ni koordinaterna.

Turen upp mot Dalsland skulle vi ta i två etapper, jag är ju inte helt ung längre, och även om det inte är speciellt ansträngande att köra med husvagnen, är det dock ett extra jobb.

Vi hade räknat med att stoppa någonstans i Halland, men när vi hade stoppat vid en rastplats norr om Varberg och det hade gått snabbt så långt, beslutade vi att fortsätta till Trollhättan. Det skulle vara roligt att återse den platsen som vi har besökt flera gångar förut, men nu är det flera år sedan vi var där senast.

Det höll på att bli katastrof, nå ja inte riktigt, men jag höll på att bli galen. Det gick hur bra som helst fram till Mölndal söder om Göteborg, sedan var det närmast totalstopp i trafiken. E-6an är en genomfartsled, när jag jobbade i Göteborg för 30 år sedan var det trängt och besvärligt att komma genom i rusningstid. Man skulle ju tro de hade förbättrat lite på de gångna 30 åren, men icke sa Nicke, dete är fortfarande lite jävligt.

Att köra i kö med en 6 m lång husvagn efter sig är inte roligt, två meter fram, stopp, två meter fram, stopp, så lite luft så det blir tio meter fram, men sedan stopp. Samtidigt skall man ju hålla koll på skyltarna så man i god tid kan börja byta bana innan man skall lämna E-6an och vika av mot Trollhättan. Det tog runt en timme att passera Göteborg, och det var i semestertiden, hur är det utanför semestern törs jag inte ens tänka på.

Nå vi kom fram till Hjulkvarnalund som campingen heter i Trollhättan, en trevlig camping utan em massa tingel tangel. Då vi bara skulle stå där en natt fick vi anvisat en plats där vi såväl hade plats för Ester som lätt kunde komma ut nästa morgon och nära servicehuset så Lotte inte skulle gå för långt.

När vi hade ätit skulle Ester ha en promenad, hon hade ju suttit i bilen hela dagen, bara avbrutit av ett par korta promenader när vi tankade och

En järnvägsbro som lyfter hela mittsektionen så skeppet kan passera
En järnvägsbro som lyfter hela mittsektionen så skeppet kan passera

åt lunch, så hon skulle ha en ordentlig tur. Det blev till att gå längs ena sidan av trafik kanalen ned till Strömbron sedan åter på några små holmar som var inbördes förbundna med små broar. En tur på en fyra – fem km.

Ett roligt ägg vi passerade
Ett roligt ägg vi passerade

Nästa morgon gick färden vidare mot Dalsland och Björn Arén. Vi hade en idé om att ta den via Håverud då det enligt kartan skulle gå en väg nästan direkt upp till Edelskog.

Det hade säkert varit en bra idé om det inte stod skyltar att fordon med släp inte fick köra på vägen, så vi fick åka upp till Åmål och sedan in i landet till Edelskog. Vi blev väl mottagna och åt en trevlig middag samt planerade vad vi skulle göra nästa dag. Det blev en tur till bl.a. Håverud och akvedukten där, vi provade även köra den väg där man inte fick köra med släp. Den var brant och krokig, det hade kanske gått, men det var nog klokt vi avstod. Björn bjöd på Lunch i Håverud, mycket trevligt

Lite bilder från Håverud kan väl avsluta denna första blogg. Dagen efter åkte vi hem till Nynäshamn i ett par etapper med stopp i Karlstad och Kungsör.

Turist båten är på väg genom plåtrännan
Turistbåten är på väg genom plåtrännan

Järnvägsbron och vägbron samt den nedersta slussen.
Järnvägsbron och vägbron samt den nedersta slussen.

Fritidsbåtar och kanoter i plåtrännan.
Fritidsbåtar och kanoter i plåtrännan.