Den 14 februari på förmiddagen reste jag med färjan till Gotland, Corina fick stanna hemma hos Joon då Rolf är allergisk och en vecka med ständig kontakt med Corina blir för mycket.
Resan gick bra, havet var i det närmaste kav lugnt, efter en timmes tid tittade solen fram, så jag var inställd på att det skulle vara fint väder när jag väl kom till Visby. Tyvärr blev jag grymt besviken, ju närmare vi kom Gotland, desto mera dimmigt blev det, så när vi kom fram till Visby var det ganska dimmigt.
När jag körde iland i Visby skulle jag först in till Kränku för att handla lite the åt Rolf, av någon orsak hade samtliga butiker uppe på norr som brukar ha Rolfs the slut på det. Det var snabbt klarat av sedan var det till att krångla sig ut ur Visby innerstad för vidare färd mot Hellvi.
Med tanke på dimman valde jag att köra över Slite, det är lite längre men det är mera raka vägar, den andra, kortare väg, över Othem är väldigt krokig och i dimma med okänd väglag tyckte jag det var bättre att köra över Slite.
Väl framme blev det ett mycket hjärtligt mottagande, jag kände mig verkligen välkommen. Nu skulle jag njuta en vecka tillsammans med goda vänner, nästan familj så nära vänner är det.
Jag hade bakat en Augusta kaka och hade med till Gotland, Rolf och Lena hade fixat the och kaffe, så vi började med fika, Rolf och Lenas dotter Seal kom in så vi var ett helt litet sällskap som tog hål på kakan.
Under kvällen berättade Rolf att han hade lagt ut en ny geocache i närheten, den blev släppt runt 20.00, men det var lite sent att gå på geocaching tur i mörker och dimma.
Lenas födelsedag.
En väsentlig orsak till att jag reser till Gotland i februari är att Lena fyller år den 15 februari. Sedan 2020 då Lotte var med, har jag åkt ned för att fira henne.
Så på morgonen blev Lena firat med sång och present när vi åt frukost, sedan tyckte de jag skulle dra iväg och försöka hitta den geocache som hade släppts kvällen innan. Det kunde ju vara roligt om jag kom först till att hitta den. Som sagt så gjort, kvällen innan hade jag lagt koordinaterna in i min GPS, så det var bara att starta bilen och dra iväg till S:t Olofsholm. Sedan blev det en promenad genom skogen fram till cachen. Ju jag blev först till att hitta den.
Oftast när det gäller geocache är det en historia eller en vacker utsikt, i detta fallet en historia.
Under kalla kriget byggdes det lite varstans på Gotland batterier av kanoner längs kusterna för att möta den lede FI innan han kom i land. Denna cache har anknytning till ett sådant batteri. Det blev nedlagt i början på 2000 talet och hela anläggningen blev fylld igen, nu är det enbart lite betong konstruktioner kvar som minne om det.
Geocaching tur på eftermiddagen.
Vi kom fram till att vi skulle köra en tur och geocacha på eftermiddagen, så Lena bredde en matsäck åt oss och Rolf fixade varmt vatten till Lenas ka´ffe samt the till oss två. Vi körde över till Sigsarve strand där det fanns ett par geocacher jag inte hade loggat, det blev lite längre än beräknat, eftersom vi lyckades köra fel i dimman, nå det var bara att vända bilen och köra tillbaka igen samma väg som vi var kommit. Sedan blev det rätt och vi kom till Sigsarve. Det var mera snö på den sidan av Gotland än i Hellvi, men det gick då att promenera ned till stranden, man skulle gå lite försiktigt. Efter en fin promenad längs stranden kom vi fram till ett litet fiskeläge jag inte ens visste fanns, så det var nytt för mig. Trots att Lotte och jag bodde på Gotland 21 år, finns det alltså fortfarande platser jag inte har besökt.
Stigen går längs stranden precis under klippkanten, det är med viss nervositet man passerar då det tydligt syns att bitar har ramlat ned under åren, likaledes såg vi även tydliga sprickbildning längst uppe, men inga sten ramlade när vi passerade.
Fiskeläget var helt okänd för mig så här kommer lite bilder från det.
Vi skulle hitta en geocache som låg en bit längre framme på stranden, den hittades snabbt utan större problem. På vägen tillbaka blev det ett par bilder mer från fiskeläget.
När vi kom upp från stranden var det dags för fika, smörgåsar samt the och kaffe. Vi var ganska ensamma, men det stod en tysk registrerat bil på parkering såväl när vi kom som när vi åkte, så helt utan turister är Gotland inte i februari.
Fredag
Rolf och Lena skulle till Slite för att bl.a. handla in det sista till Lenas födelsedags kalas på lördagen. Det var rejält dimmigt så jag stannade hemma, jag ville börja lite på bloggen och så kanske, om det klarnade en aning, köra ned till Sankt Olofsholm för att fota lite.
Det blev till att runt kl. 13.00 samlade jag ihop kamerautrustningen och drog iväg, jag parkerade samma ställe där jag hade parkerat dagen innan när jag tog cachen, sedan var tanken att jag skulle gå samma väg ut till där cachen låg. Det blev inte helt så, jag kom in på fel stig, roligt nog den Rolf och Lena hade föreslagit jag skulle gå dagen innan men missat, nu var snön i stort borta och då syntes den tydligt. Nå inget är så dåligt att det inte är bra för något: Jag fick några vyer över det gamla kalkbrottet och ett par bilder. Jag hade Svart/vit film i kamera så det ser helt annorlunda ut än i färg.
Så här är ett litet kollage av kalkbrottet i dimma.
Medan jag var där började det småregna, inte riktigt så man blev blöt men så det samlades en fuktig dimma på glasögon och kamera. Moderna kameror tycker inte om för mycket fukt, så det var till att skydda det mest möjligt och sedan torka av det när jag kom hem.
Lördag och Lenas födelsedags kalas.
Lördag skulle Lena fira sin födelsedag, hennes syster och svåger, Elisabeth och Anders, kom från Silte och hennes bror Dagge från Klintehamn och så naturligtvis Susanne och Peter med barnen samt Seal, men de bor ju alla närmast grannar, Seal på samma tomt och Susanne och Peter på gården som Rolf och Lenas tomt är avstyckat från.
Elisabeth hade förvarnat om att hon ville prata släktforskning med mig, så de kom lite tidigare så vi kunde få klarat av den biten. Det blev lite snack fram och åter, jag fick lite ny information, som jag naturligtvis kollade omgående, och Elisabeth fick likaledes ny information.
Fram runt midnatt droppade alla av, Dagge skulle sova över så han kojade i det ena gästrummet, jag hade ju redan blockerat det andra.
Söndag och en gammal väg.
Söndagen upprann med relativt hyfsat väder, det var ju inte bakande sol, men i alla fall tort så man kunde syssla med utomhusaktiviteter. Rolf hade upptäckte en serie geocache som ligger längs en gammal väg från 1600 talet, den går mellan två stora skatteheman, det ena i Fole och det andra i Lokrume, allt som allt är vägen 6 Km lång och det ligger 20 cacher längs den. De ligger så de första 12 ligger relativt nära varandra, sedan kommer det ett långt stycke utan några geocache och de sista 8 kommer igen inbördes nära varandra. Det finna parkerings koordinater i båda änderna av vägen.
Vi kom fram till att vi skulle köra i två bilar, Dagge i sin bil så han kunde köra hem när vi var klara med geocachandet, och vi andra i Rolfs bil. Rolf packade bord och stolar i bilen samt en liten trappstege som ersättning för en stol, Lena gjorda mackor och the samt vatten till kaffe för henne och Dagge, sedan bar det iväg.
Den första cache låg hittade vi vid en mycket modern väg och en inhägnad med aen massa kor, sedan av diverse småvägar till den första parkeringskoordinat, då det är en bit att åka från Hellvi till Fole var det dags för fika innan vi började promenaden längs den gamla vägen.
När vi hade druckit the och kaffe samt ätit de medhavda smörgåsar var det dags att ge sig iväg längs den gamla vägen. Den används fortfarande av främst de lantbrukare som har djur gående i markerna, men på vintern var det inga djur ute.
Vi fick först gå en liten bit åt fel håll så att säga, eftersom den första cache låg söder om parkeringsplatsen, medan resterande låg norr om den.
Den första delen av vägen var ganska lättgången, sum syns är det kalkstens häll och ingen snö. En bit inne på vägen var vi tvungna att ta en avstickare åt höger. Cache ägaren hade varit tvungen att flytta några av cacherne då de låg i en kohage och djuren var lite väl intresserade av såväl geocachare som gömmorna.
Sedan tillbaka på spåret igen för att fortsätta vår vandring, den sista vi kunde ta var en som het Klangstenen, det finns ett antal stenar på Gotland som klingar när man slår på dem med en annan sten eller liknande.
Efter att via hade tagit nummer 10 i serien, den som ligger vid klangstenen, började terrängen bli besvärlig, för det första var det inte längre kalkhäll utan mjuk skogsbotten och för det andra hade man kört med skogsmaskiner, så det var djupa hjulspår. Vi hade bestämd att nummer 11 och 12 skulle vara de sista, sedan skulle resterande tas från andra hållet. Men vara sig 11 eller 12 fanns kvar, träden de skulle finnas i var nedhuggna och grenarna låg i en hög på marken, inga geocache här inte. Så det var bara att återvända till bilarna och åka hem igen. Men vi fick en mycket trevlig eftermiddag ut av det.
Så har den vecka snart gått.
Det började ju närma sig slutet på min vistelse på Gotland i denna omgången, jag skulle resa hem onsdag eftermiddag med färjan.
Men lite mer skulle det bli innan jag reste hem. På måndagen var det inget vidare väder, men det regnade i alla fall inte, så Rolf, Lena och jag bestämde oss till att ta de andra geocache på denna gamla väg mellan Fole och Lokrume, men nu från norra ändan, det fanns även 2 geocache som låg utanför serien vi ville ta, de fanns i närheten av startpunkten. Så vi stack iväg efter lunch och loggade nummer 20 till och med nummer 14 i serien, sedan kom vi till det avverkade området samt at nummer 13 har lite väl hög terrängfaktor för oss tre pensionärer, men troligen finns den inte då den skall ligga inne på det avverkade området upp i ett klätterträd.
På kvällen kom det ett par nya geocache som var lagt ut till minne om en geocachare som gick bort nyligen, alldeles för ung men sjukdom kan ju drabba alla.
Så tisdag förmiddag drog vi iväg strax efter frukost för att hinna med dessa tre innan lunch, det lyckades att hinna med dem och att komma hem till lunch.
På eftermiddagen skulle Rolf och Lena till Slite för att handla och annat, jag bestämde att jag skulle ta en tur till Barläst för att fotografera lite innan jag körde till Slite för att handla lite fil och yoghurt att ha med hem dagen efter.
Barläst är ett gamalt kalkbruk som har varit igång från 1600 talet till början på 1900 talet, det finns 3 gamla kalkugnar, en kalklada och en basningskista från et båtvarv som också har funnits där.
Men efter att kalken var bränd skulle den ju släckas och lagras, det skedde i en kalklada innan den blev lastat på skepp som la till vid bryggan.
Som jag skrev innan har det varit ett båtbyggeri och därför finns en basnigskista så man kunde göra plankorna mjuka och böjbara. Som alltid när man kommer till gotländska fiskelägen eller liknande ligger det båtar upp och nervända och antingen väntar på våren eller väntar på att återgå till naturen.
Men allt roligt har ett slut, jag vill sluta denna blogg med en bild tvärs över viken mot Slite. Cementa, eller Haidelberg materials som det heter i dag, syns överallt på östra sidan av Gotland och naturligtvis när man står mitt emot vid Barläst.
Så tack för denna gången, hoppas ni har tyckt om min blogg.