Februari 2023 på Gotland

I vecka 7 var jag en tur på Gotland för att besöka mina (ja det var även Lottes) goda vänner sedan många år tillbaka, Rolf och Lena. Jag skulle fira Lenas födelsedag och samtidigt vara en vecka med goda vänner. Tyvärr kunde Corina inte följa med då Rolf har lite problem med pälsdjur.

Rolf och Lenas hus med Seals hus i förgrunden.

Det blev en mycket trevlig vecka med geocaching och trevlig samvaro. Under våra geocaching ture kunde vi konstatera att det redan var lite vår, även om det fortfarande var mitten på februari. En av de geocachare vi ville ta ligger vid Hångers Källa där det påstås Israel Kolmodin skall ha skrivit ”Den blomstertid nu kommer”. Enligt experter på Kolmodin är det osannolikt att han är upphovsmannen.

Källan rann så fint och precis utanför var det nyutsprungna snödroppar.

En av dagarna ville vi ta en serie coachar runt Tingstäde Fästning, det är en serie där man går från den ena platsen till den andra runt hela området. Jag trodde i min naivitet att fästningen bara var det som syns bredvid Tingstäde kyrka, men det är ju ett mycket större område som ingår i fästningen. Man lär sig så länge man lever.

Ett litet kollage från fästningen. Helikoptern är en gammal bekant för mig, den stod tidigare vid numera avsomnade Gotlands Flygmuseum inne i Visby.

Men vi var på många turer för att geocache, ibland var det promenader på naturstiger längs Gotlands kust, ibland var det inne i skog och mark vi hittade de små gömmorna. Ja vi hittade även annan på våra promenader.

Men det väsentliga med våra turer var nu det trevliga samvaro med goda vänner, vi hade allt som oftast fika med så vi kunde sitta ett ställa i naturen och ta en fika, oftast hittade vi ett bord och bänk. Men en gång fick vi sitta i bilen, plötsligt började det regna ganska kraftigt, så det fanns ingen möjlighet att sitta ute att fika.

PÅ den höger bild är det längs kusten vid Stenkyrka. Vi försökte ta en cache som ligger på den kalkklippa som sticker upp, men det var för svår terräng. Stålmannen har inte alls något med geocaching att göra, han satt på mitt i skogen.

Jag hade en av mina analoga kameror med mig, laddat med svart/vit film. På gamla dar har jag gått och blivit nostalgisk, så jag vill foto med film i stället för digitalt.

En eftermiddag var jag ute på Sankt Olofsholm, det ligger ju inte så långt från Rolf o Lena, det blev lite bilder därute från.

Utanför Sankt Olofsholm ligger en liten ö och så den gamla kvarnen på Sankt Olofsholm, nej inte vara sig kapell eller kors, men ser man gott efter ser man Cementa i Slite.

En av kvällarna blev det plötsligt en alldeles underbar himmel inne över land, ett färgspel jag inte har sett liknande på flera år.

Vilka färger det blev på molnen, alldeles underbart.

Bredvid Sankt Olofsholm ligger ett gammalt stenbrott, de las ned 1953 och har sedan mer eller mindre fått sköta sig själv. Naturen håller på att återta området. På lördagen som jag skulle resa hem om söndagen körde jag ned i stenbrottet för att få lite bilder, det blev blandat svart/vitt och färg. Det blåste rejält så vågorna slog upp på kalkstensklipporna.

Jag fick slå klaffarna ned på min mössa för att den inte skulle blåsa bort.

Naturen håller som sagt på att återta stenbrottet, det ger lite sjöar här och var, hur permanenta de är vet jag inte, skulle tro det är uttorkade på sommaren.

Det är inte många dm vatten i sjön, men det kan vara fint på sommaren med lite fåglar.

de sista bilderna i denna blogg är från det gamla kalkbrottet, övergett sedan 70 år tillbaka. Nu är ett intresant strövområde, om man har lämplig fotbeklädnad, annars kan det bli ganska blött.

Det finns gott om högar av kalksten, rester från brytningen, men de kan ju också ha en charm. Här upp mot kvarnen.

På kvällen, min sista kväll på Gotland den här gången, firade vi Lenas födelsedag, hon hade ju fylld år i veckan. En mycket trevlig kväll med Lenas syskon och hennes svåger, samt Rolf o Lenas barn, barnbarn och svägeson. Vi hade det trevligt och roligt. Ibland pratade Elisabeth, Dagge, Lena och jag släktforskning då jag ju för ett år sedan gjorde en databas åt dem.

På söndagen innen jag skulle köra in till färjan, fotograferade jag en mängd släktbilder som Rolf o Lena hade hittat fram. Så nu är det bild på fler personer i såväl Koppernagel databasen som i Rolf databasen.

Men allt roligt har ju ett slut, färjan avgick runt 16.00 och man skall vara där senast 45 min innan, så strax efter 13.30 startade jag mot Visby, jag hade efårr för mig att jag skulle ta en avskeds geocache som ligger på vägen in, så jag ville ha lite extra tid så det inte blev stressigt. Jag var inne i tid för incheckning och fick sitta en stund och vänta innan ombordkörning. Jag var hemma 19.30 till en stormande välkomst från Corina.

I augusti är planerna jag skall komma till Gotland igen, den här gången med husvagnen så Corina kan vara med. Sedan skall vi fira Rolfs födelsedag och njuta sommaren tillsammans med lite geocaching, släktforskning och allmänt trevlig samvaro.

Gotländska resan 2021

Även i år ville jag en tur till Gotland på eftersommaren, för det första för att det är allmänt trevligt att besöka Rolf och Lena i Hellvi, för det andra, eller kanske det borde vara det första, för att fira Rolfs födelsedag i början på augusti.

Så Corina och jag packade husvagnen för avfärd den 3 augusti, vi skulle åka med en färja som gick från Nynäshamn 20.35 och vara framme i Visby 0.00, det betad att jag var i Hellvi ca. 1.00 eller lite före, beroende på hur snabbt man kom av färjan i Visby.

Det blev sen avgång från Nynäshamn, det var många långtradare som skulle med, även många husbilar och husvagnar, men det som tog tid var nog all godset som skulle över till Gotland. Vi körde först ombord på färjan samtidigt med att den skulle avgå enligt tidtabell. Väl ombord annoncerade kaptenen att vi möjligen blev lite sena i ankomst till Visby, men att han skulle först köra in den försenade avgången. Vi var framme i Visby kanske några minuter efter midnatt, jag kollade helt ärligt inte.

Vi kom snabbt i land sedan var det till att köra upp till Träffpunkt Gotland och få kylskåpet igång igen, det skall ju vara avstängt på terminalområdet och ombord, naturligtvis krånglade det, så jag gav upp och satte farten mot Hellvi. Månen hängde med en liten nagel precis över horisonten när jag kom utanför Visby mot Slite. Det var inte mycket trafik, jag mötte väl tre bilar på hela sträckan till Hellvi.

Väl framme var Rolf fortfarande uppe, så han hjälpte med att få kopplat på strömmen så kylskåpet gick igång igen, nu på 220V, en liten promenad med Corina sedan koja. Jag hade glömd att stänga tagluckan när jag körde hemma från, så husvagnen var rejält nerkyld. Men med en fyrbent värmedunk bakom ryggen gick det att sova, ja och en extra filt blev det också.

Nästa förmiddag satte vi husvagnen på plats där den skall stå de närmaste 2 veckor, satte förtältet upp och flyttade in på riktigt. Peter, Rolf och Lenas svärson,  har kor på marken bredvid så de kom och tittade intresserad, Corina brydde sig inte det minsta.

Husvagnen på plats och förtältet rest, Corina sitter och njuter.

Efter lunch och promenad med Corina gick Rolf och jag igång med att försöka få cirkulationspumpen i värmesystemet i husvagnen att fungera. Den har inte fungerat ordentligt sedan Lotte och jag köpte vagnen 2014. Nå det är inte heller så ofta vi har campat så det har varit något behov, men i fjol när jag i slutet på augusti var iväg till Skåne, var det faktisk ett par kvällar där det var kallt i vägen, så jaga skaffade ett billigt värmeelement, det fungerade bra.

Nå nu skulle den bringas till att fungera om det gick, annars var det till att köpa en ny pump, men den kostar drygt 2000:- så det är ju något man drar sig för i det längsta.

På toppen av pumpen sitter ett litet kretskort, troligen avstörning för radio som vagnen har haft. På FaceBook har jag sett att detta kort ofta får problem med kall lödningar när det blir äldre. Så är bara problemet att få det av, det lyckades, sedan var det till att kolla hur det var med löddningarne. Ju det var ett par stycken som inte var bra, så Rolf fattade lödd pennan och lödde om dem, vi monterade åter kortet på pumpen och testade, det fungerade tillsynes som det skulle.

På kvällen satte jag termostaten på 19 grader och slog el-patronen på innan jag gick in till Rolf o Lene för kvällsfika, när jag kom ut i vagnen igen ett par timmar senare, var det en behaglig värme, alla element var värme. Jag justerade tempen lite ned och gick natt tur med Corina, sedan kröp jag i säng. Det var inte alls kallt på natten, det var behaglig temperatur att stiga upp till så vår reparation har lyckats.

På tal om att stiga upp, jag blev väckt kl. 8.00 av trompetkoncert, det var två tranor som stod på en angränsande åker och trompeterade, inte det sämsta sättet att vakna.

Tranorna spelar trompet.

Lite geocaching efter lunch

Efter lunch pratade vi om att det började klia rejält i min geocaching tarm, jag tittade i telefonen vilka det fanns i närheten. Rolf och Lena föreslog vi skulle dra iväg, de hade visserligen redan tagit dem alla, men så kunde vi fika vid en av dem där det skulle finnas et fika bord. Som sagt så gjort, vi packade det vi skulle ha med, Corina sattes i sele och sedan drog vi iväg. Den första var extremt enkel att logga, där behövde jag inte ens ta loss GPS:en från sin hållare i bilen. Sedan gick det iväg till nummer två. Där blev det ett litet missförstånd mellan Rolf och mig, så jag trodde han sa när vi skulle svänga av, han trodde jag tittade på GPS:en, så vi körde för långt. Nå det går ju att lösa. Vi hittade en plats att vända och körde tillbaka igen och kom in på rätt avtagsväg.

Första stopp var en cache med utsikt över brotet i Storugns, snabbt loggat, sedan bar det iväg till ett bronsålders röse där man har frilagt själva konstruktionen sp man kan se hur de var uppbyggda, inte bara en hög med sten, men en avancerat bygge längst inne. När den var klarat skulle vi till en s.k. multi, alltså en geocache i flera steg med lite regnande mellan varje steg. Även den klarades, sedan var det fika.

En kollage med bilder från vår geocaching tur den 5 augusti.

Efter fikan var den en geocache vid en gammal kvarnruin i Lärbro. Där visade det sig att det är skillnad på att geocacha med telefon och GPS. Telefonen ville inte alls vara med, den plats jag skickades till var helt omöjlig. Så jag hämtade GPS:en och la in koordinaterna manuellt, så hittades den enkelt, GPS:en gav exakt rätt placering, telefonen ville fortfarande ha den 7 – 8 meter längre bort.

En gammal kvarnruin jag har passerat hundratals gångar när jag har kört till och från Fårösund eller någon annan ort norr om Lärbro

Innan någon frågar varför vi inte använde GPS från början, är orsaken att jag av någon orsak inte hade fått just den geocache in i min GPS. Varför vet jag inte.

En liten tur till Visby

Den 6 augusti skulle jag en liten tur till Visby, min geocache ”Corpus Christi” som ligger vid den katolska kyrkan i Visby, var i behov av en ny loggbok. Då det brukar vara många som loggar den under medeltidsveckan, så börjar den 8 augusti, ville jag ha en ny loggbok i den innan. Så jag startade från Hellvi runt 11.30 i hoppet om att det inte var för många människor ute inne i Visby, turisterna brukar först vakna till efter lunch, så var det i alla fall när vi bodde på Gotland. Men tydligen har vanorna ändrats på de gångna 15 åren. Det var gott om människor i stan, några av dem hade en liten konferens mitt i Hästgatsbacken så man knappt kunde komma förbi varken på den ena eller den andra sidan, de var ju noggranna med att hålla avstånd, nå förbi kom vi Corina och jag. Krogerna nere vid Stora Torget var redan välbesökta av såväl ätande som drickande gäster. Nå vi kom ned till kyrkan, en hade parkerat sin bil precis utanför cachen, en finsk guide höll på att berätta något borta vid Polhem statyn, så jag kunde byta loggbok utan problem.

Sedan ville jag geocacha lite i Visby, bara ett par stycken på väg tillbaka till bilen innan P-tiden gick ut. En vid S:ta Maria och en vid Norrbacka Skolan, sedan var det dags att köra tillbaka till Hellvi igen

Alla har bilder av S:ta Maria från sydsidan med Swertingska kapellet, här är en bild från norrsidan med S:t Clemens i bakgrunden.

Väl hemma i Hellvi var det dags att fira Rolf som fyller år, det blev en mycket trevlig eftermiddag och kväll med god mat, Corina fick också smaka lite.

I dag lördag är det ganska blött, det regnar mer eller mindre konstant. Corina och jag har varit ute på promenad, vi blev blöta båda två, så det blev till att torka när vi kom in i husvagnen igen, men SMHI lovar det skall bli sol i kväll och lite mindre regn i morgon, vi får väl se hur det blir med det.

Problem att cykla och en ordentlig åskknall.

Meteorologerna hade lovat det skulle bli torrväder och klarna upp runt 13.00 i dag söndag, det var även torrt men inte precis klart 13.00, tvärt om. Jag hade så smått planerat att ta den långpromenad jag alltid tar med hunden, Ester när det begav sig, och nu Corina. Nämligen markvägen upp till landsvägen mellan Othem och Hellvi, sedan den fram tills avtagsvägen mot Kyllaj, följa den till avtagsvägen mot S:t Olofsholm och sedan markvägen tillbaka igen till husvagnen, det blir lite över 5 km promenad. Just när jag skulle gå började det regna, så jag ändrade mig till att köra till Lärbro för att handla lite, så kunde jag ta promenaden när jag kom tillbaka. Väl tillbaka var det för all del torrt, men det började droppa igen så det var in i husvagnen med varorna och lägga det i kylskåp som skulle dit. Bäst som jag höll på kom ett ordentligt åskknall, det var nästan så man trodde husvagnen lättade från marken. Jag rev antennkabeln ut ur TV:n och sänkte antennen, men det kom inget mer, bara det ena. Det visade sig det hade slagit ned i luftledningarna för el ett hundra meter eller två från där jag står, så det var inte konstigt det lät så kraftigt. Regnet upphörde så småningom men det var fortfarande lite väl molnigt, så i stället tog jag min cykel för att göra den i ordning så jag kunde cykla med Corina, beslaget till hållaren för Corina skulle skruvas ordentligt fast. När jag var klar med upptäckte jag att bakhjulet var platt, konstigt jag hade ju cyklat på den i tisdags innan jag reste och då var det inget problem. Nå det fick vänta, nu var vädret klarnat upp så Corina och jag promenerade iväg. Vi fick en fin promenad, det var ju inte så varmt så det var behagligt temperatur att promenera i för oss båda.

Denna milstan med Gustav III:s monogram anger att det är 4 mil till Visby. Stenen står precis när man har svängt av från vägen mellan Othem och Hellvi till vägen ned mot Kyllaj.
Denna lilla sten anger vem som ansvarar för vägunderhållet på denna sträcka. Den finns på vägen ned mot S:t Olofsholm. Det är svårt att se, men det finns en inskription på den.

Väl hemma igen hjälpte Rolf mig med att fixa cykeln, som tur är hade han lappar och erfarenhet i att plocka av bakhjul med växlar och allt, något jag saknar eftersom det alltid var Lotte som fixade med cyklarna.

Vi fick lappat hjulet, monterat det på cykeln igen och justerat in växlarna, nu skulle jag prova en tur med Corina. Det gick fint när hon väl hade kommit underfund med att det inte gick att stoppa upp och börja lukta på något i vägkanten. Vi körde väl en km. eller så på landsvägen mot S:t Olofsholm och så naturligtvis markvägen upp till landsvägen, så allt som allt blev det väl drygt 2 km. hon fick springa.

Geocaching längs ostkusten

Måndag eftermiddag beslutade vi att vi ville geocacha lite längs ostkusten, det var flera cacher jag inte hade hittat och även några Rolf o Lena inte hade hittat. Så vi packade fikakorgen och drog iväg.

Den första var ganska nära, i Hide närmare bestämd, ett fiskeläge som efterhand var ganska moderniserat, inte många gamla fiskebodar kvar, men desto fler sommarstugor och bryggor med moderna plastbåtar. Av någon orsak hade jag inte fått cachen in i min GPS, så jag använde telefon, igen var telefonen rejält ute att cykla i förhållande till var cachen skulle vara. Rolf hade fått den in i sin GPS och hittade den så vi båda kunde logga.

Tillbaka till stora vägen eftersom de andra geocachar vi skulle logga låg söder om Slite ned mot Gothem.

Vi svängde av från stora vägen ned mot stranden och kom till ett fiskeläge där det ligger en flyktingbåt från Andra Världskriget. I slutskedet av Andra Världskriget var det många från Baltikum som flydde till Sverige i takt med att Röda Armén ryckte fram, de flydde i alla möjliga farkoster, däribland många öppna roddbåtar, de flesta begärda Sovjetunionen att få tillbaka, men några blev kvar på de gotländska stränderna. detta är en av dessa flyktingbåtar.

En flyktingbåt från balternas flykt under slutet av Andra Världskriget

Vi fortsatte vår färd söderut, förbi Vike Minnesgård där vi också skulle ta en cache. Det fanns bl.a. en EarthCache som jag ville logga, det är något naturfenomen där man skall svara på vad man ser och ofta är det en ytterligare fråga att svara på där man får konsultera Google eller något liknande. En fornborg och lite annat. Sedan tyckte vi det var dags för fika.

En typiskt stenstrand att fika vid. En pyntat julgran ganska nära och Gyle fiskeläge. Precis bakom Rolf syns ön Sildur, en av få öar runt Gotland med något som påminner om skog.

Resan fortsatte söderut, vi skulle bl.a. till en rekonstruerat kutbod. Det var så att man tidigare bedrev säljakt längs kusten på Gotland, för att ha något att övernatta i byggde men en liten bod där det gick att sova och kanske även äta.

Kutboden, en rekonstruktion.

På väg till denna cache körde vi av en lång skogsväg, vi mötte ett gäng kvigor strax innan boden, de var väldigt nyfikna så när vi skulle köra där ifrån igen fick vi nästan peta dem bort med bilen, nej det räckte med att jag använde hornet, så flyttade de på sig, men de var inte glada för att köra det.

Det hade efterhand blivit sent, så vi började fundera på hur mycket mer vi skulle hinna med, det blev till att köra till Storsund, en lågvattnet fågelsjö som ligger söder om Gothem. Medan vi bodde på Gotland var jag ofta där för att titta på fåglar, bl.a. tranor, tyvärr var de ofta långt borta så bilderna blev inte så bra. Men nu var det perfekt, fint ljus och ett par tranor relativt nära fågeltornet.

Tranorna i Storsund.

Efter att ha beundrat tranorna var det en geocache vi skulle hitta, vi skulle räkna plankor på översta plattformen och steg på trappan upp till den. Vi kom nästan rätt i siffror, i alla fall så nära att vi kunde se cachen och logga den. Rolf hade en mer i närheten som han skulle logga, en jag hade loggat i fjol, så vi körde fram till en parkering vid starten på den spång som har anlagts och promenerade till den. Sedan var det dags att sätta kursen hemöver. Vi hann precis till Slite och kunde köpa lite mat innan de stängde. En väldigt fin dag som resulterade i 10 hittade cacher för min del.

SMHI är ikke vad det var på Pohlmans tid!

Tisdag hade SMHI lovat torrt men grått på förmiddagen och sol på eftermiddagen. Det var soligt på morgonen och regnmolnen verkade mycket avlägsna, ja de syntes faktisk inte alls. Tyvärr mulnade det till mer och mer ju längre fram på dagen vi kom, slutligen var det inte bara grått, det var även regn, en ordentlig skur var det. Nå det slöt och klarnade upp igen, så jag drog iväg för att gå en promenad med Corina samtidigt med att jag ville gå en stig några systrar har gjort för barnen med lite troll och annat roligt för barn, en stig där Rolf har lagt 3 geocachar, dem skulle jag naturligtvis ta. Det lyckades medan det var torrt, jag fick även handlat lite mat i Lärbro och satte kursen hem mot Hellvi igen, sedan kom regnet men jag hann då in i förtältet med varorna.

Onsdag hade SMHI lovat regn en stor del av dagen, så jag tyckte det kunde vara en bra idé att köra på besök hos gamla vänner från församlingen i Visby. Morgon sol och förmiddags sol, svarta moln började torna sig upp runt Hellvi, men det var ju förväntat. Rolf tyckte dock han kunde klippa gräset medan det var torrt, även det lyckades. Jag körde vid 12.00 då jag skulle in i Södertorgs Järn för att se om de hade en 8 mm slanganslutning till gasolen i husvagnen, jag vil gärna kunna använda gasol pannan och det kunde jag inte med den reduktionsventil som satt på flaskan. När jag kom till Vägume kom regnet, när jag kom fram till korsningen där man kör över vägen mellan Lärbro och Slite vräkte det ner, ju närmare Visby jag kom desto mindre regn blev det. På Södertorg sken solen. Södertörns Järn är för oss hundägare en mycket sympatisk affär, de har en skylt på dörren att de gärna klappar hunden så man skall inte låta den sitta i bilen. Mycket trevligt, önskar fler butiker hade en sådan skylt.

Jag hade ett par trevliga timmar tillsammans med Astrid i Sanda, på vägen hem igen skulle jag förbi Roma och tanka, men jag hade sett att det låg två geocachar i Stenkumla som jag ville ta på hemvägen, så även om det inte är den kortaste vägen körde jag via Stenkumla och Visby till Roma. Den ena av coacherna har en lite otäck historia, den ligger nämligen vid Stenkumla avrättningsplats där den sista offentliga avrättningen i Sverige ägde rum 18 maj 1876, det var Konrad Petterson Lundqvist Tector som blev avrättat, han var tillsammans med en kumpan dömt för dubbelmord och ett flertal stölder i Sörmland och på Gotland. Kumpanen avrättades samtidigt i Malmköping.

Stenkumla avrättningsplats med info tavla om bl.a. Tector.

Sedan fortsatte resan med nog en geocache i serien Gutejul som mycket passande låg vid Tomte. Väl hemma berättade Rolf att de inte hade fått en droppa regn hela dagen, det hade gått runt men inget hade fallit ned.

Naturstig runt Alvena änge!

Ett gotländsk änge är något speciellt, även om de inte längre har någon praktisk betydning i lantbruket, hävdas de fortfarande av frivilliga krafter. Alvena änge ligger i Vallstena på Gotland, man har lagt en naturstig på totalt 6 km men med möjlighet att avkorta den till 2,5 km i anslutning till änget. Denna stig beslutade vi att gå den 12 augusti, Rolf har problem med ben och rygg, så vi tog den avkortade delen av stigen. En alldeles underbar tur där vi såg mycket fint och intressant. För vår del var det naturligtvis extra intressant då det ligger ett antal geocachar längs naturstigen, de skulle naturligtvis loggas, 7 stycken blev det totalt.

Ett stort flyttblock från istiden ligger längs stigen. Under årens lopp har vatten och is sprängt det i mindre bitar, men det är fortfarande stort.

En annan sevärdhet, naturligtvis även denna med en geocache, var en mycket gammal och mycket stor alm, ett verkligt vackert träd som jag hoppas många generationer kommer att få glädja av framöver.

En stor, gammal vacker alm, Lena står och beundrar den.

På vägen hem skulle vi besöka ett annat änge för att ta en geocache, det var en cache som var förbehållit de som hade loggat minst 1000 cacher på Gotland, jag har bara loggat 693 så jag fick inte logga den, men Rolf klarat kriteriet så han kunde logga den. Sedan var det hem och laga mat samt ge Corina mat, det var efterhand långt över den tid vi normalt äter, men det blir så när man har trevligt.

Mer geocaching och lite annat.

När jag är på Gotland och besöker Rolf o Lena blir det mycket geocaching, det var Rolf o Lena som för många år sedan fick Lotte och mig igång med geocaching, så utöver att ha allmänt trevligt tillsammans är vi ofta ute att geocacha om det är bra väder.

Här ville vi ta lite cacher som vara sig Rolf o Lena eller jag har loggat förut, vi började i Tingstäde vid träsket, där fanns en vid badplatsen som jag inte hade loggat, sedan var det ett par andra i närheten, bl.a. en i en serie som har lagts ut av den svenska geocaching organisation, en geocache i varje landskap. Vidare gick färden till File Hajdar nästan på andra sidan träsket, så det var till att köra runt. Där skulle finnas en cache vid en VW typ 1, alltså den som populärt kallas ”skalbagge”. Solen hade gömd sig bakom ett lätt molntäcke, så det var inte så varmt, men det gick då. Vägen dit blev allt sämre och sämre så såväl Lena som jag började uttrycka bekymmer om hur deras bil klarade det, slutligen blev det till att parkera och gå de sista par hundra meter genom en ganska snårig terräng.

Väl framme började vi undra hur den hade hamnat där, det fanns ju ingen väg in.

Rolf o Lena står bredvid VW vraket.

Mest troligt är väl att någon för många år sedan, har använt platsen som ett privat skrotupplag eftersom det fanns mycket annat än VW vraket. Inget okänd fenomen tyvärr.

Enligt SMHI skulle det vara torrt hela dagen, men tydligen hade någon glömd att ta vädergudarna i ed, eftersom det började småregna när vi skulle gå tillbaka till bilen igen, inte mycket, men dock så vi blev lite blöta eller fuktiga skall man kanske säga.

Men det var fler cachar som skulle tas, så vi tog oss ut från området och satte kursen mot nästa. Här var vägen avspärrat efter att vi hade kört ett par KM, de sista knapp 500 meter fick man gå, så Lena o jag med Corina började traska på, nu var det torrt igen så medan vi gick plockade Rolf fikat fram, det var bredvid en myr så det var en fin plats att fika. Vi hittade cachen och satte kursen tillbaka igen mot bilen, så började det regna igen, Rolf fick plocka stolar och allt in i bilen igen och Lena samt undertecknade blev fuktiga igen. Vi fortsatte vår färd och loggade ett par cachar mer. Vid Hejnum bygdegård började solen titta fram och regnmolnen att driva bort, så där fick vi sent omsider vårt fika.

Rolf hade sett det skulle finnas en serie cachar på Hejnum Hällar, de skulle alla gå att köra till så de borde kunna tas snabbt, det var ju efterhand sent på eftermiddagen och det skulle handlas lite i Slite innan vi var hemma. så vi satte fart, hittade starten på vägen, det var ju ingen autostrada precis, men den gick då att köra på med försiktighet, de olika coacherna hittades och loggades lätt. En av dem var vid ett stort torn som står mitt i området, om det är ett utsiktstorn eller ett minne från kriget så det är ett luftbevakningstorn vet jag inte, men jag tror mest på det första. Jag ville upp i det för att ta en bild av utsikten, den var imponerande.

En fågel hade bygg bo på ett av trappstegen, Rolf och Corina nedanför tornet och utsikten mot Slite och Cementa.

Det var sista cachen för dagen, allt som allt blev det 14 stycken vi loggade på den turen. Nu var det hög tid att komma till Slite och handla sedan hem och laga mat. Vi var hemma runt 20.00 så det blev sen middag. Men en härlig dag med goda vänner och geocaching.

På tur med Corina på Norra Gotland.

Lördag tog Corina och jag på tur ensamma till norra Gotland, jag ville hitta några geocachar jag inte hade hittat innan och ta lite fotos med den gamla Contaflex från bl.a Bläse Kalkbruk.

Vi började med att besöka Groddagården, en gammal gotlandsgård med anor från 1700 talet. Tidigare var den berömd för sina spelmän, flera stycken kända spelmän har varit ägare till gården. I dag är den hembygds gård för Fleringe socken.

Groddagården är en typisk gotlands gård med en s.k. enkelstuga som mangårdsbyggnad, denna är i 2 våningar och vi ser gaveln av den på bilden.

Det går att komma in i mangårdsbyggnaden och se hur den är inredd, Corina och jag var naturligtvis inne för att se det. Ett mycket intressant besök, vi gick även upp på övervåningen för att se hur salen såg ut, ett mycket vackert rum.

Salen på övervåningen i Groddagården. Salen användes enbart vid speciella tillfällen som jul och bröllop. Lägg märke till målningarna på väggarna.

Efter att ha besökt Groddagården körde vi till Bläse kalkbruk. Själva brottet är nedlagt sedan många år tillbaka, bruket är numera industrimuseum, ett mycket intressant sådant som jag har besökt flera gångar. Från bruket går en liten järnväg ut i brottet. Brottet i sig är en mycket populär badplats på somrarna även om det i dag inte var några badande. Corina passade på att släcka torsten i det fina klara vattnet.

Bläse kalkbrott. Om man ser noggrant efter kan man se järnvägen nästan mitt i bilden.

Corna och jag fortsatte till andra cachar på Norra Gotland, ja jag tog även ett bar bilder med Contaflexen av Bläse Kalkbruk från vägen mot Kappelshamn.

Efter att ha loggat sammanlagt 6 geocachar var det dags att köra tillbaka till Hellvi igen, först ett stopp på Coop i Lärbro för att handla lite, sedan hem till husvagnen.

Lenas bror Dagge hade kommit på besök för att fira Rolfs födelsedag i förra veckan, då kunde han inte vara med då han jobbade kväll den veckan. Vi fick en trevlig kväll med god mat och tårta.

Blåst och regn samt slut på denna resa.

Söndag blåste det rejält, Corina tordes inte vara inne i förtältet för att duken fladdrade så mycket. Jag satt duken extra fast och stängde en dörr i tältet, det var dumt skulle det visa sig. Sedan åkte jag iväg på eftermiddagen i det fina vädret, frånsett blåsten , för att logga lite cachar, bl.a en ny i Hörsne prästänge, det har jag aldrig sett så det kunde ju vara roligt, jag ville även logga ett par i Bara.

Bara ödekyrka som fortfarande används ibland, kyrkogården verkar även fortfarande vara i bruk.

Jag hade även planer att åka till Dalhem och få lite fotos på museumsjärnvägen. När jag hade besökt Hörsne prästänge såg jag att jag hade fått en bild från Rolf, han hade tjudrat tältet till en vält då gavlen höll på att blåsa bort. Jag ringde och vi kom överens om att jag nog skulle snabba mig hem. Så jag körde iväg mot Gothem som jag trodde var det snabbaste, undervägs fick jag reda på att det hade lugnat ned sig och de hade öppnat den dörr jag hare stängt, så var det inte så mycket tryck på gaveln längre eftersom vinden kunde blåsa genom tältet. Jag gjorde därför ett snabbstopp vid Norrlands Fornstuga som jag trots att vi har bott på Gotland i 22 år aldrig har sett, det tog väl 5-10 minuter att se den och logga den cache som finns där. Jag tog ett par bilder med den gamla Contaflex sedan fortsatte jag.

När jag kom hem till Hellvi kunde det konstateras att tältet hade fått ett par små revor samt att en stropp till en bardun hade lossnat, vinden hade mojnat så nu var det ingen fara.

Strandpromenaden i Visby, en del av äventyrscachen ”Visby gamla stadsmur”

Måndag eftermiddag körde vi alla 4, Rolf, Lena, Corina och jag in till Visby. Det finns 3 så kallade ”äventyrscachar” i Visby. Det är cacher där man starter ett ställe, får en fråga man skall svara på, sedan får man reda på var man skall gå därefter, en ny fråga o.s.v. Vi ville ta en av dessa som gick runt en del av Visby stadsmur, den skulle sedan avslutas med en ”bonuscache” alltså en vanlig cache med loggbok. Vandringen runt gick bra, vi hittade alla 5 platser, svarade rätt på alla frågorna och skulle så ta bonuscachen, döm om vår besvikelse när den visade sig vara borta. För att göra det än värre fanns det inget öppet fik där vi kunde fika och Lena kunde få kaffe. Nå det var bara att sätta kursen hemöver med stopp på vägen för att geocacha, det blev till sammanlagt 9 cacher vi tog på den turen.

Tisdag var sista hela dagen på Gotland för Corinas och min del, Rolf o Lena skulle veckohandla så jag satte Corina i bilen och körde till Dalhem och museumsjärnvägen, jag ville ha lite bilder av den med Cotaflexen och det fanns några cachar jag ville logga. Vädret var soligt och prognosen sa det skulle vara så hela dagen. Jag räknade med att vara hemma igen runt 4-5 på eftermiddagen, sedan skulle förtältet plockas ned och husvagnen vändas, så det var lättare att koppla och köra med den onsdag när jag skulle till färjan.

Hesselbý station med Centralföreningens packhus ( I dag heter de Lantmännen)

Det började inget vidare med två geocacher jag inte hittade, den ena har jag sedan fått reda på ligger 20 meter fel i förhållande till koordinaterna och den andra är möjligen lite av en slamkrypare. Det får jag reda ut nästa gång jag kommer till Gotland. Medan Corina och jag promenerade och loggade cache, ju jag hittade 2 stycken geocacher, såg jag plötsligt mörka moln komma drivande in söderifrån, det såg inte alls bra ut, det kunde ge regn, så vi satte kursen hemöver i hoppet om att vi skulle hinna plocka ned förtältet innan regnet evt. kom, dock kunde jag inte låta bli att stoppa i Bäl för att ta en cache som låg precis bredvid vägen vid det gamla godsmagasin vid Bäl Station. Jag skulle handla ett par saker i Slite så jag stoppade upp vid Coop. Precis när jag satte mig in i bilen efter att ha handlat kom regnet. När jag kom fram till Hellvi vräkte det ned. Men det upphörde igen efter 10 minuter. Jag packade ihop campingbordet och la det in i bilen, Rolf och jag plockade förtältet ned och la det in i ett av utrymmen från det fortfarande var lantbruk så det kunde torka. Lena kom och hjälpte med att vända vagnen och putta den fram så det blir enkelt för mig att koppla i morgon. Sedan var det en trevlig avskedsmiddag och en mysig kväll tillsammans med goda vänner.

Denna vistelse på Gotland är slut, nu får vi se när jag kommer till Gotland igen, om det blir till nästa sommar eller om det blir innan ev. till Lenas födelsedag i februari. Vi får se. Det är alltid vemodigt att resa från ön och de goda vännerna, men det kan inte hjälpas, det finns saker att passa i Nynäshamn också.

Slut på den gotländska resa 2021

 

 

 

 

 

 

Hans-Peter och Corinas skånska resa 2020

Rubriken på detta inlägg är en lätt anspelning på Carl von Linnés resor. Ingen jämförelser i övrigt.

Väl hemma från Gotland i sista halva av augusti kom jag fram till, att det fortfarande var så fint väder att jag ville ta en ny resa. Jag var väldigt sugen på att ta en tur till Skåne och hälsa på vänner samt en släkting, jag ville även en tur till Danmark och besöka familj där.

Så den 25 augusti bar det av igen med husvagnen, den här gången var det bara Corina och jag som skulle resa. Jag bestämde att vi skulle ta turen över Skanssundet, det är lite kortare än över Södertälje och det finns bra väg ned till Nyköping i form av gamla Riksettan. Så vi drog iväg strax före middag med husvagnen.

När vi kom fram till Skanssundet hade vi lyckats pricka färja personalens rast, nå inget dåligt som inte har något bra med sig, så kunde jag passa på att gå en liten promenad med Corina på skansen som har gett sundet sitt namn.

Corina inspekterar kanonen vid Skanssundet, hon sköt dock inte.

Det var egentligen ganska roligt att gå runt med Corina medan vi väntade, oftast när vi har kommit hit har vi antingen kallat köra ombord med det samma eller också har färjan varit på väg så det bara var några minuters väntetid innan ombordkörning och avgång. Jag kan i alla fall inte påminna mig att ha sett kanonen innan, men nu har jag sett den.

Väl över på den andra sidan sidan var jag i behov av att vara lite privat, jag såg då att det var en stor flock gäss som hade rastat på ängen nedanför p-platsen mot sundet.

Lite moderlig lycka och alla gässen

När jag hade gjort det jag skulle, och fotat gässen var det dags att fortsätta resan, men när jag skulle till att sätta mig in i bilen kom jag att titta på Corina. Hon hade satt sig på baksätet och tittade ut genom fönstret med den mest högdragna min jag har sett på länge. Jag kunde nästan höra henne säga: ”James kan vi så köra vidare”.

James kan vi så fortsätta

Vi fortsatte alltså resan ned genom Mörkö över bron till fastlandet och sedan på gamla Riksettan söderut mot Nyköping.

Jag funderade lite fram och åter om jag skulle köra upp på E4 vid Nyköping eller om jag skulle stanna i Nyköping över natten, det blev det senare alternativet.

Det finns en fin liten camping söder om Nyköping som heter Horns Udde, där har Lotte och jag legat flera gångar, så jag ringde och frågade om det fanns plats, det gjorde det så vi körde dit, parkerade husvagnen och betalade med Swish samt kopplade på el. Sedan körde Corina och jag in till Nyköping för att gå en promenad i staden. Vi parkerade vid Nyköping Hus slott och gick sedan runt lite, först på slottet, sedan lite ner på hamnen.

Borggården Nyköping Hus

Första gången jag var i Nyköping var medan vi fortfarande bodde i Ljungby, vi hade en SAAB 99 då och på vägen norrut med vår dåvarande husvagn, började den plötsligt låta konstig i motorn, den skramlade vid vissa varv. Vi var i närheten av Nyköping och på den tiden, runt 1980-81, fanns SAAB Ana fortfarande och hade huvudkontor i Nyköping. Så vi svängde av E4 in i Nyköping, hittade en camping utanför Nyköping på vägen mot Öxelösund, så skulle vi nästa dag in till SAAB Ana och prata med dem. När vi kom in till dem fick vi reda på att det bara var kamkedja som skramlade mot ventilkåpan, vi skulle bara inte varva motorn för mycket upp, så var det ingen fara. Glada i hågen gick vi ut på staden, de hade något inne på slottet, just den plats som syns på bilden, som het Nyköpings Gästabud, det gick vi in för att se alla 5, Lotte och jag samt våra söner Joon och Lasse och så vår hund Sam. Jag hade ingen aning om historien som låg bakom, vi hade ju bara bott i Sverige ett par år då, och Sveriges historia är väl inte det man studerar mest i danska skolor.

Nå Corina och jag gick alltså promenad i Nyköping ett par timmar, sedan tog vi bilen och hittade en pizzeria där jag köpte en pizza att ha med hem i husvagnen. Väl hemma åt vi så en riktigt god pizza, ju vi delade på den, Corina fick ett par bitar men inte för mycket. Sedan var det dags att gå kvällspromenad och så småningom koja så vi kunde komma vidare dagen efter.

Nästa morgon vaknade vi till en härlig solig dag, vi år frukost och gick morgonpromenad med Corina så hon fick gjort vad hon skulle.

Utsikten från campingen Horns Udde.

Resan fortsatte söderut, jag hade planer på att i alla fall hinna till Ljungby innan vi stannade för natten, så det var till att krångla sig upp på E4 igen och sedan söderut. Nå det gick nu smidigt tack vara bra skyltning på småvägarna.

När vi kom till Brahehus tyckte vi båda det var lagom med lunch och en liten promenad. Det är så praktisk på den rastplatsen, att det är ett flertal p-platser markerat speciellt för husvagns ekipage, så det är enkelt att komma såväl in som ut från dem även om hela ekipaget är närmare 12 meter långt.

Utsikt genom ett fönster ned mot Jönköping/Husqvarna

Efter att ha ätit gick vi promenad under motorvägen bort till Brahehus ruin. Vi gick lite runt såväl utanför som inne i ruinen. Det har genom åren fotats så många bilder av Brahehus, så jag ville ta ett lite annorlunda, därför får ni ingen bild av hela ruinen utan bara denna genom ett fönster.

Medan vi gick där fick Corina plötsligt för sig hon skulle upp att gå på muren, ja inte på den längst uppe, men på en bit som låg bredvid en gång ned till källaren på ruinen. När vi väl kom fram och skulle gå därifrån igen, tordes hon inte hoppa ned, så jag fick lyfta henne ned. Tur hon inte är så tung, men här sitter hon och väntar på att bli lyft ned på marken igen.

När vi kom tillbaka till bil och husvagn igen var det till att veva upp stödbenen bak och lyfta upp stödhjulet fram, ju efter att ha glömd det när jag körde till besiktning, kollar jag extra noggrant att det är uppe och spänt fast innan jag kör.

Det fina vädret vi hade när vi vaknade på morgonen blev långsamt sämre, efterhand blev det ett par rejäla regnskurar så vindrutetorkarna tidvis hade problem, så det var bara att sätta farten ned så antingen bilen eller husvagnen inte började vattenplana eller jag körde upp i någon framförvarande bil. Det är ju viktigare att komma fram i ett stycke än att köra fort, jag hade ju inte bråttom.

När vi kom ner till någonstans söder om Värnamo, jag skulle tro det var i trakterna av Lagan, höll man på med vägarbete. E4 runt Ljungby har sedan den anlades varit en 2-1 väg, säkert väldigt bra ur trafiksäkerhets, men förbaskat obehaglig att köra på med husvagn som fyller bra med sidospeglar i bredden. Nu skulle den alltså byggas om till vanlig motorväg.

Det blev ett himla svängande hit och dit, och gropigt som bara den då man tidvis körde på tillfälliga vägar och ibland på delar av den gamla eller nya vägen. Det hade tyvärr sitt pris.

När jag kom fram till campingplatsen i Ljungby och gick in i husvagnen, möttes jag av ett väldigt tråkigt syn: Ett av skåpen hade gått upp trots lås, min tekanna hade ramlat på golvet och hade gått i tusen bitar, min teburk med gotlandsblandning hade gått samma väg och gått upp, så det var te över hela golvet. Det var bara att börja sopa upp, försöka om jag kunde rädda något av teet och samla ihop bitarna av tekannan i en lämplig kartong tills jag kunde göra mig av med dem. Som tur är hade jag ett te ägg i husvagnen, så det fick träda till på ett par dagar.

Efter att vi hade parkerat var det dags för kvällsmat till oss båda, sedan ville jag en tur ned i Ljungby för att se hur staden såg ut nu. Vi bodde ju i Ljungby de första åren vi bodde i Sverige. Det var mycket ändrat men jag fick då handlat lite och fylld tanken upp på bilen så vi nästa dag kunde köra den sista biten till Malmö och Sibbarp Camping. Väl hemma i husvagnen igen bokande jag plats på Sibbarp Camping från torsdag till tisdag, när jag gjorde det på Internet sparade jag en hundring, och det gör man ju gärna. Kvällstur med Corina och sedan sova.

Nästa morgon bar det så av den sista biten ner till metropolen Malmö, vi stoppade ett ställe undervägs för att äta lunch och för att Corina kunde få komma ut och kissa m.m., ja jag ville också sträcka lite på benen och röra på mig. Även om sätena i bilen är väldigt bra, är det i alla fall bra tid efter annan att komma ut lite.

Vi var framme i Sibbarp runt 4 på eftermiddagen, satte husvagnen upp och efter mycket funderande om jag skulle sätta upp förtält eller nöja med med markisen, blev det markisen som sattes upp. Sedan kvällsmat och en promenad med Corina.

Sibbarp ligger ju fint söder om Limhamn precis vid fästet för Öresundsbron, det är väldigt stora gräsytor med enstaka små lundar av träd man kan promenera på med hunden. En härlig utsikt över Öresund till Danmark på den andra sidan.

Öresundsbron en kväll från Sibbarp

Nästa dag skulle jag fixa lite saker. Jag hade på Internet hittat en bilskrot i Malmö som hade ett nytt mittparti till fronten på min bil, det gamla var i bedrövligt skick och hade varit så all den tid vi hade haft bilen, nu skulle det bytas ut med ett nytt och snyggare. Han låg ute vid Jägersro så jag ställde in hans adress på min GPS så den kunde leda mig rätt genom Malmö, det kunde den inte. Av någon outgrundlig orsak leder GPS:en fel till just de adresserna i Jägersro, det var samma sak i fjol när vi skulle köpa Lottes promenadscooter, då ledde den oss också fel. Nå jag kom rätt efter ett telefonsamtal och fick min front, sedan skulle jag till IKEA för att köpa en ny tekanna, där ledde GPS:en mig rätt och jag köpte två likadana tekannor, så jag hade en extra om något skulle hända igen.

Hemma på Sibbarp igen gjorde jag i ordning till att grilla, jag hade köpt ett par hamburgare på Lidl och en av dem åt jag till kvällsmat. Den andra hamnade i frysfacket till senare användning.

Lördag hade jag avtalat med en släktforsknings bekant, Torgny Larsson, i Malmö att vi skulle träffas, naturligtvis vräkte det ned när jag skulle iväg så jag blev dyngsur. Han var inte så pigg på att få Corina in i huset, men han hade en övertäckt terrass som hon kunde sitta på medan vi pratade. Nå innan vi kom så långt hade regnet upphört och solen sken, så vi satte oss ut på terrassen samman med Corina och drack te samt pratade släktforskning. Torgny berättade att Elinelund låg ganska nära, så han förslog vi skulle ta en promenad dit. Elinelund är den gård där min morfars mor tjänade piga när han blev född.

Själva boningshuset är borta, men det står några stora lador som kan vara från den tiden, men jag tror det inte, de verkar för nya.

Det var hur som helst en trevlig promenad på en timmestid sedan åter till bilen och hem till Sibbarp igen.

På eftermiddagen fick jag för mig att jag ville köra ned till Bodarp där min morfars mor är född, det hus hennes föräldrar hade finns kvar om än i moderniserat skick. Så Corina i bilen och sedan bar det iväg till Bodarp.

Detta hus har tre generationer av min släkt bott i.

Det var roligt att se huset, jag har inte sett det förut, Torgny, som jag besökte på förmiddagen, hade hjälpt mig med att fastställa vilket hus det var. Jag har provat ta kontakt med den nuvarande ägaren, men han ville inte alls prata med mig, han var nästan oförskämt när jag ringde.

På söndagen havde jag avtalat med en släkting, Britt Roslund, att jag skulle besöka henne och hennes make för att titta på bilder och prata släkt. Hon är barnbarns barn till mon morfars moster, så i släktforsknings sammanhang är hon ganska nära släkt. Vi hade en väldigt trevlig eftermiddag och kväll och fick skannat in en massa bilder av släktinge, naturligtvis företrädesvis från hennes gren, men även en bild på min morfar där han sitter i knät på sin mamma, det är enda bilden jag har av de två tillsammans.

Här är Britt Roslund och jag på hennes terrass.

Efter lunchen gick Britts make och jag en promenad med Corina i kvarteren runt där de bor.

Måndag var lite extra spännande, jag skulle till Danmark för att hälsa på Lottes systerson John och hans hustru Anette, de bor i ett område, Ishöj, söder om Köpenhamn. Jag hade hört från Lasse att det var långa köer på Öresundsbron eftersom Danmark har gränskontroll mellan Danmark och Sverige p.g.a Corona och för att stoppa gängmedlemmar från att ta sig över.

Det gick hur smidigt som helst, jag blev vinkat in på Peberholmen, första danska ö på vägen över, en vänlig polisman tittade i passen, mitt och Corinas och vi fortsatte, det hela tog kanske 2 minuter.

Innan jag skulle till John och Anette skulle jag handla, såväl Lasse som Joon hade beställd danska specialiteter. Men först skulle Corina gå tur, jag parkerade utanför Johns hus där vi brukade stå med husvagnen, sedan gick jag en lång tur med Corina i området.  Så en tur till Ishøj Center och handla de saker Joon, Lasse och jag skulle ha, jag ville ju också ha lite danska specialiteter med hem till Sverige, allt packades i en kylbox med kylklampar och sattes bak i bilen under insynsskyddet, sedan ställde John det in i deras kylskåp och frös ner klamparna så de var kalla tills jag skulle köra hem. Det blev en trevlig eftermiddag sedan hem igen till Sibbarp. Nästa dag skulle vi ju resa hemåt igen.

En häger tisdag morgon

På morgonen efter att jag hade ätit frukost rullade jag markisen in och gjorde klart, sedan en promenad med Corina innan vi skulle åka. På den promenad upplevde vi något roligt, plötsligt kom det en häger flygande och landade bara några meter från oss, den verkade inte alls bry sig om att jag stod där med en hund och fotograferade den.

Normalt brukar de ju vara lite skygga och lätta så fort man kommer nära, men inte den här hägern, den travade värdigt iväg som om vi inte alls fanns där. Nå vi ville ju inte heller den något, vi skulle bara gå tur innan det var dags att checka ut.

Sedan bar det iväg norröver, jag ville inte köra E4 hem, jag ville köra över Växjö och sedan antingen ut till kusten vid Oskarshamn eller Västervik och ta E22 vidare norröver upp till Norrköping där E22 och E4 möts.

Så jag började köra, jag hade satt GPS:en in på Växjö och trodde i min naivitet att den skulle ta mig till riksväg 23 som går från Malmö över Växjö till Linköping, det gjorde den inte, jag upptäckte så småningom att den tog mig till E4 för att ta den upp någonstans antingen söder om Ljungby eller till Ljungby och sedan den vägen till Växjö. Jag upptäckte fadäsen i närheten av Lomma och satte så kursen in mot Lund där, jag kom in på E22 fram till Höör där E22 och riksväg 23 går åt vart sitt håll, den ena till Karlshamn den andra till Växjö. Det irriterande var att jag ju kunde ha kommit ut på rätt väg mycket tidigare om jag redan i Malmö hade följd skyltningen till Lund. Lärdomen av detta är att man skall kolla på en karta och inte bara lita på en GPS.

Nå iväg bar det, nu på rätt väg norröver mot Växjö. Jag körde in på en rastplats en bit uppe för att äta lunch, ja det var faktisk lite krångligt för mig att komma in på denna rastplats. Det var inte till att se när man kom på 23:an att rastplatsen låg liksom lite nedanför och bakom infarten till den, så jag körde först in på en p-plats som fanns i anslutning till rastplatsen, upptäckte så att infarten till själva rastplatsen låg bakom mig och att det fanns gott om plats att köra in med husvagns ekipage. In i bilen och sedan backa rakt bakut tills jag kunde svänga in i infarten. Sedan kom vi till en fin plats vid en sjö där jag kunde äta lunch och jag kunde gå en liten promenad med Corina.

Efter lunch fortsatte vår färd. Jag hade en idé om att vi skulle stoppa upp vid Huseby söder om Växjö och gå en sväng där i bruksmiljön. Jag har varit där för några år sedan med Lotte så jag visste det var väldigt fint.

Väl framme parkerade jag bil och husvagn, tog Corina ut och gav mig ner för bruksgatan för att titta på det. Det var ju utanför turistsäsongen så det mesta var ju stängt, men en souvenir butik var öppen så vi kunde få lite information, jag köpte en ask ”Kongen av Danmark” karameller och en bok om Huseby skandalen, den hörde vi mycket om året vi flyttade till Småland -79, fröken Stephens hade ju avlidit kort innan och testamenterat godset till Svenska Staten.

Bruksgatan med kvarnen till vänster.
Ett av de stora vattenhjulen vid den gamla smedja, numera souvenirbutik.

 

 

 

 

 

Kvarnen hade inte mindre än 4 stora vattenhjul så de kunde mala olika sortes mjöl samtidigt i den. Det var ganska imponerande att se ett av hjulen som de hade tagit upp för renovering, det var nog 3-4 meter i diameter och ett par meter brett.

Huseby slott

Corina och jag gick en tur i parken som finns bredvid slottet, gick även ned längs ån, Helge Å, som ger kraft till det hela och avslutade med att gå över en äng där det stod en gammal hästräfsa, en likadan som jag hade som leksak när jag var barn. Gräset var väldigt högt så Corina hade roligt med att riktigt gömma sig i det mjuka gräset.

Corina njuter av det höga mjuka gräs.
En hästräfsa som jag hadde när jag var barn.

Vi var väl vid Huseby en dryg timmes tid, ja det blev lite längre än planerat eftersom det plötsligt kom en skur, och vi ville inte bli genomblöta så vi gick in i butiken för att komma i torrväder.

De 6 åren vi bodde i Småland var vi ofta i Växjö, det var ju dit man körde när man skulle ha lite mer, de hade köpcentret Smarkand där det fanns alla möjliga specialbutiker och en stor Domus, det var även där specialist läkare fanns så såväl Joon som jag har varit där för ögonundersökning. Joon blev opererat för skelning i Växjö inte så länge innan vi flyttade till Gotland i 1985.

Jag körde till en liten campingplats i Öjaby strax utanför Växjö, Lotte och jag hittade den när det var släktforskardagar i Växjö för ett par år sedan. Den är inte så stor och de flesta platser är upptagna av långliggare från Växjö, men det finns fanns ledig plats när vi kom.

Jag parkerade husvagnen, rullade markisen ut och satte bord och stol ut, sedan var det dags att få lite att äta. Det var lite kyligt att sitta ute upptäckte jag men det gick.

Nästa dag körde vi in till Växjö för att se oss lite om, jag hade en idé om att gå en promenad runt Växjö sjön med Corina i det fina vädret, nu värdet bara problemet att hitta en parkering. Ja parkering hittade jag i och för sig, men hur betala för parkeringen, det skulle vara med mobilen och en app i denna, den fungerade av någon orsak inte i min mobil, sedan försökte jag i automaten, den var så länge om att svara att jag trodde den hade gått sönder, slutligen betalde jag med SMS. Sedan bar det iväg runt sjön en sträcka på en 4-5 km så det var en ordentlig tur.

Sedan vi var här senast för nästan 35 år sedan har det hänt mycket, den såg inte alls ut som jag mindes den, det var byggd flera stora bostadsområden i ena ändan som inte fanns då. Man hade även lite konst här och där längs sjön.

 

En av skulpturerna man passerar när man går runt sjön, enligt skylten är det konstnärens egen familj.

Vi passerade även ett annat konstverk som jag fick titta lite extra noggrant på innan jag blev säker på att det var ett konstverk, men det är det alltså.

Skall vi ta en fika här kanske?

Sedan var det tillbaka till Öjaby igen, ja först skulle jag handla lite mat, jag kom ihåg från släktforskar dagarna att det fanns en Lidl inte så långt från den hall där utställningarna var, så var det bara att hitta den, nå det gick smidigt, in och handla och sedan hem och äta kvällsmat.

Nästa förmiddag gick färden vidare norröver av riksväg 23. norrut mot Vimmerby, där jag skulle svänga från till riksväg 40 ut till Västervik. Första stopp blev Åseda där Lotte och jag för några år sedan övernattade på deras naturcamping, här blev det inte övernattning, men lunch och en promenad med Corina. Under lunchen funderade jag lite på var jag skulle stoppa för natten, om jag skulle stoppa i Västervik eller Valdemarsvik eller jag skulle köra längre upp mot Norrköping. Det blev till att jag bestämde jag ville fortsätta till Söderköping, även det en ort jag har besökt flera gångar, såväl med Lotte på semester som ensam medan jag hade min firma och importerade Exakta kameror och kikare.

För några år sedan låg Lotte och jag på en liten camping som heter Skeppsdockan, den ligger vid en gammal docka i Göta Kanal, den ville jag ligga på bestämde jag. Jag ringde och frågade om det fanns plats samt när receptionen stängde. Plats fanns det och det var gott om tid tills receptionen stängde.

Väl framme kunde jag konstatera att platsen hade blivit mer en dubbelt så stor, då jag hade hund fick jag en plats ret isolerat, så hunden inte blev stört av barn och andra camping gäster, som hon sa. Hon visste ju inte hur snäll Corina är. Nå det passade mig i och för sig utmärkt, enda nackdelen var att det var långt till servicebyggnaden, men det var ju bara för en natt, så det gick nog tyckte jag.

 

Infarten till dockan strax t.v om det röda huset.

När vi var här förra gången, Lotte och jag, var det endast den del där man ser en husvagn som var campingplats, nu sträcker den sig en bra bit till vänster utanför bilden.

När jag hade fått satt husvagnen upp och kopplat el, gick Corina och jag en lång promenad längs Göta Kanal till Söderköping. Campingen ligger nämligen strax efter man har kört över Göta Kanal på E22 och alltså har kört ut ur Söderköping.

Vi fick en mycket trevlig promenad och fick sett mycket på vägen. Det första ställe vi kom till var en gammal brovakts stuga, jag pratade med den gamla dam som bodde i den, och hon berättade att landsvägen tidigare hade gått bredvid stugan och det hade varit en bro över kanalen.

Den gamla brovakt stuga vid den gamla landsvägen som man ser brofundamentet t.h i bilden.

Vi fortsatte vår vandring över E22, det var en väldans trafik, det var precis vid arbetstidens slut så det var många som skulle hem, antingen till Norrköping eller Söderköping efter jobbet i den andra staden.

Det finns en fin promenadstig längs kanalen hela vägen från E22 korsar kanalen ned till Söderköping, Lotte och jag gick den ett par gångar när vi var där senast. Nu var det Corina och jag som gick den. Min tanke var väl att vi skulle gå till Söderköping och köpa glass eller evt. få en matbit, men det mesta var stängt och det var lite svalt att sitta ute att äta, så det blev bara en promenad.

Även längs Göta Kanal fanns det lite konst, vi kom förbi en liten grupp med kaniner som funderade på att ta sig över kanalen, ja alla utom en som nog ansåg det lite väl äventyrligt. Corina var så där lindrigt intresserad.

Kaninerna som funderar på att ta sig över kanalen.

Vi fortsatte vår vandrigt längs kanalen och tittade på de gamla packhusen, de flesta av dem verkar ha blivit ombildade till krogar med en ganska exklusiv meny och därmed prissättning, i alla fall de som var öppna. Vi fortsatte och hoppades på att hitta någon som sålde glass, vi hittade ett ställe men de hade enbart alla möjliga konstiga smaker så vi avstod från glassen. Nå så sparade jag ju de pengar, och det var ju inte så dumt.

Vi kom förbi en ganska konstig modell som stod på kanal bredden, det var en modell av S:t Ilians kyrka, det konstiga var att den var av järn och ganska patinerad, alltså rostig. Jag har aldrig hört om S:t Ilian än mindre om en kyrka till han ära. Det visade sig att kyrkan var från början på 1300 talet, den låg där Göta Kanal ligger i dag och den revs ca. 1530. Den upptäcktes när Göta Kanal byggdes 300 år senare.

S:t Ilians kyrka

Det står på skylten att man skall kunna se in i kyrkan genom rosett fönstret, det fanns även en knapp att trycka på, men tyvärr fungerade det inte.

Det var efterhand dags att sätta kursen hemåt igen till campingplatsen och få lite mat, det blev ju inget i Söderköping, nå jag hade i kylskåpet så det var ingen stor katastrof.

Jag vill avsluta denna berättelse med en sista bild från Söderköping. På motsatt sida kanalen är det ett högt berg, det går även en stig läns kanalen på den sidan, men det finns även en trappa upp till en liten utsikts paviljong på toppen av berget. När Lotte och jag var här senast, jag tror det var 2008 eller 2009, men jag är inte säker, gick vi upp för denna trappa, tidvis var den i ganska dåligt skick, men det gick. Där uppe från har man en ganska underbar utsikt över Söderköping och långt åt båda hållen längs Göta Kanal.

Utsikts paviljongen är vid den röda pilen.

Men denna bild vill jag avsluta berättelsen om vår skånska resa 2020.

 

 

Resan till Gotland 2020

Efter at det var klart med begravning och bouppteckning efter Lottes död, kände jag ett stort behov av att komma bort en tid. Jag behövde ladda batterierna som man säger.

Jag frågade våra goda vänner Rolf och Lena på Gotland om jag fick komma dit ner med husvagnen ett par veckor. Det gick alldeles utmärkt. Så jag bokade plats på färjan vecka 32 för att vara där fram till den 19 augusti. Joon ville också bort från Nynäshamn nåon vecka, så han kom med och skulle bo hos sin kompis Henrik inne i Visby.

Det var lite spännande för oss alla tre, Joon, Corina och jag, nå ja nog mest Corina eftersom det var första gången hon skulle resa med färja. Joon hade insisterat på att vi skulle boka en hundhytt fram och åter, tur var det eftersom Destination Gotland bytte ut färjan på hemvägen till en av de äldre färjorna med sämre placering av husdjur.

Rolf och Lenas hus där vi stod med husvagnen i 14 dagar.

Det är inte världens bästa bild, det är klippt från en liten videofilm som jag hade tänkt placera här, men det blev bara ljud, ingen bild.

Det var varmt, därför ligger Corina i skuggan och Rolf sitter under solseglet

Geocaching och annat på Gotland.

Det nästan första som hände efter att vi hade blivit etablerade, var att vi skulle fira Rolfs födelsedag, något som jag for skämmas över att jag hade glömd. Den enda ursäkten jag har, är att det var så mycket efter Lottes död, så det hade fallit i glömska. Nå presenten löstes snabbt, jag hade en flaska chianti stående i husvagnen, den fick Rolf. Jag vet han tycker om rött vin.

En rolig tillställning på lördagen med besök av Lenas syster Elisabeth och hennes make Anders samt av Lenas bror Dagge, Rolf och Lenas två döttrar Seal och Susanne samt Susannes make Peter och deras tre barn. En trevlig kväll med god mat och trevlig samvaro. Rolf och Lenas son Johnny kunde tyvärr inte vara med då han jobbade.

Vi var även ute att geocacha ett par dagar, första dagen hade vi Seal med, vi hade bestämd vi skulle till Fårö och ta cacharna som ligger med anknytning till Ingmar Bergman, det är en hel serie.

En av alla fusk raukar på Fårö från krigets tid. Då såg den säkert äkta ut från havet.

Det blev en trevlig tur på Fårö, jag har inte varit på Fårö på flera år, de senaste par gångar LOtte och jag har varit på Gotland på sommaren har det antingen varit för varmt eller också har vi inte haft lust att sitta flera timmar i kö för färjan. Tack vara Corona var det ingen kö så vi kom snabbt över.

 

Medan Rolf, Lena och Seal åt lunch, jag hade ätit innan vi körde, gick Corina och jag en liten promenad för att se på omgivningen. Jag har inte varit på denna delen av Fårö förut även om jag medan vi bodde på Fårö ofta körde dit upp antingen före eller efter den värsta turistsäsong.

Ett litet s.k. lambgifte, ett hus så lammen (som får kallas på Fårö) kan söka skydd

Det var rätt roligt att se denna delen av Fårö, medan vi bodde på Gotland körde vi aldrig ut den vägen, jag vet egentligen inte varför, men vi tyckte väl inte den var så intressant så det var mest på andra sidan och nora delen av Fårö vi kom.

Nu fick jag se något nytt och det var ju inte helt dumt.

Dagen efter skulle jag en tur in till Visby av två orsaker, för det första skulle jag hälsa på den nuvarande kyrkoherde i vår gamla församling, han har fika varje onsdag eftermiddag så det var ju ganska passande. Sedan ville Joon också att vi skulle träffas när vi nu var på Gotland båda två. Vi reste ju över tillsammans och skulle resa hem igen tillsammans, men han var samman med Henrik i Roma och hans föräldrar och jag uppe i Hellvi hos Rolf och Lena. Så efter att ha fikat gick jag en promenad i Visby, gick in i Botaniska trädgården en sväng, där har hänt mycket, ruinen av S:t Olofs kyrka har alla åren varit helt omöjlig att se, den har varit totalt överväxt med murgröna. Den har man numera frilagd så man kan se det som är kvar av kyrkan. 

Sankt Olofs kyrkoruin i Botaniska trädgården.

Det var ganska fint i Botaniska trädgården, ja det är det nu alltid om jag skall vara helt ärlig. Det var förvånande många människor även om det på inget sätt var trångt, det var gott om plats till alla så vara sig Corina eller jag blev trampade på eller klämde.

Men vi såg något ganska roligt, vi är ju vana från vi bodde i Visby att se turister i lite mer eller mindre konstiga kläder, ibland verkar det som de tror de är på stranden när de går och handlar i bikini. Nå men vi såg en äldre man promenera runt i Botaniska trädgården ikläd röda badbyxor, han var tillsammans med några andra äldre män och enligt dialekten absolut ingen turist, det var lite udda tyckte vi nog. Nå det var mycket varmt den dagen.

Nordre gravar ned mot havet.

Efter att ha gått genom Botaniska trädgården gick Corina och jag utanför muren och promenerade längs den upp mot Öster Centrum, en fin promenad fick vi.

Men vi skulle ju även hälsa på Joon, så jag satte Corina in i bilen och sedan körde vi ned till Norderstrand där vi mötte Joon, han hade varit att handla på Kränku åt såväl Lasse som mig så vi fick lite the med hem  till fastlandet. Deras theblandningar är speciella.

Joon och Corina vid strandpromenaden nedanför Norderstrand Camping

Vi hade en trevlig eftermiddag tillsammans innan färden gick tillbaka till Hellvi igen.

 

 

 

Mer geocaching på Gotland.

Väl hemma i Hellvi igen var det till att njuta av en trevlig kväll med svalor och avslappning.

Rolf slappar av i kvällssolen och Corina tittar på
Svalungar sittar på ledningarna mellan flygövningarna

 

 

 

 

 

Nästa dag for vi på geocaching igen, den här gången gick turen upp på nora Gotland i närheten av Ar och vägen ned till Bläse längs stranden, där fanns en serie cachar som jag ville ta, ja några av dem hade Rolf inte heller tagit, så det var lite till oss båda. Den här gången åt vi båda lunch innan vi körde hema från, Seal ville inte med, så vi stuvade lite om i min bil och körde alla i samma bil, Lena fick dela baksäte med Corina, det gick bra sa de båda två. Sedan bar det iväg upp till Ar på norra Gotland och cacharna runt de gamla kalkbrotten där.

Det blev tidvis en mycket skumpig väg där SAABen verkligen fick bekänna färg, nå det gick bra utan några missöden.

En av de första vi tog låg vid en fin badstrand där vi också passade på att fika.

Badstranden vid Ar.

Det fanns även en geocache vid stranden, den låg i den bit som sticker ut i bakgrunden. Efter fikan och promenaden ut till geocachen fortsatte vi vår färd ned längs kusten mot Bläse, medan vi stoppade tit som tät för att geocacha, Corina fick springa lös om det inte var andra i närheten, det tyckte hon var roligt.

Corina geocachar, nå ja hon springer mest och sniffar medan husse söker.

 

 

 

 

 

Det blev väl en 8-10 cachar på den turen, efterhand blev det lite sent även om solen fortfarande stod högt på himlen så vi kom överens om att följa Corinas uppmaning.

Vid den sista geocache demonstrrade Corina att nu var hon trött av det här, så vi körde raka spåret hem till Hellvi igen.

Det blev ett kort stopp på en liten pizzeria mellan Kappelshamn och Lärbro där vi köpte pizza att ha med hem, den blev satt längst bak i bilen av hänsyn till Corina som ju satt/låg på baksätet tillsammans med Lena.

En av de sista dagerna jag var på Gotland ville jag ta en tur till Storsund nere vid Gothem, det är en står lågvattnig fågelsjö som jag ofta körde ut till medan vi bodde på Gotland, det finns trana och häger samt många simmfåglar. Jag har inte varit där på nog 6-8 år, så det skulle vara spännande att se den igen tyckte jag. Jag ville även ta ett par geocachar som fanns där i närheten. Så Corina och jag körde iväg en eftermiddag.

Storsund i dag är nästan inte till att känna igen.

Det är en kollossal ändring det har skett på de åren som har gått sedan jag var här senast, det har kommit en ny spång och stig så man går en bit längs sjön innan man kommer fram till fågeltornet, men det har även försvunnit väldigt mycket vatten, så lite vatten som det var nu har jag aldrig sett förut. Men det var fint och Corina och jag

Interiören på Kyrkbinge såg

fick en fin promenad åt fel håll längs spången, jag hade nämligen parkerat där jag brukar parkera när jag är vid Storsund. Vi hittade även de flesta av de cachar vi hade satt oss för att hitta, det var faktisk bara en vi gick bet på.

På vägen tillbaka till bilen från den officiella p-plats till den mera uofficiella där jag hade ställd bilen, kom vi förbi ett gammalt såghus. Det var en vattensåg som fick vatten från en liten bäck som rann förbi, ja det fanns även en geocache som vi passade på att ta. Normalt kunde man bara såga på vår och höst när det var mycket vatten i bäcken, under resten av året var den i det närmaste torrlagd. Jag öppnade dören i ena ändan och tog en bild av interiören. 

En av de sista dagarna vi var i Hellvi gick Corina och jag ut till Fardume träsk, Rolf berättade att det gick en stig genom skogen inte alls långt från var de bor ned till träsket, den skulle Corina och jag naturligtvis prova att gå så vi travade på genom skogen. Det var en fin promenad fram till träsket, Corina fick springa lös så hon sprang nog dubbelt så långt som det egentligen är at gå, men hon njöt det.

 

 

Här ligger Corina i gräset med ett båtlik och på den andra bilden ett utblick över träsket.

Men allt roligt har ju tyvärr ett slut, vi skulle hem igen till Nynäshamn, vi hade bokat färjan kl. 17.00 den 18 augusti, så det var bara att packa ihop efter 14 mycket trevliga dagar tillsammans med Rolf och Lena, tack för er gästfrihet.

Jag vill avsluta detta inlägg med en bild av en milsten Corina och jag passerade på en av våra promenader i Hellvi.

Milstenen vid Hellvi

Årets resa till förbunds stämma och släktforskar dagar i Växjö

I år var förbundets stämma med tillhörande släktforskar dagar förlagd till Växjö. En stad som för vår del väcker gamla minnen. Vi bodde från 1979 till våren 1985 i Ljungby och Hamneda ca. 5 mil från Växjö, så det blev ofta en resa till Växjö i ett eller annat ärende. Roligt att återse staden efter så många år.

Men innan vi kom till Växjö skulle vi en tur till Malmö, jag hade via släktforskningen fått kontakt med en släkting, närmare bestämd min morfars mosters barnbarns barn, hängde ni med?

Henne skulle vi besöka och bl.a. titta på bilder av gemensamma släktingar.

Nå men mer om resan, vi skulle ju dit först.

Vi startade hemma från fredag den 24 augusti så vi inte skulle jäkta på resan till Malmö, Lotte klarar ju inte så många timmar stillasittande i bilen. Vi kom lite sen iväg från Nynäshamn, så vi bestämde att stoppa över på en camping söder om Nyköping där vi har varit förut.

Katastrof!

Men innan vi kom iväg från Nynäshamn hände en smärre katastrof. Höger spegel på bilen hade gått sönder, så jag hade köpt ett ”nytt” från en skrot och bytt ut det dagen innan vi skulle resa. När vi skulle iväg sa Lotte att hon hade ett paket liggande på ICA om vi inte kunde köra förbi att hämta det. Naturligtvis kunde vi det, det var ju ingen omväg. Väl dit var P-platsen knökfull, med husvagnen efter blir ekipaget ju ganska långt, närmare 12 meter så det är ju inte sådan lika att slänga in på en P-ruta. Jag parkerade längs en trave säckar med blomjord, så kunde man fortfarande komma ut från P-platserna, tyvärr kom jag en aning för långt fram så jag blockerade en bil som skulle ut. Jag backade ett par meter men var inte uppmärksam på att jag hade vridit ratten en aning, så husvagns speglet hängde fast i säckarna med jord och rev det nyss monterade spegel sönder, allt ramlade ner på marken. Det var bara till att samla ihop bitarna och lägga in i bilen. Husvagns spegeln hade lossnat från sin arm och jag klarade inte trycka in det igen, bilens spegel satte jag fast med gaffer tape. Vi körde in till Caravanhallen i Södertälje och frågade om de kunde fixa husvagna speglet, det kunde de och inte ville de ha något betalt heller. Det kallar jag service. Nu kunde jag sätta bilens spegel bättre fast med gaffer tape och sedan fästa husvagns spegeln. Det fungerade och höll hela resan, men jag skall fortfarande ha ett nytt spegel till bilen.

Och så börjar resan på riktigt.

Som jag skrev innan var första stopp Nyköping, det blir lätt så när man kommer från Nynäshamn och skall söderut, vägen från Nynäshamn till Södertälje är smal och krokigt samt tät trafikerat av tung trafik, så de fem milen tar minst en timme när man har husvagn med.

Campingen hade sedan vi var där i fjol fått nya ägare som hade rustat uppp den, nytt service ”hus” i form av en stur container som var inrättat med toaletter och dusch, när man väl kom i den var det inget som skvalrade om att det var en plåtcontainer som man ser på fraktfartygen eller lastbilarna.

Vi fick en plats bak informationsskylten, sdan var det bara att veva stödbenen ned och få lite att äta samt gå tur med Ester.

Här står vi bakom skylten på Horns Varv och camping i Nyköping.

Vi kan varmt rekommendera denna camping, smidig inloggning och inga krav på campingkort eller annat tjams. Betalning med swish om ingen finns i receptionen.

Nå vi skulle ju vidare på vår färd mot Malmö. Efter en god natts sömn och frukost drog vi vidare söderut.

Vi hade bestämd att vi skulle köra ned till Ljungby i Småland, där har ju bott engång och vi känner till campingen sdan tidigare, men den gick naturligtvis inte utan stopp på vägen. Vi valde att stoppa över vid Brahehus där det finns gott om plats för långa ekipage som vårt, speciella P-rutor för husvagnar och husbilar som, även om de inte är så långa, ju precis som husvagnen är bredare än en personbil.

Vi tog lite att äta och sedan gick jag en liten promenad med Ester över till Brahehus slottsruin medan Lotte gick på toaletten.

Här är Ester och jag på väg till slottet.

Det var ett konstigt väder den dagen, just här vid Brahehus var det fint väder, men vi hade kört genom flera regnskurer på vägen dit.

När man tittade ut över Vättern mot Västergötland sidan, såg det mycket skumt ut.

Det ser lite mörkt ut över Vättern.

Det blev då också så att vi ju längre söderut vi kom körde in i den ena kraftiga regnskur efter den andra. Sina ställen var det så kraftig regn att vi knappt kunde se många meter fram för oss, så det blev till att sätta farten ned för att inte riskera köra upp i framförvarande bilar eller vattenplana.

Vi kom fram till Ljungby lite sent så det blev även här bara till att äta, titta på TV en stund, gå tur med Ester och sedan koja.

Nästa dag fortsatta vi mot Malmö, det var samma elände som dagen innan, kraftige regnskurar om vartannat fram tills vi kom en bit ner i Skåne, så klarnade det plötsligt upp och vi hade en fin solig kväll.

Jag kunde gå tur med Ester nere på stranden, ja hon fick endast gå på stigarna, inte på gräset. Nå det var nu många hundägare som tog det med en nypa salt, så även Ester och jag. Huvudsaken är att man plockar upp efter hunden.

En panorama bild med skupturen för de danska flyktinge 1940-1945 i mitten

Det ligger ju ett litet fiskeläge bredvid Sibbarp Camping så Ester och jag gick genom det tillbaka till husvagnen igen, då såg vi detta roliga huset.

Undrar på om det är ett porträtt av husets innehavare?

Nästa dag skulle vi så besöka Britt och Kyösti, Britt är som sagt min morfars mosters barnbarnsbarn och hon har en hel del bilder av släkten i Malmö.

Först skulle vi ha lite att äta, en mycket delikat laxpaj stod på menyn, sedan skulle vi titta på bilder och prata släkt. Jag fotograferade några av bilderna med min telefon (rent otroligt så bra kameror dete finns i dagens mobiltelefoner), sedan skall Britt sätta namn på bilderna, det går tyvärr inte i mobiltelefonen.

Här sitter Britt, Kyösti och jag och tittar på bilder, fotografen Lotte finns med i spegeln.

Vi höll på till sent på kvällen med att prata släkt och titta på bilder, jag fick reda på en hel del nytt om min morfars moster Bengta. Hon sticker lite ut i forskningen då hennes make var en tvättäkta knöl, stack från familjen till Trollhättan och sa i folkräkningen 1911 att hustrun och barnen hade stuckit till USA, då levde de knapert i Malmö. Nå så småningom tog Bengta ut skilsmissa, inte en dag för tidigt enligt mitt tycke.

Nästa dag hade vi funderat på att åka en sväng över bron till Danmark, men vi ändrade oss och stannade på Sibbarp och slappnade av. Jag gick en lång promenad med Ester samtidigt med att jag geocachade, det blev några stycken, från campingen längs stranden ut under brofästet och så en annan väg tillbaka igen. Bredvid bron ligger en liten pir, rester från det bröts kalk i Limhamn, senare användes den när Öresundsbron byggdes, nu är det ett populärt ställe att fiska från.

Den lilla piren och en fiskare. Stranden vid Sibbarp

Jag ville som sagt gå en annan väg tillbaka, på vägen kom jag plötsligt förbi detta konstverk, det fanns ingen skylt med information och det står mitt i ingenstans. Tyvärr är flera av de färgade glasrutor sönderslagna.

Vem har gjort detta och varför står det här?

Dagen efter bar det av till Växjö, vi kollade med vår GPS och med ViaMichelin vilken väg vi skulle köra, båda föreslog E6/E4 till Ljungby och sedan riksväg 25 till Växjö, den var snabbast och endast ett par Km längre än Riksväg 23 från Malmö till Växjö.

Efter några timmar var vi framme vid campingplatsen i Öjaby, en liten ort som ligger några få Km norrväst om Växjö.

En mycket trevlig liten camping, ingen lyx precis, men det fanns det som skulle finnas och en underbar utsikt över Helgesjön på köpet.

Ester hade ju varit i bilen ganska länge med endast korta promenader medan vi hade kört upp till Växjö, så hon skulle ut att gå en ordentlig promenad. På denna kom vi förbi ett jernåldersgravfält som heter Hönsarör, ett stort röse har gett namn till hela fältet.

Här är röset Hönsarör i Öjaby. Ja och så Ester förstås.

Jag hade ju ingen karta och jag visste inte hur stigerna gick, jag ville ju inte gäna hamna ute vid Växjö flygplats som ligger i Öjaby, så jag frågade en dam som också var på hundpromenad hur de gick, det svar jag fick var väl lite så där, ett par dagar senare upptäckte jag att jag bara kunde ha fortsatt fram på stigen, så hade jag kommit till en gata som gick tillbaka till landsvägen. Nå så fick Ester och jag två promenader i ett fint område.

Den 31 juli var det förbundsstämma, den var förlagd till Utvandrarnas Hus som ligger granne med lasarettet och Växjö sjön, mitt i centrala Växjö. Det betyder att det är svårt med parkering, men jag hittade då en tom plats i lasarettets P-hus.

Själva stämman gick ganska lugnt til väga, det hettade till lite en gång när flerårsbudgeten presenterades, men även det klarades utan för mycket problem.

Här sitter präcidiet strax innan det går lös. Stämmoordförande Sigvard Jacobsson i mörk kavaj.

Efter stämman var det buffe på en närliggande krog, maten var det inget att klaga på, men jag undrar hur de har tänkt när de dukade. Stolarna stod så tät att man knapp kunde dra en stol ut utan att få hela raden med sig, och at sitte och äta var en mycket intim affär där man ständigt gnubbade sig åt sidomännen. Men som sagt maten var god, och det är väl det viktigaste på en krog.

Lördag och söndag var det slöktforskar mässa i en idrottshall i Växjö, Fortnox het den, den ligger i det område av Växjö där alla sporthallar och arenor är samlade. Som vanligt var det mycket att se och många människor vid de olika montrarna. Naturligtvis var mässan präglat av att Växjö är ett center för emigrantforskning, inte minst tack vara Wilhelm Mobergs romaner.

Ett blick utöver alla montrarna och besökarna.

Arkiv Digital passade på att presentera en ny databas lagom till mäsan, Sveriges Befolkning 1975. Mycket användbar.

Vi bodde som sagt på Öjaby camping och en dag gick Ester och jag ut till Öjaby kyrka för att se den, den är ursprungligen från medeltiden men blev hörjat av en brand 1908 (tror jag det var), där endast murarna stod kvar. Det mesta av interiören gick upp i rök. Den återupbyggdes och en del av interiören rekonstruerades, så nu fungerar den igen som kyrka.

Öjaby kyrka med klockstabeln som överlevda branden.

Söndag eftermiddag packade vi ihop och satte kursen hemöver, vi övernattade en gång på resan hem och var hemma måndag eftermiddag sent, efter en mycket innehållsrik resa till Malmö och Växjö.

Höstens resa till Släktforskardagarna i Halmstad

Sista helgen i augusti var det släktforskarstämma och dagar i Halmstad, vi skulle naturligtvis dit för att för det första deltaga i förbundsstämman och för det andra besöka mässan, det är ju alltid något nytt och spännande att se på en sådan.

Vi startade hemma ifrån på förmiddagen onsdag den 23 augusti och satte kursen söderut mot Ljungby där vi skulle svänga av mot Halmstad. Vi ville så långt söderut som möjligt första dagen så vi kunde komma fram i ordentlig tid på torsdagen, vi skulle ju ev. handla lite i Halmstad och jag ville inte komma fram i sista minuten innan stämman fredag eftermiddag.

Första stopp blev Värnamo, det var väl lite längre än vi först hade tänkt oss köra första dagen, men det blev bara så. En liten trevlig campingplats som ligger längs Lagan. Vi kom fram i sista minuten innan de stängde för kvällen, chefen sa något om att det säkert blev kallt på natten. Ju det skall jag lova för det blev, vi fick sätta värmen på i husvagnen för att inte frysa. Nästa morgon vaknade vi till sol och värme, en riktig skön dag som et kan vara på eftersommaren. Det var inte till att fatta att det kvällen innan hade varit nästan frost. Vi gav oss god tid med att packa ihop och drog så iväg vidare på vår färd.

Vi var framme i Halmstad fram på eftermiddagen torsdag, fick anvisat en plats nära servicebyggnaden så Lotte inte hade så långt att gå för att komma på toaletten. Denna campingplats var raka motsatsen till Värnamo, den är enormt stor med inrutade kvarter med gatunamn, ja nästan som en hel stad. Det blåste som bara den, men vi ville i alla fall försöka sätta upp vår markis för att få lite skugga och skydd mot regn precis vid dörren. Sätta den upp gick väl bra men efter en knapp halvtimme hade vinden lyft så mycket i den att en av stängerna ramlade och markisen fladdrade, så vi plockade den ned igen.

Nästa dag var det stämma med efterföljande buffé där jag skulle ha ett bevis på att jag hade gått förbundets kurser som kursledare i släkthistorisk forskning. Skönt att få ett bevis på att de 3 helger jag har tillbringar borta från hemmet har varit väl använda. Det var en ganska trevlig tillställning.

Lördag var så första dagen på mässan, Lotte och jag var både inne att se den. Vi kom fram till att gå var för sig, jag ville hälsa på bekanta från andra föreningar och Lotte ville se lite mera allmänt.

Utanför själva mässlokalen hade Länsförsäkringar en monter, jag var inte så intresserad av den, men Lotte ville prata med dem. Det var någon form av tävligt eller lotteri och Lotte stod plötsligt med två stora brandsläckare, så nu har vi en och Joon en.

Det var flera av de utländska aktörer på släktforskningsmarknaden närvarande: Ancestry, Family Search, FamilyTree DNA och ett till amerikanskt företag som sysslade med DNA test och så naturligtvis MyHeritage.

Vi skulle naturligtvis hälsa på MyHeritage, ja det visade sig att vi hälsade på dem var för sig utan att veta den andra hade varit där. Orsaken till at vi skulle hälsa speciellt på dem var flera, för det första är jag sedan i vår prenumerant och har hittat många kopplingar till min danska släkt, för det andra ville jag hälsa på tjejen som delade ut min vinst till mig i fjol då jag vann en iPad mini i deras lotteri.

Både Lotte och jag pratade med en Daphna Bosik som tydligen är någon sorts PR medarbetare. När Lotte pratade med Daphna hade hon berättat om vår tur till Danmark där vi hade fått kontakt med släktingar delvis genom mitt MyHeritage abonnemang. Lotte hade fått kontakt med några av sina nevöer som vi inte hade sett på närmare 40 år, Lotte fick även en hel del fotos när hon besökte den ena av nevöerna. Daphna var mycket intresserad av detta och har bett oss skriva lite om det till MyHeritages Blogg. Ja jag fick också kontakt med släktingar jag inte hade sett på närmare femtio år. För min del är det en kombination av MyHeritage och att jag har lagt data in från en släktbok som togs fram i mitten på sjuttiotalet. Tydligen är MyHeritage väldigt populärt i Danmark.

Även i år hade de ett lotteri, även i år vann jag inget på lördagen men däremot på söndagen då jag vann ett DNA test samt komplett abonnemang i ett år. Så nu har jag MyHeritage fram till våren 2019. Då Lotte och jag redan har testat oss gav vi testet till Samuel vårt barnbarn, så får vi se vad det ger som resultat.

Två lyckliga vinnare med vart sitt DNA test paket.

Ja vi var faktisk två som vann då man gjorde en extra dragning eftersom det var sista dagen, så vi var två lyckliga vinnare.

Söndag ville Lotte inte med in, hon ville hellre stanna ute på campingplatsen och njuta av det fina vädret, så jag åkte ensam in. Jag gick på ett par föreläsningar, bl.a. en om hur en judisk familj kom till Sverige från Tyskland mitt under brinnande krig. Bertil Oppenheimer har skrivit en bok om ämnet och höll ett mycket bra föredrag. Jag var även på ett föredrag från Riksarkivet om guldkorn i arkiven, även det intressant.

När jag kom ut på campingen efter avslutat mässa ville jag se om det fanns några geocache i närheten, det gjorde det, så jag tog bilen och körde till en P-plats lite närmare den första cache, sedan var det till att promenera. Det blev till tre stycken, extra roligt var det att den ena hade fått flera DNF innan jag hittade den, nå den var också klurig så det förstår jag.

Tanken var från början att vi ville åka från campingen söndag eftermiddag upp till Ugglarp, jag ville se Svedinos museum, jag hade sett det för flera år sedan och jag hade hört att det hade hänt mycket på senare år. Men vi bestämde i stället att stanna till måndag morgon och så åka till Ugglarp.

Ju det hade hänt en hel del på Svedinos museum på de sista 20 -25 åren sedan vi var där senast. Alla flygplan har kommit under tak i en nybyggd stor hall, men annars är sig mycket lik. Otroligt många dubbletter av de utställda föremålen, en hel rad med Ford T nästan identiska och flera stycken Volvo 444, nå det får man ta med. Roligt var det hur som helst att se det.

Här är lite bilder från museet.

En hel radda Volvo bilar av olika modeller.

En härlig Ford A pickup, lägg märke till bygget av förarhytten, det ser ut som något man har gjort hemma i snickarboden.

 

 

 

 

 

Min morbror skaffade en sådan Fiat 500 på femtiotalet, och vi själv hade en 4 CV ett par år, en rolig liten bil att köra i.

 

Två gångar SAAB, en 92a från slutet på fyrtiotalet och en J35 Draken, ett av de vackraste flygplanen tycker jag.

 

 

 

 

 

 

I den nya hallen har man satt upp nästan en hel tablå runt en Junkers JU 52 3M

Förarkabinen i en JU 52 är ju något enklare än i dagens motsvarande flyg, inget i taket och enbart få instrument på panelen.

Efter att ha besökt Svedino var det dags att fortsätta hemåt, var vi skulle övernatta visste vi inte men vi tittade på kartan och fastnade för Mjölby, det var passande avstånd från hemmet så vi kunde få mat och njuta lite av kvällen innan det var dags att koja.

En fin liten campingplats men tyvärr var den mindre lyckat om man var handikappat som Lotte. Den ligger i en sänka och servicehuset ligger uppe på toppen av en brant kulle. Det tokiga är att de på skyltar hänvisar till toaletter vid den kommunala badplats som ligger på andra sidan kullen, men de låses kl. 19.00 på kvällen. En kontakt med Mjölby kommun gav inget större respons, man kunde inte alls förstå att det var lite tokigt att hänvisa till några toaletter på skyltar vid campingen när det var andra som skulle användas, toaletter som var omöjliga att komma åt för en handikappat utan att åka bil upp för kullen.

Normalt är det säkert många långliggare, men nu i slutet på augusti var det gott om plats

Nå vi klarade oss och nästa dag gick färden hem till Nynäshamn efter en trevlig släktforskar helg.

Som det syns ligger den fint ned till en liten sjö, jag gissar på det finns gott om myggor på sommaren, men inte när vi var där.helg.

Så ett par bilder från sista stoppet kan väl passa bra som avslutning.

 

Nynäshamn till Sandhamn med Nord-Syd linjen

Lotte och jag har flera gångar i sommar pratat om att vi skulle ta en tur med Nord-Syd linjen till Sandhamn och retur. Vi var lite nyfikna efter att se stället, inte minst med tanke på alla de mord som Viveca Steen låter äga rum där.

Så den 14 augusti hade SMHI lovat bra väder så vi drog iväg alla tre, ja Ester skulle naturligtvis med på resan.

Vi fick en mycket trevlig resa i mycket vackert väder, enda problemet var att vi var för varmt påklädda, men det får vi ju skylla oss själva.

Denna blogg är mest, ja nästan 100% en bildkavalkad över vår resa.

Först ett par kartor.

Jag var tvungen att skanna in kartan i två bilder, Norr och söder

 

Här är så lite bilder från turen, lämpligen börjar vi i Nynäshamn.

Nynäshamn med färjan till Lettland

När vi kom en liten bit längre ut upptäckte vi att det var nog en Lättlands färja på väg in i hamnen, så den ena avgick när den andra kom.

 

Och här är så den ankommande färja.

Första stopp på färden var Gruvbryggan på Utö, det var roligt att se hur där ser ut, även detta en plats vi har pratat om att åka till, nu kom vi i alla fall så vi kunde se den och Utö Kvarn som höjer sig över skogen.

Utö Kvarn höjer sig över skogen

Hamnplatsen

Men färden gick vidare till nästa brygga på Fjärdlong sedan var det Ornö och kyrkviken, en väldigt djup vik vi åkte in i, verkligen en upplevelse att se.

Ornö Kyrka

Nästa stopp var en ö med litterär anknytning nämligen Kymmendö, den ö som sägs att vara förlagan till Strindbergs Hemsöborna. Strindberg hade hur som helst sommar bostad på ön fram till Hemsöborna kom, sedan var han inte så välkommen längre sägs det, man tyckte han hade pekat ut öborna.

Det såg nog inte ut så på Strindbergs tid.

Vi såg naturligtvis även enstaka seglare på vår tur, men faktisk förvånande få, och som gamla seglare förvånade det oss att så många gick för motor. När vi hade båt för många år sedan användes motorn enbart i yttersta nödfall, annars var det segel som gällde.

 

På väg in till Kymmendö

Vi fortsatta färden via Dalarö till Rögrund. Här hade man verkligen känslan av att det var ett litet grund som var bebott av ett par sommargäster. Bryggan fanns men sedan var det till att balansera upp över klipporna till resten av ön.

Rögrund

När vi seglade vidare från Rögrund fick jag plötsligt syn på ett litet ovanligt djur i Stockholms Skärgård, men den såg nu mest ut som den satt och njöt solen.

Krokodill

Nu skulle vi passera ett par smala sund under färden vidare till första stopp på Nämndö, ju det var enda ön på turen som hade två stopp.

En liten ö vi passerade

Denna lilla ö var ganska obebodd, inte ens en fågel såg vi på ön men det är säkert att populärt ställa att åka till över dagen, den ligger ju nära en större bebodd ö.

Varför ligger det en kula på toppen av klippan?

Vi undrade mycket över varför det på ett par ställen under vår färd var placerat en kula på toppen av en klippa, som till exempel på denna bild.

Som jag skrev innan var det lite smala passager vi skulle genom.

Det var roligt att passera dessa smala sund, sina ställen gick båten så nära den ena bredd att man nästan kunde räcka en arm ut och röra klippan.

Hus på Nämndö

Oftast låg bebyggelsen en bit från vattnet, men här låg en hel rad gamla stugor ner till vattnen. Det är nästan så man förväntar att Melker eller någon av de andra från Saltkråkan skall stå och vinka på bredden.

En alldeles egen liten ö.

Det är säkert många som drömmar om en alldeles egen liten ö, här är någon som har lyckats skaffa en liten ö. Det tar ju inte många minuter att gå runt ön och det ser väldigt mysigt ut.

Sunnan på väg in

Så kom vi fram till Sandhamn. En livligt trafikerat brygga, vår båt hade knappt gått ut innan nästa kom in, här är det Sunnan som är för ingående. Vi började med att förtära vår medhavda matsäck, det var gott, sjön ger en viss aptit. Sedan skulle vi promenera lite runt i Sandhamn, tyvärr fick Lotte problem att andas, så vi kom fram till att hon skulle stanna vid bryggan medan Ester och jag promenerade. Ja första stopp var att ta en geocache som ligger på vägen till Troville, sedan en lite annan väg tillbaka för att se lite annat av Sandhamn.

Seglarstuggorna

Ester och jag såg en trappa ned mot hamnen, vi blev nyfikna på hur där såg ut, och såg en hel mängd exakt likadana hus liggande i terrasser ned mot havet. Vi hittade en där deet var någon hemma och fick reda på att det var gamla seglarstugor som nu var fritidshus. Närmast som fiskebodarna i de gotländska fiskelägen. Roligt att se i alla fall.

Huset på bryggan

Lite mera av Sandhamn ville vi ha även om tiden började bli knapp, båten hem skulle avgå 15.00 och vi hade använt en bra stund till att stå i kö för en glass. Så detta lilla hus får representera lite av det gamla Sandhamn tillsammans med lite andra byggnader.

Är den så gammal som den ser ut?

Denna butik på bryggan fick i alla fall mig att fundera. Den ser ju ut som den har legat där i många år och varit den lokala handelsbod. Det är den för all del fortfarande samt ombud för såväl Systembolaget som Apoteket. Men är det en gammal diversehandel?

Väntar på båten

ja dete blir så sista bilden från vår tur till Sandhamn. Lotte sitter och väntar på båten hem till Nynäshamn medan Ester och jag går lite på fotoutflykt. Det var väldigt många som skulle med söderut med den båten. Den är ju inte enbart en turist linje men även en kommunikationslinje i ytterskärgården. Så många avd de som stod på i Sandhamn stod av under resans gång på de olika bryggorna. Det var det även på turen upp till Sandhamn, många stod på och gick av på de olika bryggorna. Så vi hoppas linjen har kommit för att stanna så vi kan åka med den igen till nästa år.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Att resa på släktforskarstämma i Umeå

I år var Sveriges Släktforskarförbunds årsstämma förlagd till Umeå, för oss som bor i södra Sverige en lång resa, och så har vi som bor i närheten av Stockholm ju ändå ”bara” 700 km till Umeå medan de från Skåne har upp emot 1500 km att resa.

Jag skulle delta i stämman som delegat för Nynäshamns Släktforskarförening, sedan skulle vi titta på utställningen lördag och söndag, det finns alltid något nytt och intressant att se, inspiration från andra föreningar, kanske lite tips eller bara hälsa på släktforskarkolleger runt i Sverige.

Vi skulle resa dit med husvagnen, vi hade kommit fram till att resan upp skulle vi ta det lugnt då jag ju inte är 25 längre, samtidigt ville vi passa på att se lite av det som finns av sevärdheter på sträckan. Vi körde den för så där en drygt 20 år sedan, när vi skulle köra vår son Lasses grejor upp till Umeå där han studerade. Men det var ju snabbt upp och ned då vi hade en färja till och från Gotland att passa, vi bodde i Visby då.

Vi startade med vår rullande villa den 12 augusti där vi körde till Roslagen och en campingplats inte långt från Norrtälje, vi hade vunnit en övernattning där på camping utställningen i Kista i vår. Vi ville stanna

En tändkula motor låter vackert när den kör, tyvärr kan jag inte få ljudet med.
En tändkula motor låter vackert när den kör, tyvärr kan jag inte få ljudet med.

där ett par nätter för att titta lite på Norrtälje som vi hade besökt 1994 tillsammans med våra vänner Rolf och Lena, vi hade semestrat tillsammans i Roslagen.

Flygfyren med badanläggning, det gröna röret är en rutchekana
Flygfyren med badanläggning, det gröna röret är en rutchekana

Mycket hade ändrats sedan vi var där senast. Industriminnet Pythagoras hade blivit ett museum och den gamla flygfyren hade fått en badanläggning som granne, så nu ingick tornet med fyren i badanläggningen. Staden hade också ändrats, kanske inte så konstigt egentligen på de 22 åren som har gått.

SHar sov vi tryggt, och billigt, en natt.
Här sov vi tryggt, och billigt, en natt.

Vi fortsatta norrut med stopp i Söderhamn där vi campade på kajen vid gästhamnen, och efter ett besök vid minnesmärket för skotten i Ådalen 1931, till en camping vid Storsjön, nej inte den i Jämtland utan en mysig liten camping bredvid gamla E4 strax innan den möts med nya E4 norr om Höga Kusten bron.

Minnesmärket för skotten i Ådalen 1932.
Minnesmärket för skotten i Ådalen 1932.

På den fortsatta resan ville vi se Skuleberget, vi besökte det som hastigast när Lasse flyttade till Umeå för drygt 20 år sedan för att plugga vid Umeå universitet. Men då vi hade tid att passa i Stockholm, fick vi inte sett så mycket. Nu skulle det vara, så vi stannade väl en timmes tid och tittade på Naturum och tog lite foto. Sedan var det nästa stopp Umeå.

Imponerande att skåda är Skuleberget.
Imponerande att skåda är Skuleberget.

Vi om fram till campingen en dag för tidigt, men det gick ju att lösa. Förtältet restes i kraftig blåst, ibland ville det åt ett håll medan jag ville ha det åt ett annat. Vi var så tidigt framme att vi hann åka in till Umeå och titta lite på sevärdheten Gammlia. Det var faktisk den enda tiden medan vi var i Umeå att det var bra väder.

Lotte sitter och lyssnar på guiden, ju det är guiden som finns i den runda dosa fram för Lotte. Man vevar en stund och sedan börjar den prata. Här berättar den om de tre byggnader som syns på bilden.
Lotte sitter och lyssnar på guiden, ju det är guiden som finns i den runda dosa fram för Lotte. Man vevar en stund och sedan börjar den prata. Här berättar den om de tre byggnader som syns på bilden.

Nästa dag, fredag var det stämma i Sveriges Släktforskarförbund. Jag skulle som ombud för Nynäshamns Släktforskarförening, vara med att fastställa hur förbundet skall gå vidare och hur det har varit i 2015. Det gick snabbt, kanske lite för snabbt då stämmoordföranden, Umeås tidigare kommunalråd, verkade vara inställd på att det skulle klaras av på under en timme. Det gick fort, in emellan lite för fort kan tyckas. Efter stämman var det buffé som vi njöt tillsammans med en släktforskarbekant från Gotland.

Så är stämman igång.
Så är stämman igång.

Lördag och söndag var jag på den mässa som brukar finnas i samband med stämman. Den var intressant och det visades många nyheter, men naturligtvis mest med anknytning till Norrland.

Lördagen var Lotte med på mässan. Ett par roliga saker hände på mässan för Lottes och min del. My Heritage hade naturligtvis en monter, där delade de ut lotter så man kunde vinna en iPad mini 2, Lotte och jag fick vart sin lott, och vann inget. Unga släktforskare hade en historia quiz, man skulle utöver att svara på frågorna även kasta bollar mot en dart tavla. Våra svar var identiska men jag lyckades få lite högre poäng än Lotte i bollkastningen. Vi lyssnade även på ett mycket intressant föredrag om häxprocesserna i Ådalen. Man kan ju tala om en form av kollektivt vansinne som kostade 17 kvinnor livet.

Håkan Sjöberg föreläser om häxprocesserna i Ådalen
Håkan Sjöberg föreläser om häxprocesserna i Ådalen

Söndag tog vi husvagnen med in på mässan, så Lotte kunde sitta i den medan jag gick in på mässan för att se lite mer i lugn och ro. Bl.a. skulle jag hämta några böcker på Släktforskarförbundets monter jag skulle ha med hem till föreningsdagen i Nynäshamn den 27 augusti. Vi hade tagit den med ro, så vi kom först in till mässan runt 11.00. Vi pratade om huruvida jag skulle få en lott på My Heritage och vänta till 13.30 då det skulle vara dragning, men tyckte det var onödigt då vi i alla fall inte vann. Nå jag tog i alla fall en lott och gick vidare runt på mässan. Pratade med dem i Dis monter för att höra lite om nya Disbyt och vad som skall komma i tredje uppdateringen av Disgen 2016.

Här står en lycklig vinnare tillsammans med Freja från My Heritage. Jakob från My Heritage tog bilden.
Här står en lycklig vinnare tillsammans med Freja från My Heritage. Jakob från My Heritage tog bilden.

Då det blev dags att gå till My Heritage för att höra om det var vinst, inte för att jag trodde bara en sekund det skulle vara det, men har man en lott kan man ju lika bra kolla. Och tänk så förvånad jag blev när mitt nummer kom upp. Jag vann en iPad mini2.

Sedan gick jag till Unga Släktforskare för att se hur det gick där, och vill ni tänka er, även där var det vinst: En bok och en veckas abonnemang på Arkiv Digital. Så det var ett par roliga besök på släktforskarmässan. Unga Släktforskares tävling vann Lotte och jag gemensamt då hon hade svaren och jag kastade bollen.

Sedan skulle vi söderut igen, klockan var väl runt 14.00 så frågan var ju hur långt vi hann. Den här gången skulle vi köra E4 hela vägen så vi kunde få sett Höga Kusten bron, den såg vi ju inte på turen upp då vi körde över Lunde på gamla E4.

När vi skulle starta från Umeå och jag började accelerera började motorn sätta ut när den kom upp i varv, varningslampan för motorn tändes, men så fort jag höll varvtalet under knappa 3000 varv var det inget problem. Skulle vi stanna en dag mer i Umeå och hitta en verkstad på måndagen, eller skulle vi fortsätta söderut mot Sundsvall? Vi bestämde det senare, jag höll ett öga på varvtal och övriga instrument att inget hände.

När vi hade passerat Höga Kusten bron, som delvis var höljt i dimma, men Lotte fick då ett par bilder av den genom framrutan, skulle jag vilja hålla en kort rast. Vi hittade en P-ficka och jag steg ut, gick bakom bilen och skulle stega över dragkroken, då fastnade min ena fot i den och jag ramlade huvudstupa i marken, glasögonen såg lite konstiga ut och jag blödde som en gris från ett litet sår i pannan. Lotte blev naturligtvis förskräckt när hon såg mig ligga där, men jag kom upp och så skulle vi se att få stopp på blödandet. Som tur var hade Lotte ett par plåster i handväskan, så efter att ha torkat av mig i husvagnen, kunde hon sätta på ett par plåster så det slutade blöda. Glasögonen var värre, men jag har alltid ett par reservglasögon liggande i bilen, ett par jag fick strax efter att jag var opererat för grå star, de är avsedda att se lång med, så de passar ju perfekt för bilkörning. Så jag letade dem fram ur handskfacket och satte dem på. Så kunde vi fortsätta, vi hade kommit fram till att vi skulle fortsätta till Sundsvall där det var störst chans att hitta en SAAB kunnig mekaniker, med koll på varvräknaren och växling i tid gick det ju fint.

I tidningen Allt om Husvagn och Campings katalog över campingplatser, fanns ingen camping i Sundsvall. Så vi ringde vår son Lasse, som ju har bott i Sundsvall några år, och frågade om han visste eller kunde kolla. En stund efter fick vi svar att det skulle finnas en söder om Sundsvall längs gamla E4. Lotte försökte hitta den på sin iPhone, men fick inte så mycket nyttigt fram. Efter att ha passerat Sundsvalls bron kom vi efter någon KM till en skylt som aviserade om en camping. Vi svängde av från motorvägen och följde anvisningarna tillbaka mot Sundsvall på gamla E4 till en camping ned mot Sundsvalls fjorden. Vi fick parkerat husvagnen och fick lite mat. Klockan hade efterhand blivit närmare 20.00 så vi var en aning hungriga.

Jag sökte på Internet efter en SAAB verkstad och hittade en inne i Sundsvall. Nästa morgon ringde jag och frågade om de hade tid att se på bilen. Visst sa de, kom du bara så fixar vi det. Jag kom in till en mysig liten verkstad, där ägaren och en ung kille var ensamma. Bilen kom in och koppades till datorn, enligt denna hade den feltändning på fyrans cylinder. Det lät ju inte så roligt. En ny tändkassett skulle bli väldigt dyr, närmare 4000:- och en begagnad hade de inte, ja en ny hade de inte heller.

CMV bil i Sundsvall som ställde upp och fixade bilen på väg hem.
CMV bil i Sundsvall som ställde upp och fixade bilen på väg hem.

Då det genom längre tid hade varit problem när jag nyss hade tankat, motorn ville gärna sätta ut som den inte fick bensin, pratade jag lite med dem om det. Vi kom fram till att det nog var ett bränslefilter som var igensatt. Så vi kunde börja med att byta det och se hur det fungerade. Som mekanikern sa: ”Allt hänger ju ihop, får den ingen soppa feltänder den och datorn anger fel” Ett bränslefilter beställdes och kom inom en kvart, efter ytterligare en halvtimme var det monterat och bilen färdig. Startade med det samma och inga varningslampor lyste. Bra service och en mycket rimlig betalning, allt gick på 500:-.

Sedan iväg till Coop och handla lite innan jag åkte ut till campingen igen, för att koppla så vi kunde komma vidare söderut.

Vi packade ihop och var iväg vid 11.00 med kurs mot Gävle. Jag ville gärna återse järnvägsmuseet som vi såg för så där en tjugo år sedan, när Lasse nyss hade träffat Eva och vi var på väg till Sundsvall för att besöka hennes föräldrar.

Nu var det inga problem, ju jag skulle inte accelerera för hårt, men nu var det enbart problem när varvtalet närmade sig 4000, d.v.s. om jag körde för lång ut i de lägre växlarna, så det var enkelt att hålla sig under. Och varningslampan för motorn tändes inte.

Vi kom fram till Gävle och en liten camping fram på eftermiddagen. Vi skulle ju bara stanna en natt, så det var ingen idé att leta rätt på en mysig plats, det var viktigare med en plats nära servicebyggnad och lätt att komma från nästa förmiddag.

Vatten kranen och en rällsbuss litra Y i bakgrunden
Vatten kranen och en rällsbuss litra Y i bakgrunden

Nästa förmiddag packade vi ihop och körde till järnvägsmuseet, parkerade på en i det närmaste tom parkeringsplats, så det var gott om plats att stå med hela ekipaget. Lotte satte sig i en liten trädgård det fanns utanför entrén och jag löste biljett och gick in. Det var intressant att se, men jag var i alla fall lite besviken, det var inte alls som jag mindes det och jämfört med det danska järnvägsmuseet i Odense var det en besvikelse. Inte alls så mycket att se.

Lotte framför ett av de lok som stud placerade utanför museet
Lotte framför ett av de lok som stud placerade utanför museet

Nå jag fick i alla fall ett par timmar eller tre att gå med att titta på och fotografera, främst utanför själva museet på spårområdet.

 

Sedan var det kurs mot Nynäshamn, vi skulle passa tiden så vi inte kom till Stockholm innan 18.30 då vi inte ville betala vägtull på Essingeleden, efter ett par långa pauser undervägs gick det, vi passerade betalstationen 18.32 så det var väl fint timat.

Väl hemma i Nynäshamn efter 10 stundtals mycket begivenhets rika dagar var vi när klockan var runt 20.00. Vår yngsta som Joon hade passat hunden medan vi var iväg, det blev en stormande välkomst. Husvagnen blev parkerat och det mest nödvändiga packat ut och transporterat hem. Joon hade även lagat mat, så vi kunde sätta oss till ett dukat bord.

Ja det var vår resa till släktforskarstämma i Umeå.