I år är det andra året jag reser på semester utan Lotte, det känns tomt i husvagnen och under resorna mellan stoppen. Men livet skall ju gå vidare, inte minst av hänsyn till barn och barnbarn.
Men frånsett allt annat så i dessa Covid 19/Corona tider skulle jag först och främst vara färdig vaccinerat, det blev jag den 25 maj, så det var klart. Sedan skulle jag ha ett intyg att jag var färdig vaccinerat då jag ville till Danmark och hälsa på släkten samt fira Sankt Hans. Det var lite av ett cirkus att få tag i det, men det gick tack vara förnämlig hjälp från min husläkare.
Den 16 juni drog jag så iväg, Joon kom och hjälpte med att få husvagnen ut från parkeringen och kopplat till bilen, det är lite trångt och man vill ju inte det skall hända något, sedan är det enklare när det är två eftersom den ena då kan kolla ljuset på husvagnen bak, jag kan ju inte såväl trycka på bromsen som se om de lyser 12 meter bak. Jag kom iväg vid 11.30 tiden, senare än jag hade tänkt, men enligt Joon på den tid han hade beräknat då det var så alla åren. Han har nog rätt.
Jag hade planerat att köra till Linköping på första etappen, jag ville köra över Skanssundet då det blir ett passande avbrott för såväl Corina som jag. Det finns en stor parkering just när man kommer över, där kan man stanna för kisspaus. Sedan bar det iväg över Mörkö och vidare in på gamla riksettan mot Nyköping och ett ställe där man kunde komma in på E4 söderut.
Första stopp på E4 var Nyköpingsbro, en stor rastplats en bit söder om Nyköping, där åt vi lunch och Corina fick gå en liten promenad. Efter en knapp timme fortsatte färden mot Linköping. Men på sträckan mellan Norrköping och Linköping fick jag problem, normalt är det jag som blir omkört stup i kvarten, av såväl personbilar, det kan man ju förstå, jag får köra 80 och de 110, men även av långtradare som också får köra max 80. Nå till problemet, jag kom ikapp en långtradare som körde runt 65-70 så jag ville köra om, även om SAABen har en bra motor, tar det ju lite tid att köra om, så jag avvaktade tills jag i spegeln kunde se att en långtradare länge bakut hade lagt sig ut för omkörning, sedan växlade jag ned och började omkörningen, jag kom upp på sidan av långtradaren och förbi den men skulle ju lite längre fram så jag inte svängde in precis fram för honom med husvagnen. Plötsligt började husvagnen vobbla ganska kolossalt, om det var turbulens från omkörningen i kombination med ett kraftigt vindstör som var orsaken vet jag inte, men jag fick snabba mig att få farten ned och hävt vobblingen, det gick bra men väl framme i Linköping skulle jag ju se hur det såg ut inne i vagnen. Det var inte så farligt, det värsta var att bordskivan hade lossnat från underredet, nå den hade nu varit dålig länge så det var kanske inte så konstigt. Det var enkelt att lösa, jag hade några skruvar som passade så dem skruvade jag i. Vi var framme i Linköping lagom till kvällsmaten men först skulle Corina gå en kort promenad så hon kunde kissa av, sedan var det till att plocka fram grillen och få den tänt. Då fick jag en lite obehaglig överraskning: Det hade rostat sönder, över och underdel hängde inte ihop längre, nå den gick att använda med lite försiktighet, så jag kunde grilla min korv som planerat. Corina fick sitt torrfoder.
När vi var klara med middagen hade jag tittat på geocaching kartan och sett att det fanns ett par cacher i närheten, fint så kunde Corina få en promenad och jag logga ett par geocachar. Jag hade planerat tre stycken, men det blev 2. Orsaken var att det var otroligt många mygg vid speciellt den första geocache, och då den andra låg längre inne på samma stig valde jag att avstå. Tänk hela förra året var myggorna inte alls intresserad av mig, i år verkade det som jag var den de bara hade väntat på. Myggsprayen står så klart hemma på köksbordet.
Efter att ha ätit frukost och fixat våra morgonbestyr bar det iväg igen, nästa stopp skulle vara Ljungby där vi bodde de första åren i Sverige. Jag hade en idé om att jag ville hälsa på en av våra gamla grannar så när jag kom fram ringde jag honom. Vi hade en trevlig snack om gamla minnen, tyvärr har han också blivit änkling för några år sedan, även om han är mycket yngre än jag. Även i Ljungby blev det lite geocaching när jag skulle gå promenad med Corina.
Nästa dag bar det iväg mot Malmö och Sibbarp. Tyvärr hade det bliver den varmaste dagen än så länge denna sommar, upp emot 35 grader, jag hade öppet så mycket det gick av fönstren såväl av hänsyn till Corina som av hänsyn till mig själv. Vi ville rasta en bit norr om Helsingborg vid Ingnatorps kyrkoruin, vi svängde även av vid skylten och hamnade på en parkering till en golfbana, folket såg något desorienterade på ekipaget, en gammal bil och en stor husvagn mellan alla de fina nya bilarna, lite som en katt bland hermelinerna. Nå de lugnade sig när jag körde ut igen och upp på gamla riksetan i hoppet om att hitta avtagsvägen. Det gjorde jag inte, så det blev till att hålla i en P-ficka och äta lunch samt gå en liten promenad med Corina. Sedan bar det av igen och värmare blev det.
Även om jag var framme en dag tidigare än jag hade bokat, fick jag en bra plats med skugga så husvagnen inte blev som en bastu. Det kallar jag service. Jag satte markisen upp och tog bordet ut, sedan var det dags för en promenad med Corina och lite mat. Grillen var ju borta, så det fick bli till att plocka fram stekpannan och steka lite på spisen.
Hälsa på nya unga släktingar.
Nästa, lördag, dag skulle vi ha besök av Britt och två nyfunna släktingar Sara och hennes syster Josefin, men med tanke på det varma vädret föreslog Britt att vi skulle komma ut till henna och Kyösti och vara i deras trädgård, så det blev det. Vi hade en mycket trevlig eftermiddag med släktsnack och utväxling av information och bilder. Sedan hem till husvagnen igen.
Söndag förmiddag skulle jag träffa en av mina kamrater från DIS, även han släktforskare, och som jag fader för släktforsknings programmet Disgen, vi hade några trevliga timmar med snack om dit och dat, ja han kom även ut till Sibbarp söndag kväll och vi gick en promenad med Corina tillsammans och hittade en glasskiosk så vi satt och njöt en glass.
Söndag eftermiddag for jag iväg för att försöka hitta en grill, det lyckades på Bauhaus att hitta en som jag enkelt kunde modifiera så den kan stuvas undan i gasolkofferten på husvagnen.
Måndagen ägnades åt geocaching och avslappning, ja en av geocacharna var ganska rolig, den låg vid en gravhög från järnåldern mitt i ett villaområde. Enligt sägnen skulle den danska konungen Knud den Stora vara begraven i den. Kruxet är att han levde på medeltiden och man vet han när dog och begravdes i England där han även regerade. Det var medan Danmark hade eröverat en stor del av dagens England. Nå hem och packa, nästa förmiddag skulle jag köra över Öresundsbron till Danmark.
Jag hade med stort besvär fått tag i ett intyg som uppfyllde de danska sundhetsmyndigheters krav för inresa i Danmark, jag hade pass och intyg liggande i handskfacket för att ta det fram när vi kom till Pepperholmen där den danska gränskontroll ligger. Väl framme fanns det inte en kotte, det var bara hastighetsbegränsningar och körande i zig-zag mellan uppställda koner, sedan fortsatte vi vår resa. Vi körde till Närum Camping norr om Köpenhamn.
Jag känner väl till Närum Camping från vi bodde i Danmark, då låg vi på den en del av sommaren 1972, sedan har vi legat där med Rolf och Lena när de var med till Danmark 1990. Den var nästa inte till att känna igen, den har blivit mycket större såväl mot norr som på bredden. Den högspänningsledning som fanns innan och begränsade bredden på campingen, har grävts ned.
Sankt Hans i Närum
Utöver att besöka släkten i Danmark, var det ju även min plan att fira midsommar eller Sankt Hans som det heter i Danmark. Det visade sig att det skulle vara S:t Hans brasa på Närum Camping och att alla var välkomna. Så den 23 juni på kvällen var jag till S:t Hans brasa. Det var mycket trevligt, jag blev faktisk lite rörd när vi sjöng midsommarvisan ”Vi elsker vort land” av Holger Drachman. https://www.youtube.com/watch?v=ojqvlQQBPE8
Nå innan S:t Hans brasan var Corina och jag på dagen på en mycket trevlig geocaching tur i Dyrehaven och på Eremitage Slätten, tog lite geocachar bl.a. en virtuell där det skulle tas en bild på mig eller loggremsan och Eremitageslottet, jag valde att ta en på mig själv och slottet i bakgrunden.
Men naturligtvis skall ni även se Eremitageslottet.
Efter ett par dagar i Närum gick färden vidare. Jag skulle besöka Lottes brorsön Jimmy i Vipperöd, vi hade avtalat att jag skulle komma den 25, så den 24 satte jag kursen mot Vipperöd och Tempelkrogens camping. En mycket fin campingplats som är anlagd i terrasser ned mot en vik i Issefjorden som heter Tempelkrogen. Corina och jag gick flera turer i omnejden, ja vi geocachade även lite såväl nära campingen som i själva Vipperöd innan vi skulle till Jimmy och Tine.
Det är något i luften.
En kväll började det surra i luften över campingen, det var ett par skärmflygare som var i farten. Jag är inte säker på jag ville torde flyga på det sättet, men det är ju smidigt, det hela kan packas i skuffen på bilen.
Jag hade avtalat med Jens och Betty i Kollund att jag skulle komma den 27 juni, så kunde jag samtidigt hälsa på Jens mor Grete som jag inte har sett på flera år, och på hans syster Helle som jag inte har sett sedan hon var en lite flicka. Då det är en bid att köra från Vipperöd till Kollund, drygt 25 mil, ville jag inte ta det i ett sträck, jag stoppade därför upp i Odense och övernattade där mellan den 26 och 27 juni.
På turen från Vipperöd ned mot Halsskov och Storabältsbron, passerade jag en sevärdhet jag inte visste fanns. Jag såg en skylt på motorvägen ”Brorfelde Observatorium”, det gjorde mig lite nyfiken. Som tur är visade det sig att det låg på vägen mellan Kalundborg Motorvägen och Västmotorvägen som går vidare över Storabält. Så jag svängde av när jag kom till skylten, en väldigt smal väg, så jag bad en stilla bön till att det fanns en stor parkering när jag kom fram så det gick att vända. Det var inget problem, jag fick parkera så jag enkelt kunde komma ut igen och tillbaka på vägen mot Västmotorvägen. Det var ett väldigt intressant besök. Observatoriet är ursprungligen byggd av Köpenhamns Universitet, men de övergav det på nittiotalet, nu har Holbäk kommun tagit över och gjort ett upplevelses center ut av det. Det vill jag absolut besöka igen när jag har bättre tid.
Efter en övernattning i Odense fortsatte färden mot Sönderjylland och Kollund.
Resans slutmål Kollund.
Vi var framme i Kollund runt 16.00 på eftermiddagen. Jens gav en hand med att få husvagnen in i deras infart och koppla strömmen. Betty, Grethe och Helle kom hem samtidigt efter att ha varit på en promenad. Det var vansinnigt roligt att hälsa på Grethe igen, Helle har jag inte set sedan hon var en liten flicka på en 9-10 år så det var ett återseende efter närmare 50 år, ett väldigt roligt återseende. Bettys son och svärdotter med deras lilla son Bobby kom lite senare och skulle vara där ett par dagar, så det var rena familjeupploppet. Mycket trevligt såväl på kvällen som på morgonen efter när Grethe och Helle skulle åka.
Corina var mycket snäll mot den lilla pojken, han fick riva henne i pälsen och allt, men när han försökte sticka fingrarna i ögonen gick hon, det ville hon inte vara med om.
Min fjärrkontroll till bilen hade börjat krångla, ibland fungerade den och ibland fungerade den inte. Det var lite dumt då jag inte har annan möjlighet att låsa bilen, nyckeln fungerar bara i tändlåset eftersom det är utbytt. Jag frågade Jens, han är ju f.d. bilmekaniker, om han kundee tipsa om varför. Han gissade på batteriet i fjärrkontrollen, något jag själv borde ha tänkt på. Men att få tag i ett batteri i Kollund gick inte, jag fick köra till Padborg för att få ett nytt batteri så nu fungerar fjärrkontrollen igen.
På onsdagen hade Bettys son med sin familj rest hem, så Betty och jag tog en promenad ad gendarmstigen till gränsövergången vid Skomagerhus. En promenad jag alltid tar när jag är i Kollund. Den går genom Kollund skog så även om det är sol går det att gå där utan att bli alldeles kokt. Nå onsdag var det så där lagom, det skulle komma regn sent på eftermiddagen men vi gick straks efter lunch, så det skulle inte vara något problem. Det var en del moln på himlen så det var inte så varmt, precis lagom för en långpromenad. Jag hade för en säkerhets skuld tagit en lätt jacka med och min slokhatt. Vi fick en fin promenad ned till gränsen, jag tog lite bilder av gränsen med Corina , jag vi passerade även gränsen trots att den enda som hade pass med var Corina, mitt låg i husvagnen. Just när vi började gå hem igen och hade kommit över på den danska sidan av gränsen igen, svängde det en polisbil ned och skulle kontrollera passagen. Vi var ju på den danska sidan så det var bara ett vänligt nick när vi gick förbi dem. Undrar på hur det hade gått om de hade kommit 5 minuter innan.
Vi hade inte kommit många meter innan det började droppa lite, nå ja vi var ju snart inne i skogen och då tog träden av, men droppandet blev mer och mer intensivt, så innan vi hade kommit långt var vi alla tre genom blöta. Den regn som först skulle ha kommit några timmar senare kom nu. När vi kom hem var det bara att byta kläder från innerst titt ytterst och hänga det blöta på tork. Men frånsett regnet var det en alldeles underbar tur.
Mitt kusinbarn Margit, som bor i Büssum söder om gränsen helt ute vid Nordsjön, skulle komma på besök på torsdagen, så jag skulle till Padborg för att handla kaffebröd och samtidigt få bytt batteriet i fjärrkontrollen. Margit hade sin son Jan med, han bor i Flensborg, och är jämnårig med vår son Lasse, jag har inte sett Jan sedan han var runt 2 år och Margit tillsammans med sin make flyttade till Tyskland. Men Jan berättade att han ofta hade varit att leka hos min mor som då bodde i Lyngby.
Vi hade en fin eftermiddag, men konstigt nog hade vara sig Margit eller Jan någon aning om att de också var i släkt med Jens. Det hade Margits mamma aldrig pratat om.
På kvällen skulle Jens och Betty till ett arrangemang i roklubben där hundar inte var välkomna, så Corina och jag körde ut längs Kollund Fjordvej till något som heter Sönderhav, där ligger en trevlig kiosk där jag åt kvällsmat i form av en hamburgare med en stor nougat glass våffla som dessert, ju Corina fick även lite nougat glass.
Sedan skulle vi geocache lite, först en rolig cache som låg precis där vi hade parkerat. Man skulle räka ut positionen efter några nummer på en karta, kartans position var angett i beskrivningen. När man väl hade räknat positionen på cachen fram, visade det sig att den fanns i stativet kartan satt på. En rolig lösning tycker jag.
Vi åkte sedan längre ut på fjordvägen till några andra cacher som låg på en liten halvö ut i Flensborg Fjord, loggade dem efter en lång promenad ut på en udde där det skulle finnas en cache, den hittade vi inte, eller rättare där den möjligen kunde vara hade någon tidigare besökare passat på att sätta sig och förrätta sin nödtorft. Nå Corina och jag fick en fin promenad och det var ju inte heller så dumt.
Vi kom hem till Kollund igen lagom till att Jens och Betty kom tillbaka från arrangemanget i roklubben.
Jag hade sett att det låg några intressanta geocachar vid Fröslev lägret, ett läger som blev anlagt under kriget för att danska fångar inte skulle transporteras till Tyskland, bl.a. fanns det en s.k. äventyrs cache som skulle ge en vandring runt lägret. Betty och Jens tyckte det kunde vara intressant att ta med på en sådan tur, så fredag packade vi ned kaffekorg och drog iväg i strålande sol strax efter lunch.
Det gav en trevlig vandring runt lägret att göra denna äventyrscache, sedan skulle vi ta en bonus cache som låg utanför lägret inne i en vild bevoksning. Betty sa hon inte ville gå in i denna bevoksning då hon fick myggbett och fästingar på sig, så jag gick ensam in, plötsligt stod Betty där i alla fall, nyfikenheten tog överhand , så hon ville se hur den såg ut. Den var inrymt i en fågelholk och kunde loggas enkelt.
Efter en välförtjänt kafferast ville jag ta en cache mer, som naturligtvis låg i den motsatta ändan av lägret, Jens och Betty ville med så vi drog iväg alla 4 för att ta den, den hittades snabbt och kunde loggas.
Jag hade lovat ge middag på kvällen, vi hade kommit överens om att det skulle vara riktig dansk biff med lök, brun sås och potatis, så vi drog iväg till Coop i Padborg för att handla. Jens och Betty satt kvar i bilen med Corina så fönstren kunde vara öppna medan jag gick in för att handla. Väl inne såg jag det var ett erbjudande på jordgubbar, så det blev 2 backar som dessert.
Väl hemma i Kollund var det dags att börja laga mat, vi rensade jordgubbarna och strödde socker över dem, som man ju gör i Danmark, Jens lagade biffarna och med gemensamma krafter skrapade vi potäterna. Det blev en härlig middag tillsammans. Betty skar en halv biff i småbitar och gömde runt om i trädgården, sedan fick Corina leta rätt på dem. Trots att hon inte har provat det förut, visade hon sig duktig till att söka, så hon hittade alla 10 bitar.
Lördag var sista dag i Kollund, jag skulle resa vidare på söndagen då Jens och Betty hade olika arrangemang på måndagen. Som avslutning på en trevlig vistelse i Kollund körde vi på eftermiddagen ut till något som heter ”Kollund naturunivers”, ett natur område där bl.a. Jens har varit involverat i att bygga shelters för vandrare och ett stort skjul där man kan sitta och grilla. Det finns även två inhägnade områden där hundar kan springa lösa och naturligtvis såväl vatten som toaletter. Vi gick en runda på hjärtstigen när vi kom fram, lagom till att upparbeta en sund aptit till Bettys fikakorg som vi avnjöt efter. Under fikat pratade vi om att det borde finnas en geocache eller två i området, så vi får väl se om det finns det nästa gången jag kommer till Kollund.
När vi hade fikat körde vi till en minnessten för ett nedskjutit engelsk bombplan från andra världskriget, Söderjylland var ju på vägen till de tyska hamnar och varv i Flensborg och Kiel. Det fanns även en geocache vid stenen som jag naturligtvis passade på att logga.
Och så vänder vi näsan hemåt igen mot Nynäshamn
Söndag förmiddag bar det så iväg igen, jag var lite osäker om jag skulle stoppa upp i Odense eller köra över Storabältsbron och stoppa upp i Korsör. Det fick bli en fråga om när jag kom till Odense.
När jag väl kom fram till campingplatsen i Odense visade det sig att de hade middags stängd till 14.00, d.v.s. jag hade fått vänta närmare 2 timmar innan jag kunde komma in. Jag beslutade därför att fortsätta till Korsör och var framme på Korsör Lustskov Camping strax efter 14.00. Fick en fin plats och satte husvagnen upp, slog markisen upp och åt lunch. Sedan skulle Corina och jag handla lite, det var även ett par geocachar i Korsör jag ville ta när jag nu var där. Bl.a. fanns det två vid den gamla färjehamn i Halsskov.
Så Corina och jag körde in till Korsör, med viss möda kom vi fram till den gamla färjehamnen i Halsskov, där låg en av de gamla färjorna i ett av de gamla färjelägen. Det hade tömts på vatten och sedan hade det pumpats sand in så färjan låg på en sandbädd. Corina och jag gick runt lite och tittade, det var ett väldigt liv i området, många var i vattnet och simmade, det fanns även ett wakebord som drogs av ett spel. Ett riktigt livat område.
Nästa dag skulle vi besöka en av mina släktingar i Sorö, vi skulle besöka honom efter lunch så vi åt lunch i husvagnen, det hade börjat mulna lite så jag började packa ihop, men gjorde mig ingen brådska, det fanns ju gott om tid. Sedan kom det ett par åskknall och jag fick lite mera fart på, spillvatten tanken skulle ju tömmas, markisen rullas ihop allt i vagnen skulle stuvas så det inte ramlada ut och ned under färd och strömmen skulle kopplas från samt kylskåpet tändas på gasol. Jag hann det mesta innan regnet kom, medan jag vevade upp stödbenen började det så smått regna, bara lite, jag tog min regnjacka på och fortsatte, när jag var nästan klar och bara fattades att koppla vagnen till bilen, vräkte det ner, så jag blev totalt genomblöt, ja jackan tog ju det mesta, men den är samtidigt varm, så blev jag inte blöt av regnet så av svett. Nå jag fick kopplat, slängde den blöta jackan in i bilen och drog iväg. Sedan var det omväxlande sol och regn de få km. mellan Korsör och Sorö, när jag kom fram kom den sista skuren så när jag parkerade hela ekipaget framför min släktings dörr slutade det regna.
Vi satt i hans uterum och pratade samt tittade på släktforskning. Han berättade att hans dotter hade upptäckt att hennes granne var en släkting och jag berättade om hur vi var i släkt samt lite om min gren av släkten. Efter ett par timmar bar det av igen till Sandby och Lise och Ole. Väl framme fick jag parkerat husvagnen på den vanliga platsen, nivellerat den något så nära, samt lagt ett par rejäla klossar bakom julen så den inte rullade om bromsen skulle släppa och kopplat på strömmen. Lise och Ole kom hem samtidigt med att jag kom, så det blev ett hjärtligt gensyn, vi har inte sett varandra sedan 2019 när Lotte var med i Danmark för sista gången.
Nästa dag var jag en tur i Gelsted för att hälsa på mitt kusinbarn Anne, jag har aldrig sett henne förut så det var ett trevligt besök. Hon och hennes make bor på en gammal gård där merparten av åkermarken har arrenderats ut, men Per, Annes make, har dock kvar en bit där han har lite kvigor för uppfödning och även en tjur och ett par kor så återväxten är säkrat.
Medan jag var där kom min kusin Asta på besök, så vi hade några trevliga timmar med att prata släkt. Min kusin besökte jag för några år sedan i Glumsö, så det var ett återseende, men hennes dotter hade jag som sagt inte mött förut.
Nästa dag hade jag bestämd jag skulle gå en promenad med Corina runt Glumsö sjö, jag skulle samtidigt geocacha lite och handla i Glumsö. Promenaden försökte jag för flera år sedan tillsammans med Ester, vår gamla hund, men efter en bit la hon sig ned och vägrade gå längre, trots vatten och lockande, det var för varmt den dagen. Nu gick det bättre även om jag bara hittade en cache på turen. Innan vi var klara hade det börjat dra ihop sig till regn, men det fanns en mer cache i Glumsö som jag ville försöka hitta. Det började stänka så smått, men jag hade en tunn jacka med så jag trodde det skulle gå ändå, parkerade och hittade snabbt cachen sedan började jag gå tillbaka mot bilen igen. Så kom regnet, det vräkte ned som någon hade stådd med en brandslang och spolat. Jag var totalt genomblöt, den här gången var den ingen tvekan om vad det var, det var regnet. Jackan klarade inte alls den skuren. När jag kom hem till Lise och Ole igen visade det sig att det var så mycket regn så deras hängränna vid terrassen inte hade klarat det, så de hade haft översvämning på deras däckade terrass.
Men jag skulle besöka fler släktingar på Själland, så på torsdagen gick färden till Slagelse för att besöka fler släktingar, för det första Annes bror Flemming som skulle besökas först, sedan Anne och Flemmings kusin Kurt, som alltså också är ett kusinbarn till mig, senare på eftermiddagen.
Flemming har jag aldrig mött förut, så det var trevligt att möta Flemming och hans fru. Vi fick ett par timmars släkt snack medan vi fikade.
När jag körde därifrån var det fortfarande ett par timmar innan jag skulle till Kurt, så jag bestämde att besöka viking borgen Trelleborg som ligger strax utanför Slagelse. Jag har besökt den flera gångar förut, senast på -90 talet med Rolf och Lena. Då var det bara en öppen mark med ett informations skylt. Nu är det ett museum och stängsel hela vägen runt. Hundar fick gå med in, så Corina kom med in på området.
Vikinga hallen är naturligtvis en rekonstruktion byggd runt 1920, man har senare kommit underfund på att den är fel, det skall inte vara detta lilla halvtak runt hallen, takspärren skall dras snett ned i marken.
Kurt hade jag träffat förut tillsammans med Lotte för några år sedan då vi var på besök en kväll, vi har sporadisk hållit kontakt under de gångna åren, jag hjälpte honom någongång i vinter med att få fram uppgifter om hans mormor. Vi hade några trevliga timmar med släktsnack, jag fick samtidigt kompletterad information om hans barn och barnbarn. Efter en god middag bar det av till Sandby igen
Lördag skulle jag köra vidare, jag skulle besöka Lottes systerson John och hans fru Anette i Ishöj på söndagen. Jag var tveksam vilken camping jag skulle köra till, Hundige inte långt från Ishöj eller Närum norr om Köpenhamn, jag ville ev. försöka träffa en släkting som bor i Lyngby men det sprack, hon var bortrest, så det blev Hundige.
En mycket trevlig camping, det visade sig att det var Danmarks äldsta camping från runt 1926, det fanns en bild från den tiden, då var det stora vita tält av samma typ som på Kirsten Kimer där stativet är vattenrör. Som sagt en trevlig plats inte långt från strandparken vid Köge Bukt.
Enligt väderprognosen skulle det inte regna efter lunch, så därför körde vi först från Sandby efter lunch, det var lite lätt regn, men det verkade som dat var på upphällningen. Jag fick i alla fall kopplat och kom iväg utan att bli blöt.
Ju närmare vi kom Köpenhamn desto mer regnade det, när vi kom fram till Hundige runt 14.00 var det lätt regn, tydligen hade vädergudarna inte läst väderprognosen då den sa det skulle vara sol.
Nå jag fick satt upp husvagnen och slagit upp markisen så man kunde sitta torrt. Efter ett par timmar slutade det regna och blev en fin eftermiddag. Jag tittade på om det fanns några geocachar i närheten som jag kunde ta, hittade några stycken och la dem in i GPS:en. Så Corina och jag gick en promenad för att geocache, det gick inget vidare med den första, det visade sig att det var ett byggeri på gång, så den var mer eller mindre innanför stängslet runt byggbodarna. Så vi fortsatte till en annan, den låg längre från än jag hade tänkt, jag kollade inte ordentligt hur vägarna gick, GPS:en anger ju avståndet fågelriktningen medan jag vackert får följa vägarna, jag kan ju inte börja korsa folks villatomter.
Väl framme tog det sin tid innan jag hittade den, den var väldigt rolig och en lösning jag inte har sett förut. Hittat blev den och loggat.
Vi gick sedan på en stig innanför de konstgjorda laguner som har skapats längs Köge Bukt. I min barn- och ungdom, jag egentligen fram till slutet på -70 talet, var området ett extremt lågvattning område, där man skulle gå långt ut innan vattnet nådde en till livet, ofta var det drabbat av stank från rutten tång som låg i strandkanten. Nu har kommunerna längs bukten skapat ett härligt område genom uppfyllning och genom att pumpa in sand från Öresund. Det är flera sjöar/laguner, några är förbehållit djurlivet, andra är marinor eller badsjöar. På utsidan är fina sandstränder för allmänheten. Så Corina och jag fick en fin lång promenad som avslutades med pizza från den pizzeria som ligger precis vid infarten till campingen.
Nästa dag skulle vi besöka John och Anette, men vi skulle först vara där kl. 15.00, så vi han gå en promenad mer i det fina området längs Köge Bukt.
Vi hade en mycket trevlig eftermiddag och kväll tillsammans med John och Anette, efter middag föreslog jag John att han skulle gå med på en liten geocaching jakt, det låg nämligen en cache ganska nära där de bor. Vi hade pratat om vad det är för något. Så vi stack iväg med Corina för att se om den kunde hittas, det gick elegant, så nu vet även John vad det är jag sysslar med emellanåt.
Vi pratade även lite släktforskning, Anette hade börjat undra lite över hennes släkt, så jag gick igång med att plocka fram uppgifter. Vi fick fram uppgifter om hennes föräldrar och deras föräldrar, John fick även en kopia på min databas till sin iPad. Den strulade ganska visst, men förhoppningsvis lösas det snabbt.
Drama på Öresundsbron
Jag packade alltså och drog iväg upp på motorvägen runt Köpenhamn och avfarten till Öresundsbron, inga problem alls, genom tunneln och upp på bron. Fram till Pepparholmen var det inga bekymmer, men väl på toppen av Öresundsbron upptäckte jag plötsligt att gardinerna fladdrade ut av det främre fönster på husvagnen, det hade gått upp. Konstigt då jag inte har haft det fönstret öppet på närmare 2 år, jag använder alltid det bakre större fönster. Fönstret fladdrade upp och ned, det hjälpte inget att jag satte farten ned, så slutligen såg jag ingen annan utväg än att stanna i vägrenen, slå på varningsblinkers och försöka få fönstret stängd. Det var lättare sagt än gjort, det hade förflyttat sig bakåt så läset inte längre kunde få ingrepp. Med tanke på att jag stod mitt på Öresundsbrons hög del var det ju ett lite känsligt läge. Jag försökte stänga med gaffertape, det höll några 100 meter, sedan var det galet igen. Jag var nu så nära landfästet i Sverige att jag beslutade försiktigt lista ned till betalstationen, jag visste det fanns en ganska stor yta efter som jag kunde parkera på. Jag frågade passpolisen om jag fick parkera där och fixa fönstret, hon tipsade om et vanlig rastplats några hundra meter längre fram som var bättre.
Jag listade fram till den och kunde nu bättre stå och försöka lösa problemet. Jag fick det fast så jag kunde köra vidare till Sibbarp Camping, det var ju inte så långt. Väl framme på Sibbarp kunde jag bättre jobba med fönstret. Det första jag gjorde var att flytta fönstret fram till rätt läge, av de tre lås som finns, hade de två av dem gått sönder, det fanns bara det främre låset kvar. En förfrågan på FaceBook gruppen ”Vi som har Polarvagn” gav ett tips om en återförsäljare i Löddeköpinge som kunde ha nya lås, ett samtal dit gav som resultat att jag fick komma dit med ett lås då det fanns flera olika. Så det blev till att packa Corina i bilen och fara till Löddeköpinge. Väl framme fick jag två lås, de var dyra 350:-/styck, man skulle tro de var av guld, men det är bara plast. Tillbaka till Sibbarp igen för att montera dem. Det var inte så enkelt, de är av annan typ än de original, så jag anpassade ett lås så det kunde monteras, det sista låset får vänta tills jag är hemma igen.
Varför blåst nu ett fönster som inte har öppnats på länge upp? Ju främre delen av takluckan var öppen, jag hade inte fått stängd den ordentligt när jag packade i Hundige, så det bildades av fartvinden ett visst övertryck i vagnen, det gick bra så länge det inte blåste för mycket emot, men uppe på Öresundsbron bäste det väl en 10m/sek emot och så blev trycket för stort, så låsen gick sönder. Jag kommer att kolla takluckorna extra noggrant i framtiden.
Geocaching och middag i Malmö
Tisdagen ägnades av att slappna av och att geocacha, det var några stycken på Lernacken jag inte hade hittat, nu skulle jag försöka hitta dem, jag den första hittade jag faktisk redan på kvällen. Som jag då har sökt efter den cache, men måndag kväll villa satelliterna vara med mig och jag kunde hitta den, flera meter från var jag hade sökt innan.
Tisdag skulle jag som sagt försöka hitta en som jag inte hittade förut, ja och så några nya naturligtvis, den ena av de nya hittades snabbt, den andra fick jag ge upp, och så var det den här jag hade DNF på tidigare, nu skulle den hittas. Det blev den också, jag fick lägga mig på rygg på marken för att ta den, så lågt hängde den på buskarna, sedan var problemet att komma upp igen. Mina knän protesterar ihärdigt när jag skall upp från att ha legat på knän eller än längre ned, jag får nog snart skaffa en käpp som hjälp för att komma upp.
Onsdag var jag bjuden till en mycket trevlig eftermiddag hos Britt och Kyösti, britt är ju släkting till mig. Jag hjälpte henne även att få släktforsknings appen in i hennes iPad, hon bistod med lite bilder på Kyösti, deras son och henne själv.
Resan går vidare mot Nynäshamn.
Torsdag var det avresa i riktning mot hemmet. Jag var fundersam på om jag skulle ta E-4 eller ta RV 23 via Växjö som i fjol, det blev E-4.
Tack och lov var det inte så varmt torsdag som när vi körde till Malmö i juni, det var varmt, men det gick att hålla en dräglig temperatur i bilen om fönstren var öppna.
Vi kom tidigt iväg så när vi kom till Hamneda söder om Ljungby, tyckte jag det var ett bra ställe att rasta. En medverkande orsak var att vi har bott i Hamneda några år, så det skulle vara roligt att återse byn igen.
Det finns en rastplats vid Hamneda gamla kyrka, där hade jag tänkt vi skulle äta lunch, precis när jag höll på att vända hela ekipaget, kom det två bilar in och de skulle naturligtvis parkera precis fram för mig, det gick alltså inte att vända runt så jag stod utan att blockera allt annat. Det var bara till att köra igen. Nå vi körde ned till den gamla, numera upprivna järnvägen och placerade oss under ett stort träd, sedan åt vi lunch. Jag fick en snack med de som nu äger huset där den gamla affären fanns, de håller på att renovera och har visst gjort det de senaste 20 åren.
Efter en promenad längs den gamla järnvägen var det dags att köra vidare. Det blev stopp i Ljungby, jag skulle handla lite matvaror och var lite trött. Så Corina och jag checkade in på Ljungby Camping igen, de kom ihåg oss från vi åkte ned en månad innan. Tanken var att vi skulle stanna en natt, men när jag satt efter att ha parkerat och slagit markisen ut, kom jag på att det kanske inte var så dumt med en dag extra, så det blev det.
Fredagen ägnades åt geocaching och att besöka Angelstad, en liten by utanför Lungby där jag tillbringade många somrar i min ungdom, antingen i hyrd stuga eller hos en släkting. Senare när Lotte, barnen och jag flyttade till Ljungby i -79, var vi därute och paddla i sjön Kösen, under åren jag arbetade på CTC hyrde vi stuga av dem på sommaren. Det var billigt endast 50:-/vecka.
Det var roligt att återse det även om mycket har förändrats, såväl från min tidigaste ungdom på sextiotalet, där tåget fortfarande gick från Halmstad till Karlshamn, och från tiden innan vi flyttade flyttade till Gotland -85.
Lördag fortsatte så färden norrut, vi åt lunch vid Brahehus och gick en promenad bort till ruinen, sedan gick färden vidare mot Linköping för övernattning. Corina och jag gick en promenad i Gamla Linköping och geocachare lite innan vi kojade.
Söndag körde vi den sista sträckan. Vi rastade på Mörkö vid Skanssundet färjeläge, åt lunch och körde ned för att ställa oss i färjekön. Sedan bar den hemöver där vi anlände runt 16.00 efter en härlig månad på rull. Vi har hälsat på nya och gamla släktingar, gått promenader, geocachat och turistat i allmänhet.
Den enda smolk i bägaren är att Lotte inte var med, jag tror hon hade tyckt om det.