Att släktforska med MyHeritage

I fjol på släktforskardagarna i Umeå hade MyHeritage en monter, ja det har de på alla släktforskardagar i likhet med Ancestry och Family Search. De vill ju alla tre gärna ha svenska att ansluta sig till deras databaser. Family Search är som bekant den enda av dem som är gratis då den förmedlas av Mormonkyrkan, de andra kostar pengar från en dryg 1000 lapp/år och uppåt beroende på vad man vill ha.

MyHeritage hade ett lotteri de två dagar, varje dag lottade de ut en iPad mini2, själva lotten var gratis, så även om jag normalt håller mig på mils avstånd av allt vad som heter lotterier, tog jag en lott. Jag hade ju inget att förlora enbart något att vinna. På lördagen vann jag inget, på söndagen, då vi skulle resa hem, var jag inne en sväng för att kolla en sak och passade på att ta en lott även då. Den här gången var det vinst, jag lämnade hallen med en alldeles ny iPad mini.

MyHeritage tyckte naturligtvis att jag, när jag nu hade vunnit en iPad, skulle lägga min forskning ut på deras sida, det kostade ju inget. Det är i och för sig helt rätt, men vill du ha kontakt med några av de som har samma personer som du i sin forskning, alltså potentiella släktingar, kostar det pengar.

Nå jag skaffade ett konto installerade deras program ”MyHeritage FamilyTree Builder” och läste in en gedcom fil i programmet, jag anslöt det till deras databas och fick reda på att jag kunde ha hur många poster som helst på min dator, men endast 250 på hemsidan utan att pröjsa. Av olika skäl hade jag ingen lust att göra det just då, jag tyckte jag hade lite annat att använda min blygsamma pension till. Men jag fick ständigt mail från dem, att nu hade de hittat en ny matchning till några av de 250 personer som låg ute på deras databas.

Så kan det se ut i Family Tree Builder

I de flesta fallen kunde jag bara säga nå, jag kunde inte komma i kontakt med forskarkollegan utan att betala, men ibland hade man tur att namnet var så pass ovanligt att det gick att hitta personen i Eniro eller den danska motsvarigheten KRAK. Så kunde man komma lite längre när man hade pratat med dem. Det var ju lite retfullt, då det visade sig att många av dessa matchningar var från danska släktforskare, det var alltså Lotte och min danska släkt som gav matchningar.

För det mest intressanta för min del var ju att försöka hitta några av mina eller min hustrus danska släktingar, de svenska släktingarna har jag något så nära koll på i Disgen, och där vet jag hur jag skall söka vidare på dem. Ja min tyska släkt vore ju också intressant att veta mera om, en del har jag från min bror och från Norbert Mangels, som är gift med min fars kusins dotter, men inte allt.

Så i vår bestämde Lotte och jag oss för att nu skulle det vara, vi skrapade pengar ihop löste ett abonnemang, efter vissa diskussioner med dem fick vi förhandlat priset kraftigt ned till en mera smakfull nivå.

Plötsligt hände det saker, det bokstavligen välde in med matchningar, nu var ju plötsligt hela släkten ute på MyHeritages databas.

Jag fick kontakt med ett par barnbarn till min morbror, jag förlorade kontakten med den grenen av min släkt när min mor dog i 1977. Lotte fick kontakt med sina brors- och systerbarn, en mycket trevlig kontakt med dem, och de är intresserade i att återupprätta kontakten med faster/moster Lotte, en kontakt som bröts när min svärmor dog i 1973.

Så nu ”forskar” jag med MyHeritage. Ja jag sätter forskar inom citationstecken då mycket av det jag får, inte med den bästa vilja av världen kan kallas forskning. Jag får en mängd matchningar, i många fall är det på ingifta släktingars släktingar, alltså sådant som jag ganska enkelt har struntat i när jag sitter och jobbar med släkten i Disgen. Sådant som man kan ta, när man tycker man har väldigt gott om tid och har kommit genom alla de egna släktingar, när det nu inträffar.

Du kan naturligtvis använda programmet även till seriös forskning, du kan skriva in källor precis som i alla andra släktforsknings program. Det har en ganska trevlig layout och du har några väldigt trevliga alternativ för utskrifter, något som kan vara bra ibland, antingen för att ge andra eller för att själv ha det på pränt.

Men för egen del ser jag mest MyHeritage FamilyTree Builder som et komplement till min vanliga släktforskning. Jag få en mängd tips på möjliga släktingar, som jag kan kolla upp och lägga till i min vanliga forskning i Disgen. Men då matchnings funktionen i stort är automatisk på MyHeritage, får jag även en mängd matchningar som inte alls hör hemma här, namnlikhet är väl det vanligaste, och matchningar där det är klart orimlig kombination.

Bl.a. fick jag en på en pappa till en ingift släkting, jag fick för all del även mamman, inga av dem hade jag innan. Vid kontroll visade det sig att mamman var rätt, medan pappan var helt bort åt väggarna fel. Han skulle ha varit 12 år gammal när han blev pappa. Enligt födelseboken var min ingifta släkting född utom äktenskap med en okänd fader. Hans mor fick ytterligare ett par barn på samma sätt innan hon emigrerade till Danmark. Den utpekade fadern invandrade från Tyskland, gifte sig här i Sverige och fick ett antal barn, men inga av dem har någon kontakt med min släkt. Det tokiga är att i alla fall fyra eller fem MyHeritage användare har den samma, klart felaktiga uppgiften i sin forskning och sprider den med rund hand över nätet.

Så visst är det bra med de många matchningar, men som alltid när det gäller andrahands uppgifter: Kontroller dem själv mot källorna innan du gör något annat.

Om jag kommer att förnya abonnemanget när det går ut till nästa vår? Nja det är väl tveksamt, men man vet ju aldrig vad som händer då. Kanske kommer Lotte och jag fram till att det ger så pass mycket att det är värt att offra dessa pengar.